Gripande

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Frihetsberövande i Sverige
Omhändertagande
LOB
Gripande
Anhållande
Häktning
Fängelse
LVU
Rättspsykiatrisk vård
En person grips för störande av ordning i Folkets Park Malmö 1 maj 1985.
Två poliser griper en person på Vasagatan i Göteborg, 2012.

Gripande är det svenska juridiska begreppet för polismans rätt att göra ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott.

Lagen säger att om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa personen även utan anhållningsbeslut. Har någon gripits, ska han eller hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. Åklagaren ska snarast efter förhöret besluta om den misstänkte ska anhållas eller inte. Om åklagaren inte beslutar om anhållan, måste beslutet om gripande omedelbart hävas.[1]

År 1992 dömde Högsta domstolen ett polisbefäl för tjänstefel, för att han underlåtit att hålla omedelbart förhör med en gripen person.[2]

För icke polismans rätt att gripa misstänkta, se envarsgripande.

Begreppet "arrestering"[redigera | redigera wikitext]

Arrestering är ett begrepp för frihetsberövande som inte används inom svensk civil rättsskipning. När man i anglosaxiska länder talar om att någon blivit arrested, motsvaras det i Sverige oftast av begreppet "gripen", dvs ett tillfälligt frihetsberövande utfört av polisman.

Begreppet arrested är i anglosaxiska länder även den formella juridiska termen när någon delges misstanke om brott som ett resultat av ett förhör. I en sån situation motsvaras arrested närmast av det svenska begreppet anhållande, med den skillnaden att ett svenskt anhållande måste göras av en åklagare medan en arresteringsorder kan utfärdas av ett polisbefäl. Enligt inreseregler i USA ges inte visumfrihet bland annat om vederbörande någon gång blivit arrested för drogrelaterade misstankar.

Uttrycket "arrestering" förekommer i svensk lag enbart i den svenska översättningen av Europakonventionens artikel 5, i "lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna", som gäller som lag i Sverige sedan 1994.[3]

"Arrest" inom svenska försvaret[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1973 förekom inom den svenska försvarsmakten begreppet arrest. Det avsåg då ett kortvarigt frihetsberövande som kunde utdömas av ett regementes vakthavande befäl vid disciplinärenden, men kunde även utdömas av krigsdomstol vid ringare förbrytelser mot 1881 års strafflag för krigsmakten. Ordet "arrest" var även namnet på ett regementes häkte.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lagen.nu: Rättegångsbalken (1942:740), 24 kap. 8§ Läst 2011-08-11
  2. ^ Lagen.nu: NJA 1992 s 838. Läst 2011-08-11
  3. ^ Lagen.nu: Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Läst 2011-08-11