Sten Sture den yngre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sten Sture den yngre
Samtida bildstod av Sten Sture vid altaret i Västerås domkyrka
Sveriges riksföreståndare
Regeringstid 23 juli 1512–3 februari 1520
(&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 år och &&&&&&&&&&&&0195.&&&&&0195 dagar)
Företrädare Erik Trolle
Efterträdare Kristian II (kung av Sverige)
Gemål Kristina Nilsdotter
Barn Nils
Iliana
Magdalena
Svante
Anna
Gustav
Ätt Natt och Dag
Far Svante Nilsson
Mor Iliana Erengielsdotter
Född Omkring 1492, 1493 eller 1494
Död 3 februari 1520
På Mälarens is på väg till Stockholm
Begravd Stockholm
Religion Romersk-katolska kyrkan

Sten Sture den yngre, Sten Svantesson Sture, född 1492 eller 1493, död 3 februari 1520, riddare, Sveriges riksföreståndare 1512-1520. Son till Svante Nilsson Natt och Dag och Iliana Gädda.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Som son till en av rikets stormän (av frälseätten Natt och Dag) blev den sexårige gossen Sten dubbad till riddare av unionskungen Hans, (son till Kristian I) vid dennes kröning i Stockholm 1497. Efter att fadern Svante Nilsson Natt och Dag blivit riksföreståndare 1503 ledde tonåringen Sten med framgång militära uppdrag i faderns kamp mot kung Hans. 1510 utnämndes han till riksråd och slottsherreÖrebro slott Vid faderns död i januari 1512 satte han sig i besittning av dennes slottslän och vann allmogen på sin sida. Härigenom kunde han manövrera ut den av rådet utsedde riksföreståndaren – Erik Trolle (Gustaf Trolles far). Trots Sten Stures ställning som herre på många slott säger sägnen att hans absoluta favorittillhåll ändå var det då anspråkslösa Eksjöhovgårds slott vid Sävsjö i nuvarande Sävsjö kommun, Småland. Sten Sture använde byggnaden som jakt- och viloslott under hela sin korta levnad (blev 27 år), även som regent.

Sten Svantesson Natt och Dag antog namnet Sture och eftersträvade den tidigare förda politiken av Sturepartiet, en allians av allmoge, bergsmän och borgare mot rådsaristokratin. Han visade samma kraftfullhet som Sten Sture den äldre men inte samma smidighet. När Erik Trolles son Gustav Trolle 1515 utnämndes till ärkebiskop fick unionspartiet i Sverige en stark ledare. Redan 1516 kom det till öppna strider och ärkebiskopen belägrades i sin fästning Almarestäket. En dansk undsättningsstyrka slogs tillbaka 1517 och ärkebiskopen tvingades att kapitulera. Sten Sture lät avsätta ärkebiskopen (något som varken påven eller Trolle själv godtog), och tog initiativet till riksdagsbeslutet om Stäkets rivning. Det var under sigillet på detta beslut Hans Brask ska ha fäst en liten lapp med meddelandet "härtill är jag nödd och tvungen". För detta blev Sten Svantesson och hans anhängare bannlysta av påven. Behandlingen av Gustav Trolle och hans borg användes senare som orsak till Stockholms blodbad.

Sten Stures gravmonument vid Katarina kyrka.

Följande år, 1518 ledde unionskungen Kristian II själv invasionsstyrkan som landsteg utanför Stockholm men besegrades i slaget vid Brännkyrka. Kristian gav sig inte så lätt. Nästa invasion av danskarna skedde två år senare landvägen och i större stil i januari 1520. Under befäl av Otto Krumpen trängde de över gränsen och in i Västergötland där Sten Sture ställt upp 10 000 man vid norra stranden av sjön Åsunden. Den 19 januari möttes härarna i slaget på Åsundens is vid Bogesund. Tidigt i slaget sårade ett kanonskott Sten Sture svårt, det ena knäet krossades. Förvirring utbröt och den svenska armén flydde.

Sten Sture kördes med släde till Strängnäs men dog den 3 februari på Mälarens is under transporten hem till Stockholm. Utan hans ledning bröt det svenska försvaret samman och Otto Krumpen lyckades tränga fram till Stockholm, där endast slottet höll stånd under ledning av Sten Stures änka, Kristina.

I samband med Stockholms blodbad grävdes hans lik upp för att brännas tillsammans med liken av de andra dömda och avrättade personerna. En gravsten har rests på Katarina kyrkogård på Södermalm.

"Sten Sture d.y:s död på Mälarens is 1520", målning av Carl Gustaf Hellqvist från 1880

Gift 16 november 1511 i Stockholm med Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (1494–1559)

Barn:

  1. Nils Sture (år 1512 - år 1528)
  2. Iliana Sture (Stensdotter) (år 1514 - )
  3. Magdalena Sture (Stensdotter) (år 1516 - år 1521)
  4. Svante Sture d.y. (Stensson) (år 1517 - år 1567)
  5. Anna Sture (Stensdotter) (år 1518 - )
  6. Gustav Sture (år 1519 - år 1520)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Antavla[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bo Stensson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nils Bosson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina Svensdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
Svante Nilsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Tordsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Birgitta Karlsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Cecilia Bosdotter
 
 
 
Sten Sture den yngre
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Nilsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erengisle Karlsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Okänt förnamn Karlsdotter Öra
 
 
 
 
 
 
 
 
Iliana Erengielsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Simon Petersson (Körning)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bengta Simonsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Beata Algotsdotter
 
 
 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]