Aga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har ett uppslag om aga.
För andra betydelser, se AGA.
Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är prygel i uppfostrande syfte. Några exempel på former av aga som är eller har varit tillåtna och allmänt accepterade är barnaga, skolaga, husaga och hustruaga. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns inte som aga. Ett mer vardagligt uttryck för aga är att ge någon stryk. En vanlig form av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med handen eller tillhygge som mattpiska, bälte eller liknande. Smisk kan också förekomma i sexuella relationer, se vidare BDSM.

Attityder till aga[redigera | redigera wikitext]

Tidigare ansåg många att aga gjorde människor bättre och att de som inte agades blev sämre. Förespråkare för aga idag anser att det befrämjar gott uppförande och social kompetens utan att ge negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder. Kritikerna brukar istället framhålla att den förnedrande upplevelsen kan skapa inre sår och att människor som blir agade vill ge igen på andra sätt eller uppföra sig illa i situationer då de inte riskerar att bli slagna. Då kan aga göra att människor beter sig sämre när inget hot längre föreligger än om de inte fått aga. Kritikerna tror även att en auktoritetstro kan uppstå, vilket i så fall hämmar en demokratisk syn, där diskussion bör ersätta våld och hot om våld. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna är betydande och bör tas i beaktande. Resultaten från empiriska studier är inte entydiga.[1][2][3] En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga var korrelerat med flertalet nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[4]

Legalitet[redigera | redigera wikitext]

Lagar om aga i Europa:
  All form av aga förbjudet
  Skolaga förbjudet, barnaga tillåtet

Barnaga i hemmet är idag (2014) förbjudet i 38 länder och ännu fler länder har förbud i skolan. Enligt en studie som genomförts på uppdrag av FN saknar cirka 80 % av världens barn juridiskt skydd mot våld i hemmet.[5] USA har inte skrivit på Barnkonventionen.[6] [7]

I många länder är det vanligt att till exempel ha ett förbud i skolan men inte i hemmet [8].

I dessa 38 länder är allt våld mot barn, även i uppfostrande syfte, förbjudet, oavsett om det sker i eller utanför hemmet.

Förbjöds år Land
1979  Sverige
1983  Finland
1987  Norge
1989  Österrike
1994  Cypern
1997  Danmark
1998  Lettland
1999  Kroatien
2000  Bulgarien
 Israel
 Tyskland
2002  Turkmenistan
2003  Island
2004  Rumänien
 Ukraina
2005  Ungern
2006  Grekland
2007  Nederländerna
 Nya Zeeland
 Portugal
 Spanien
 Togo
 Uruguay
 Venezuela
2008  Costa Rica
 Liechtenstein
 Luxemburg
 Moldavien
2010  Albanien
 Kenya
Republiken Kongo Kongo-Brazzaville

Polen
Tunisien
2011  Sydsudan
2013  Honduras
 Makedonien
2014  Brasilien
 Malta


I USA får man aga olydiga barn men det finns strikta restriktioner som förhindrar fysiska skador. I vissa delstater, speciellt sydstaterna, är skolaga ännu tillåtet. I Storbritannien får man ge barn lättare aga som inte ger märken, men skolaga är numera förbjuden, liksom i samtliga EU-länder.[9] I Brasilien lades ett förslag om att införa förbud mot aga i juli 2010[10], vilket infördes den 27 juni 2014.[11]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades 1966. Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från 1 juli 1979:

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Detta förtydligar att straffbestämmelsen om misshandel i 3 kap 5 § brottsbalken även innefattar barnaga.

Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734, då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga. Den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.[12] Aga i skolan förbjöds 1958 [13] när den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Svenskarnas inställning till aga förändrades kraftigt under 1900-talet; enligt en undersökning var en majoritet av de vuxna i Sverige (53 %) positiva till kroppslig bestraffning av barn år 1965 men andelen sjönk senare och var endast 11 % år 1994.[14] Andra forskare har menat att stödet för aga ligger på ungefär samma nivå som det gjorde före förbudet 1979.[15]

1998–2008 skedde en kraftig ökning av polisanmäld barnmisshandel i Sverige enligt Brottsförebyggande rådet. 2008 anmäldes 1900 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och 8600 misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år.[16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
  2. ^ Larzelere RE, Kuhn BR (2005). ”Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis”. Clin Child Fam Psychol Rev "8" (1): ss. 1–37. doi:10.1007/s10567-005-2340-z. PMID 15898303. 
  3. ^ Baumrind D (1996). ”A blanket injunction against disciplinary use of spanking is not warranted by the data”. Pediatrics "98" (4 Pt 2): ss. 828–31. PMID 8885981. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/abstract/98/4/828. 
  4. ^ Gershoff ET (2002). ”Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review”. Psychol Bull "128" (4): ss. 539–79. doi:10.1037/0033-2909.128.4.539. PMID 12081081. 
  5. ^ Rädda Barnen 2008
  6. ^ UNICEF 2008
  7. ^ http://edition.cnn.com/2011/11/09/world/sweden-punishment-ban/index.html?hpt=ieu_c2
  8. ^ http://edition.cnn.com/2011/WORLD/asiapcf/11/08/country.comparisons.corporal.punishment/index.html
  9. ^ ”Uruguay förbjuder Aga”. Rädda Barnen. http://www.rb.se/press/nyheter/arkiv/2007/Pages/uruguayforbudaga.aspx. Läst 2011-01-05. 
  10. ^ Brazil president seeks legal ban on spanking, BBC den 15 juli 2010.
  11. ^ http://www.raddabarnen.se/press/pressmeddelanden/?itemid=1004921
  12. ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
  13. ^ Det hände i dag - 1 oktober
  14. ^ http://web.archive.org/web/20100810234708/http://allmannabarnhuset.se/data/files/v_ldmotbarn.pdf
  15. ^ http://web.archive.org/web/20061117132053/http://faculty.biola.edu/paulp/sweden2.html
  16. ^ http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290417/FULLTEXT01.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]