Seouls tunnelbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Seouls tunnelbana
South Korea subway logo.svg
Seouls tunelbanas logotyp
Allmänt
Plats Sydkorea Seoul, Sydkorea
Antal linjer 18 st
Antal hållplatser 509
Antal passagerare 2 619 miljoner (Linje 1-9, 2013) [1]
Organisation
Invigd 1974
Ägare Seoul Special City, Korea Rail Network Authority, Incheon Metropolitan City,Uijeongbu City, Yongin City
Trafikoperatör Seoul Metro, Seoul Metropolitan Rapid Transit Corporation, Korail, Incheon Transit Corporation
Tekniska fakta
Banlängd 982km [2]
327km (Bara linjerna i seoul)[3] kilometer
Spårvidd 1435 millimeter

Seouls tunnelbana (수도권 전철) är ett väl utbyggt nät av kollektivtrafiken i den sydkoreanska huvudstaden Seoul. Den första tunnelbanelinjen började byggas 12 april 1971. Den första sträckan invigdes 15 augusti 1974.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Linje nr 2 (sluten cirkel) börjades att byggas den 3 mars 1978. En del av linjen sattes i trafik 22 maj 1984. Hela den gröna linjen blev klar för trafik, då linje nr 3 i linje nr 4 invigdes. Linje nr 2 slutes samman med stationen Seolleung på linjen Bundang den 29 augusti 2003. Linje nr 3 och linje nr 4 börjades att byggas den 26 februari 1980. Båda linjerna invigdes den 18 oktober 1985. Linje nr 5 började byggas 27 juni 1990. De 14 första stationerna, från Wangsimni till Sangil-dong, sattes i trafik 15 november 1995. Trafiken var i gång i sin helhet 30 december 1996, då alla stationer var färdigbyggda. Linjen är 52,3 km lång (hela sträckningen under jord) och här finns världens längsta tunnelbanetunnel, 47,6 km lång.

Linje nr 6 börjades att byggas 8 januari 1984. De sex första stationerna, från Bonghwasan till Sangwolgok, sattes i trafik 7 augusti 2000. Alla stationer blev klara 9 mars 2001, då de också invigdes. Linje nr 7 började byggas 28 december 1990. De 19 första stationerna sattes i trafik 11 oktober 1996 på sträckan Jangam—Konkuk Univ. Den 1 augusti 2000 invigdes resten av stationerna. Linje nr 8 började byggas 29 december 1990. De 13 första stationerna på denna linje invigdes 23 november 1996 på sträckan Jamsil — Moran. Ytterligare fyra stationer invigdes 2 juli 1999.

Linje Bundang invigdes 1 september 1994 på sträckan Suseo — Ori. Den förlängdes till stationen Seolleung, som invigdes 29 augusti 2003. Den 21 december 2005 förlängdes linjen ytterligare med 2,5 km till stationen Bojeong. Till 2009 planeras även förlängning till stationen Wangsimni. Linje Jungang på sträckan Cheongnyangni (övre stn.) — Deokso invigdes 16 december 2005. Under 2007-2009 planeras en utbyggnad. Incheons första tunnelbanalinje invigdes 10 oktober 1999. Den 7 december 1999 invigdes stationen Gyulhyeon.

Linjer[redigera | redigera wikitext]

  Linje nr 1[redigera | redigera wikitext]

Den första delen öppnade 1974, har idag 114 stationer. Linje 1 är den enda av tunnelbanelinjerna som kör med vänstertrafik.

  Linje nr 2[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 31 oktober, 1980 och har sedan 2005 51 stationer. Linjen är en cirkel linje med två avstickare. Inre linjen går medurs och yttre linjen går moturs.

Seouls tunnelbana / Linje nr 2 sträckan från City Hall till Chungjeongno (medsols)
City Hall - Euljiro 1(il)-ga - Euljiro 3(sam)-ga - Euljiro 4(sa)-ga - Dongdaemun Stadium - Sindang - Sang-wangsimni - Wangsimni - Hanyang Univ. -
- Ttukseom - Seongsu - Konkuk Univ. - Guui - Gangbyeon - Seongnae - Jamsil - Sincheon - Sports Complex - Samseong - Seolleung - Yeoksam -
- Gangnam - Seoul Nat'l Univ. of Education - Seocho - Bangbae - Sadang - Nakseongdae - Seoul Nat'l Univ. - Bongcheon - Sillim - Sindaebang -
- Guro Digital Complex - Daerim - Sindorim - Mulle - Yeongdeungpo-gu Office - Dangsan - Hapjeong - Hongik Univ. - Sinchon (nedre stn.) -
- Ewha Womans Univ. - Ahyeon - Chungjeongno
Seouls tunnelbana / Linje nr 2 sträckan från Seongsu till Sinseol-dong
Seongsu - Yongdap - Sindap - Yongdu - Sinseol-dong
Seouls tunnelbana / Linje nr 2 sträckan från Sindorim till Kkachisan
Sindorim - Dorimcheon - Yangchoen-gu Office - Sinjeongnegeori - Kkachisan

  Linje nr 3[redigera | redigera wikitext]

Linjen öpnades 12 juli, 1985 och har sedan 2014 44 stationer med en total längd på 57,4km.

  Linje nr 4[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 1985 med 48 stationer.

  Linje nr 5[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 1995 med 51 stationer och har rekordet som 3 längsta tunnelbana under jord sedan 2012.

  Linje nr 6[redigera | redigera wikitext]

Linje 6 öppnade 2000 med 38 stationer.

  Linje nr 7[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 1996 och har sedan 2012 51 stationer.

  Linje nr 8[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 1996 och har sedan 1999 17 stationer.

  Linje nr 9[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 2009 med 25 stationer.

  Linje AREX[redigera | redigera wikitext]

AREX är snabb tåget till Flygplatserna Incheon International Airport och Gimpo Airport från Seoul station. Linjen öppnade 2007 med 11 stationer.


Linje Gyeongui–Jungang[redigera | redigera wikitext]

Linjen skapades 27 december, 2014 när man slog ihop linjalerna Gyeongui och Jungang. Jungang öppnade 2005 och Gyeongui öppnade 2009 respektive. Sedan samanslagnigen har de 52 stationer.


Linje Gyeongchun[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 21 december, 2010 med 20 stationer.

Linje Bundang[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 1 september, 1994 med 36 stationer.

Linje Suin[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 30 juni, 2012 med 10 stationer.

Linje Shinbundang[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 28 oktober, 2011 med 6 stationer.

Linje nr 1 (Incheon)[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 6 oktober, 1991 och har sedan 2009 29 stationer.

Linje Everline[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 26 april, 2013 med 15 stationer. Linjen länkar ihop övriga tunnelbanenätet till Sydkoreas mest besökta nöjesfält Everland. Linjen ägs av Yongin Rapid Transit Corporation.

Linje U Line[redigera | redigera wikitext]

Linjen öppnade 2012 med 15 stationer.

Tunnelbanekarta[redigera | redigera wikitext]

Karta av Seouls och Incheons tunnelbanor med linjerna Bundang och Jungang


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Subway Passenger Transportation”. City of Seoul. http://stat.seoul.go.kr/jsp2/Octagon/jsp/WWS7/WWSDS7100.jsp?stc_cd=273. Läst 2014-07-14.  (You can select English from the language dropdown that reads "한국어")
  2. ^ ”Beijing's Incredible Subway Expansion In One GIF”. The World Post. http://www.huffingtonpost.com/2014/12/29/beijing-subway-expansion_n_6389002.html. Läst 2014-12-30. 
  3. ^ ”ko:지하철건설현황” (på Korean). Seoul City Government. http://infra.seoul.go.kr/archives/1092. Läst 2014-02-22. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]