Sankt Sava

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om det serbiska nationalhelgonet. För det rumänska helgonet, även kallad Sava goten, se Sankt Sava av Rumänien
Sankt Sava (1169-1236)

Sankt Sava (serbiska: Свети Сава), född 1169, död 14 januari 1236, är Serbiens nationalhelgon. Hans födelsenamn var Rastko Nemanjić (serbiska: Растко Немањић) och han var son till Stefan Nemanja som är Nemanjić-ättens stamfader. Sankt Sava var den första ärkebiskopen inom den serbiska ortodoxa kyrkan och tillskrivs dess grundande, eftersom han 1219 i Nicaea lyckades utverka bildandet av ett självständigt serbiskt ärkebiskopsdöme. Han är helgon i östortodoxa kyrkan och räknas som isapostolos. Sankt Sava låg bakom det serbiska klostret HilandarAthos.

1236 överlät han ärskebiskopstolen till sin lärjunge Arsen och dog i Tarnovo efter en färd till Jerusalem. Efter hans död fördes hans reliker till klostret Mileševa nära Prijepolje där de bevarades fram till år 1595 då de fördes till Belgrad och brändes av de osmanska turkarna som straff för att serberna rest sig i ett uppror samma år.

På denna plats i Belgrad finns idag världens största ortodoxa kyrka, uppkallad efter sankt Sava och heter sankt Savas tempel.

Se även[redigera | redigera wikitext]