Sigrid Eskilsdotter (Banér)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tomtägaren i kvarteret Jungfrun, mellan Jungfru- och Sibyllegatan respektive Linné- och Kommendörsgatan i Stockholm, se Sigrid Gustafsdotter Banér.

Sigrid Eskilsdotter (Banér), född på 1400-talet till Lindholmens gård i Orkesta socken i Vallentuna, Stockholms län, död hösten 1527 i Gäddeholm (nu Tureholm), Trosa, Södermanlands län,[1] var en svensk adelsdam. I första äktenskapet föddes hennes äldsta dotter, Cecilia Månsdotter (Eka) (1475-1422), som blev mor till kung Gustav Vasa och Sigrid Eskilsdotter Banér blev därmed mormor till Gustav Vasa. I andra äktenskapet föddes hennes yngre dotter Kristina Gyllenstierna (1494–1559), som gifte sig med riksföreståndaren och regenten Sten Sture den yngre.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sigrid Eskilsdotter var dotter till Eskil Isaksson (Banér) till Venngarn[2] och Cecilia Haraldsdotter (Gren). Hennes mor Cecilia Haraldsdotter fick Venngarn i morgongåva och hon levde ännu 1465. Hon och hennes man stadfäste 25 januari 1461 hennes moders gåva till Vadstena kloster. Modern var dotter av riddaren och riksrådet Harald Stensson Gren till Ål (nu Grensholmen) i Östergötland och Sigrid Tomasdotter van Vitzen.[1]

Sigrid var gift två gånger och från 1495 änka. I sitt första äktenskap med Måns Karlsson (Eka) som var riksråd och häradshövding, föddes dottern Cecilia Månsdotter (Eka) och Trotte Månsdotter (Eka). Efter den förste makens död gifte Sigrid Eskilsdotter Banér om sig i oktober 1487 med Nils Eriksson (Gyllenstierna). Hennes dotter ur det andra äktenskapet, Kristina, blev riksföreståndargemål 1512. Dottern Kristina gifte sig vid 17 års ålder den 16 november 1511 i Stockholm med riddaren och riksföreståndaren Sten Sture den yngre, som då var 18 år gammal. 1520 ledde Kristina Stockholms försvar mot Danmark.

Sigrid var närvarande vid Kristian II:s kröning i Stockholm 4 november 1520, och fängslades vid Stockholms blodbad. Hon tillhörde, tillsammans med sin dotter Kristina, en av de få kvinnor som dömdes till döden vid blodbadet, men denna avrättning utfördes aldrig; hon dömdes till att dränkas genom att sys in i en säck och slängas i havet, men avrättningen avbröts då hon gick med på att låta sin egendom konfiskeras av kungen.

Kristina Gyllenstierna var alltså Cecilia Månsdotters halvsyster. Såsom Sten Sture den yngres svärmor drabbades Sigrid Banér 1520 av Kristian II:s våldsåtgärder och släpades ned till Danmark, där hon kvarhölls till början av 1524. Kristinas två söner Nils och Svante fördes sommaren 1521 till Blåtårn (Köpenhamns slott) i Danmark tillsammans med Sigrid Eskilsdotter Banér med sina döttrar Kristina och Cecilia samt sina dotterdöttrar. Kristina satt fängslad 1521-1524 i Blåtårn i Danmark. Omkring 1522 avled Cecilia och två dotterdöttrar i pesten under fångenskapen, men Sigrid själv överlevde fångenskapen och fick så småningom, år 1523, återvända till Sverige. 1524 släpptes Kristina fri och återvände till Sverige. Cecilia Månsdotter blev mor till åtta barn, varav den äldste sonen var den svenske kungen Gustav Vasa. Cecilia hade gift sig med Erik Johansson (Vasa), som var född omkring 1465 och avrättades under Stockholms blodbad. Sigrid Banér var således Gustav Vasas mormor.

Sigrid Eskilsdotter (Banér) och hennes bröder Knut och Nils överlevde sin far Eskil Isaksson (Banér). Tillsammans med sin helbroder Knut Eskilsson skiftade hon arv efter fadern den 27 augusti 1488.

Sedan hon sommaren 1495 blivit änka för andra gången, bodde hon först ett tjugutal år på Lindholmens gård i Vallentuna och senare på Venngarns slott norr om Sigtuna. Hon avled hösten 1527, troligen på Venngarns slott, men andra källor anger att hon avled 1528 på Tureholms slott i Trosa landsförsamling i Södermanlands län och att hon är begraven i Trosa lands kyrka.[3] Under 1400-talets andra hälft ägdes Venngarn av ätten Banér. Gården gick i arv från hennes far Eskil Isaksson Banér till dottern Sigrid, mormor till Gustav Vasa. Genom att ogiltigförklara ett tidigare arvskifte lyckades Gustav Vasa år 1555 förvärva Venngarn, som därmed blev kronogods.[4] Hennes bröder Knut Eskilsson (Banér) och Nils Eskilsson (Banér) blev halshuggna 1520.[2] Brodern Knut (född 1440-talet, död efter 19 november 1516 och senast 1518, den gängse uppgiften, att han avlivats av Kristian II år 1520, är oriktig.)[5] avrättades på Lindö gård i Finland vid en stor sten utanför porten. Halvbrodern Nils (1480-1520) blev avrättad på order av Kristian Tyrann utanför Raseborgs slotts murar i Finland den 16 december 1520.[6]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift första gången 15 januari 1475 med riddaren och riksrådet Magnus Karlsson till Eka(som levde 1489-1500)[2], som nämndes i livet 1484, men var död vid tiden för Sigrids andra gifte.

Barn:

  1. Cecilia Månsdotter (Eka) (1475-1522).

Gift andra gången i oktober 1487 med riddaren och riksrådet Nils Eriksson (Gyllenstierna) till Fogelvik, som dog 1495.

Barn:

  1. Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (1494-1559).

Sigrid Eskilsdotter Banér är begraven i Trosa lands kyrka.[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Banér nr 22 - Adelsvapen, TAB. 6.
  2. ^ [a b c] Anteckningar om svenska qvinnor, 1864-1866, av Wilhelmina Stålberg och P.G. Berg, sidan 25.
  3. ^ Banér nr 22, TAB. 6. Adelsvapen.
  4. ^ Riksarkivet.
  5. ^ Riksarkivet, Knut Eriksson (Banér), Lagman, Riksråd, Riddare, Svenskt Biografiskt Lexikon, artikel av G. Carlsson.
  6. ^ Riksarkivet, Nils Eskilsson Banér, Riksråd, Slottshövitsman, Svenskt Biografiskt Lexikon, artikel av G. Carlsson.
  • Gert Z. Nordström: Stockholms blodbad