Sluten ungdomsvård
Frihetsberövande i Sverige |
---|
Omhändertagande |
LOB |
Gripande |
Anhållande |
Häktning |
Fängelse |
Ungdomshem |
Särskilda ungdomshem |
SiS |
Sluten ungdomsvård |
Rättspsykiatrisk vård |
LVU |
LVM |
LPT |
Sluten ungdomsvård är en påföljd för brott för unga lagöverträdare som alternativ till fängelse. Denna form av påföljd har funnits från och med 1 januari 1999 och regleras i förordning (1998:641) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).[1]
Straffet verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Straffet är tidsbestämt och kan vara mellan 14 dagar och upp till 4 år. Till skillnad från fängelsedömda blir inte den som blivit dömd till sluten ungdomsvård frigiven efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats. 80-100 ungdomar är varje år intagna i den slutna ungdomsvården i Sverige.[2]
Om vården
Inledningsvis sker vården på en låst avdelning där psykolog, pedagog och behandlare bedömer vilka behov som finns för vård och behandling. De ska ta fram en individuell behandlingsplan, som ska omfatta tiden på institutionen såväl som utslussningen därifrån.[3] Utifrån denna individuella behandlingsplan ges en anpassad vård och behandling.
Den dömde ungdomen deltar i ordinarie verksamheter på ungdomshemmet och går i SiS-skola.
Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för ungdomarna och som i samråd med SiS bestämmer var en dömd ungdom ska placeras. Socialtjänsten är även med och planerar utslussningen.
Behandlingar
Ett antal olika behandlingsformer finns, bland annat Kognitiv beteendeterapi (KBT), Aggression Replacement Training (ART), Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC), Funktionell familjeterapi (FFT), Motiverande samtal (MI), tolvstegsbehandling, med mera.[källa behövs]
In en systematisk översikt från 2016 undersökte SBU det vetenskapliga stödet för olika metoder som användes bland ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård.[4] Resultatet var att det vetenskapliga underlaget var otillräckligt för att bedöma flertalet av de program man undersökte.[4] Dock visade A-CRA (inclusive case manager) programmet att ge en minskad risk för återfall i bruk av marijuana.[4]
Man menade dock inte att detta nödvändigtvis underkänner programmen eller innebär att det finns behov av att undvika nya lovande program.[4] Det som krävs är strukturerade former för hur man avvecklar, bibehåller eller inför program.[4]
Källor
- ^ ”Förordning (1998:641) om verkställighet av sluten ungdomsvård”. 11 juni 1998. https://lagen.nu/1998:641. Läst 8 juni 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091013173016/http://www.utg.goteborg.se/sv/Fakta-och-lag1/Rattsvasendet/LSU---Lagen-om-Sluten-Ungdomsvard/. Läst 18 juli 2010.
- ^ ”Förordning (1998:641) om verkställighet av sluten ungdomsvård”. 11 juni 1998. https://lagen.nu/1998:641#P5. Läst 8 juni 2017.
- ^ [a b c d e] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/program-for-ungdomar-med-antisocial-problematik-inom-institutionsvard/. Läst 9 juni 2017.
Se även
Källor
- Vad är sluten ungdomsvård? Statens institutionsstyrelse
- Metoder inom vård och behandling Statens institutionsstyrelse