Scharfenbergkoppel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En typ av scharfenbergkoppel
Scharfenbergkopplel på M25 med eldosan öppen
Scharfenbergkoppel mellan två pedalvagnar.

Scharfenbergkoppel är en automatkoppling av tvåkammartyp som används på motorvagnståg, rälsbussar och på spårvagnar. Koppelanordningen har fått sitt namn efter uppfinnaren, Karl Scharfenberg. Scharfenbergkopplet tillhör även kategorin "automatiska centralkoppel". Scharfenbergkopplet introducerades redan 1903. Det marknadsförs idag av firman Voith.

Olika användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika typer av scharfenbergkopplet. Gemensamt är att de har en stötdämpande anordning i sin koppelstång, samt två kammare i vilka de greppar i varandra. Vanligtvis manövreras kopplet från järnvägsfordonets eller spårvagnens förarplats, men utvändig losskopplning samt låsning av kopplet kan även ske. Ofta är också kopplet försett med eldosa för elektrisk ihopkoppling av fordonen. Vanligtvis används det för motorvagnar och liknande, där man bara kopplar ihop fordon av liknande typ. Elkoppling försvårar ytterligare hoppkoppling av olika modeller av fordon, vilket oftast inte görs. Kopplen tål max omkring 1000 ton tågvikt, vilket gör dem olämpliga för godståg.

GS pedalvagnar och M21 har eller hade denna koppeltyp. Även den legendariska rälsbussen hos SJ Y6, Y7 och Y8 hade scharfenbergkoppel, liksom SJ:s modernare motorvagnståg. Koppeltypen förekommer också på Roslagsbanans fordon. Även det legendariska dieselmotorvagnståget, DB VT 11.5 som användes på några av Trans-Europ-Express linjerna hade denna koppeltyp.

GS spårvagnar med denna koppeltyp, har sedan lång tid tillbaka en automatisk centreringsfunktion, som alltid ställer okopplad koppelanordning i vagnens längsgående centrumlinje.

Kollisionsskador[redigera | redigera wikitext]

Det händer emellanåt att personbilar hamnar framför spårvagn med scharfenbergkoppel, skadorna på personbilen brukar bli omfattande trots låga hastigheter. I Göteborg är det ganska vanligt att personbilar gör en (förbjuden) vänstersväng framför spårvagnen. Scharfenbergkopplet träffar då bilen i sidan och trots sidokollisionsskydd och sidokrockkuddar kan stora personskador uppkomma. Då kraften är koncentrerad över en relativt liten yta blir det också omfattande skador på bilen, som oftast betraktas som "totalskadad". Skadorna på scharfenbergkopplet och spårvagnen är oftast lindriga. På moderna spårvagnar med sådana koppel brukar dessa vara infällbara och dolda när de inte används och därigenom undviks denna typ av skador.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]