Skolaga

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Die unartigen Kinder ("De olydiga barnen"), tysk karikatyr från 1849. Illustratören använder straffmetoderna i samtidens skolor, till exempel piskning och dumstrut, som symbol för Preussens ovilja mot införandet av åsikts- och organisationsfrihet.

Skolaga är skolpersonals kroppsliga bestraffning av elever och förekommer i många länder.

1783 blev Polen det första landet i världen att i lag förbjuda kroppsbestraffning i skolan.[1]

I olika länder

Argentina

Förbjöds 1813. Fysisk bestraffning tilläts åter 1817, och straffen varade fram till 1980-talet. Som tillhyggen används rebenque, daskar i ansiktet med mera.[2][3]

Danmark

I Danmark förbjuds all skolaga den 14 juni 1967. Systemet hade då sedan länge varit på tillbakagång, till exempel hade rottingkäpp förbjudits 1950 efter att ha blivit allt mindre vanligt.[4]

Australien

I Australien förbjuder lagen skolaga i alla skolor i ACT,[5] New South Wales,[6] och Tasmanien.[7] Delstatens styrande gjorde skolagans avskaffande till förutsättning för skolregistrering.[8] Skolagan är förbjuden i statliga skolor under ministrarnas riktlinjer för lokal utbildningspolitik, medan den är laglig i privatskolor, i Western Australia,[9] Queensland[10] och South Australia. I Northern Territory finns inget förbud i lagen.[11][12]

Grekland

Fysisk bestraffning i grekiska premiärskolor förbjöds 1998, och i sekundärskolorna 2005.[13].

Italien

Förbjöds 1928.[14].

Japan

Förbjöds i lagen 1947, men fysisk bestraffning förekom fortfarande under 1980-talet. Under sent 1987 meddelade över 60 % av junior high school-lärarna att det var nödvändigt, och 7 % tyckte det var nödvändigt under alla förhållanden, 59 % tyckte det skulle användas ibland och 32 % var emot det under alla förhållandena; medan det i elementär-(prmiär)-skolorna stöddes av 2 % oavsett förhållanden, 47 % tyckte att det var nödvändigt och 49 % var emot det.[15]

Kina

I Kina förbjöds skolaga officiellt 1949 men fortsatte att användas på flera håll. År 2005 utfärdades nya bestämmelser mot skolaga.[16][17]

Nederländerna

Förbjöds 1920.[18]

Polen

1783 blev Polen det första land att i lag förbjuda kroppsbestraffning i skolan. [1]

Ryssland

Förbjöds 1917[19]. Artikel 336 i Ryska federationens arbetslagar säger att lärare som använt fysisk bestraffning av elev, även om det bara skett en gång, ska stängas av.

Spanien

Förbjöds 1985.[20]

Storbritannien

Skolaga förbjöds i allmänna skolor 1986. I maj 1998 röstade Storbritanniens parlament för ett förbud även i privatskolor.[21] Nedteckningen av utdelningen av kroppsstraff under 1970- och 80-talen har bevarats i registren av vissa brittiska skolor.[22]

Sverige

Huvudartikel: Skolaga i Sverige

Skolaga i Sverige förbjöds helt i folkskolestadgan från den 1 januari 1958 [23]. I den svenska folkskolan var skolaga vanligt förekommande fram till slutet av 1800-talet, men började därefter gradvis minska. Även därefter förekom dock exempelvis örfilar, drag i öronen och rottingslag över fingrarna. Detta inträffade oftast när eleven överträtt gällande ordningsregler, eller på annat sätt enligt lärarens förmenande uppträtt olämpligt.

Taiwan

2006 förbjöd Taiwan skolagan i lagen,[24] men användandet har även rapporterats senare.

Tjeckien

Fastän det inte förbjudits i lag, påbjuds inte fysisk bestraffning som disciplinär åtgärd.[25]

Tyskland

Skolagan förbjöds vid olika tidpunkter i de olika delstaterna och avskaffades helt i Västtyskland mellan 1975 och 1983.[26]

Uruguay

Skolagan förbjöds i skolorna 1877 med den Varelianska reformen. I hemmen förbjöds agan med en lag som trädde i kraft 2008, "Prohibición del castigo físico" (Avskaffande av fysisk bestraffning), som gäller både föräldrar-målsmän och skolor.[27]

USA

Skolaga i USA. Rött betyder att skolaga är lagligt.

I USA har flera delstater infört förbud. Först ut var New Jersey 1867.[28]

Österrike

Fysisk bestraffning i skolan förbjöds 1974.[29]

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Fotnoter

  1. ^ [a b] Cane, Edmund F. Du (2017-09-06) (på engelska). The Punishment and Prevention of Crime. Read Books Ltd. ISBN 9781473340817. https://books.google.se/books?id=9Fc0DwAAQBAJ&pg=PT4&lpg=PT4&dq=In+1783,+Poland+became+the+first+country+in+the+world+to+prohibit+corporal+punishment.&source=bl&ots=gc0hum5gR5&sig=ACfU3U2L95RAfFZmQCiHCn4lL8z4tKUn4A&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwj7tPHHx9njAhUCmYsKHTYsB4IQ6AEwE3oECAkQAQ#v=onepage&q=In%201783,%20Poland%20became%20the%20first%20country%20in%20the%20world%20to%20prohibit%20corporal%20punishment.&f=false. Läst 29 juli 2019 
  2. ^ "Diálogo, premios y penitencias: cómo poner límites sin violencia" Arkiverad 23 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., El Clarín, 17 december 2005.(spanska)
  3. ^ "En Argentina, del golpe a la convivencia", El Clarín, 10 februari 1999. (spanska)
  4. ^ Roger Wiberg (31 maj 2006). ”Den stora agadebatten”. Halmstads högskola. sid. 9. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:238083/FULLTEXT01.pdf. Läst 20 december 2016. 
  5. ^ Education Act 2004 (ACT), s7(4).
  6. ^ Education Act 1990 (NSW), s47(h), and s3.
  7. ^ Education Act 1994 (Tas), s82A Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  8. ^ Education and Training Reform Act 2006 (Vic), s4.3.1, and Education and Training Reform Regulations 2007 (Vic), reg14.
  9. ^ School Education Regulations, s40, cf Criminal Code Act, s257.
  10. ^ Criminal Code Act (Qld), s280.
  11. ^ Criminal Code Act (NT), s11.
  12. ^ Australia State Report Arkiverad 26 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC.
  13. ^ Greece State Report Arkiverad 8 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC, November 2006.
  14. ^ Italy State Report Arkiverad 25 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC.
  15. ^ "Many Japanese Teachers Favor Corporal Punishment", Nichi Bei Times, San Francisco, 21 november 1987.
  16. ^ Paul Wiseman, "Chinese schools try to unlearn brutality", USA Today, Washington D.C., 9 maj 2000.
  17. ^ "New measures taken in schools to improve teacher-student relations", People's Daily, Beijing, 31 juli 2005.
  18. ^ Netherlands State Report Arkiverad 3 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC.
  19. ^ Salomon M. Teitelbaum, "Parental Authority in the Soviet Union", in American Slavic and East European Review, Vol. 4, No. 3/4 (December 1945), pp. 54-69.
  20. ^ Spain State Report Arkiverad 3 november 2008 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC.
  21. ^ ”Corporal punishment banned for all” (på engelska). 25 mars 1998. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk/politics/69478.stm. Läst 1 januari 2017. 
  22. ^ Phil Vinter (30 mars 2012). ”Six blows on the rump! Extraordinary records reveal how corporal punishment was meted out in our schools” (på engelska). Daily Mail. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2122724/Records-reveal-corporal-punishment-dished-schools-1970s-Found-cellar-Greenfield-Primary-School-Oldham-Greater-Manchester.html. Läst 15 januari 2017. 
  23. ^ Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid Arkiverad 30 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ "Taiwan corporal punishment banned", BBC News On Line, London, 29 december 2006.
  25. ^ Czech Republic State Report Arkiverad 8 juli 2009 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC, Februari 2008.
  26. ^ ”It's 40 years since corporal punishment got a general boot” (på engelska). Corporal Punishment. 19 juli 1987. http://www.corpun.com/desc8707.htm. Läst 1 januari 2017. 
  27. ^ Uruguay State Report Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC, Februari 2008.
  28. ^ ”Time to eliminate corporal punishment in classrooms” (på engelska). New Jersey.com. 18 februari 2011. http://blog.nj.com/njv_editorial_page/2011/02/time_to_eliminate_corporal_pun.html. Läst 1 januari 2017. 
  29. ^ Austria State Report Arkiverad 20 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine., GITEACPOC.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skolaga&oldid=54507727”