Spolmask

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Spolmasksinfektion
Spolmask
Ascaris lumbricoides.jpeg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Metazoa
Stam Rundmaskar
Nematoda
Klass Chromadorea
Ordning Ascaridida
Familj Ascarididae
Släkte Ascaris
Art Spolmask
A. lumbricoides
Vetenskapligt namn
§ Ascaris lumbricoides
Auktor Rudolphi, 1808

Ascaris lumbricoides, människans spolmask är en storvuxen parasitisk rundmask som infekterar människor. Den är en av våra vanligaste tarmparasiter, som livnär sig på näringsinnehållet i tunntarmen. Infektionen kallas för Ascariasis [1], och är vanligast i miljöer med dålig hygien och i samhällen med låg socioekonomisk status [2]. Barn smittas oftare än vuxna. Maskarna sprids som ägg med människans avföring. En individ smittas genom att svälja ägg som därefter kläcks och utvecklas till en larv. Larven penetrerar tarmväggen och transporteras via blodet till lungorna. Från lungorna tar sig larverna vidare till halsen där de sedan sväljs ner igen och utvecklas till en könsmogen spolmask [3].

Systematik[redigera | redigera wikitext]

A. lumbricoides beskrevs och namngavs av Carl von Linné år 1758. Inom släktet finns också en närbesläktad art, Ascaris suum, spolmask hos svin, som beskrevs av Goeze år 1782. Det var länge oklart om dessa verkligen var olika arter. Det är nu visat att de utgör två reproduktivt åtskilda arter med skillnader i morfologiska egenskaper [4]. De är svåra att skilja från varandra om man jämför deras utseende.



Livscykel[redigera | redigera wikitext]

I sitt vuxna stadium lever A.lumbricoides i människans tunntarm. För att klara av miljön i tarmen utsöndrar masken ämnen som hindrar värdens enzymer från att smälta den[5]. Genom muskelaktivitet håller den sig kvar i tarmen.[5] Maskens livscykel innefattar inga frilevande stadier. Endast som ägg lämnar den människans kropp. Honan utsöndrar feromoner för att hanen ska kunna lokalisera henne i tarmen.[5] Hanen använder sin böjda bakdel för att kunna styra spermierna rätt och stabilisera honan under parningen.[5] Honan producerar dagligen cirka 200 000 ägg som kommer ut tillsammans med den infekterades avföring.[6] Äggen behöver mogna för att kunna infektera människan. I fuktig jord och vid en temperatur på 20-30 grader så tar denna process 10-15 dagar.[7] Men mognadsprocessen kan, beroende på temperatur, ta flera månader. Äggen är mycket resistenta och kan vid gynnsamma förhållanden överleva i många år.[7] Genom att dricka smittat vatten eller äta förorenade grönsaker infekterar masken människan. Äggen kläcks i tunntarmen. De nykläckta larverna penetrerar tunntarmsväggen, tar sig ut i blodbanan och följer med blodet till lungorna.[6][7] I sällsynta fall kan maskarna följa med blod och lymfa till andra delar av kroppen som bukspottkörtel, njurar eller hjärna.[5] Från lungornas alveoler tar sig maskarna till luftstrupen där de hostas upp och sväljs. Maskarna tar sig åter till tarmen och utvecklas till vuxna maskar. Det tar ca två till tre månader från intag av ägg tills honan påbörjar sin äggläggning. Vuxna maskar kan leva i tarmen i ett till två år.[6]

Epidemiologi och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Ascariasis har rapporterats i mer än 150 länder och ungefär 1,4 miljarder människor är smittade.[8] A.lumbricoides kan finnas överallt där människor är närvarande.[8] Infektionen förekommer särskilt i tropiska och subtropiska miljöer där personlig hygien och sanitet är sämre, samt i områden där mänsklig avföring används som gödsel.[9] De flesta fall som numera förekommer i Sverige är människor som smittats utomlands, det vill säga importfall.[10]

Sjukdomsförlopp[redigera | redigera wikitext]

A.lumbricoides smittar som regel inte via personkontakt utan sker via gödsling med mänsklig avföring som kan förorena vatten och grönsaker som vi sedan äter.[11]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

En infektion med A.lumbricoides ger oftast inga symptom men ibland påverkar masken i tarmen olika tarmhinder som tarmvred och kroppen tar inte upp lika mycket näring. Stadiet när larverna tar sig genom lungorna kan även ge andningssvårigheter och astmaliknande besvär.[11]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

För att upptäcka Ascariasis tas ett avföringsprov, där man sedan antingen kan hitta fullvuxna maskar eller spolmaskägg med hjälp av mikroskopi. När diagnosen sedan har ställts så är det enkelt att behandla infektionen med läkemedel.[11]

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

I Sverige används först och främst ett läkemedel som heter Vermox, den aktiva substansen är mebendazol. Vermox används också för gastrointestinala infektioner av springmask, piskmask och hakmask. Det tar 3 dagar att bli fri från infektionen. Alla läkemedel har biverkningar men för Vermox har få biverkningar rapporterats. Den vanligaste biverkningen som drabbar 1 på hundra, är buksmärtor.[12]

Vermox reagerar med tubulin i maskens tarmceller vilket orsakar autolys hos masken, som innebär att cellvävnaden bryts ner av sig själv. Därigenom hämmas maskens glukosupptag och ämnesomsättning vilket leder till att den dör.[12]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [Centers for Disease Control and Prevention (2013), Parasites – Ascariasis Hämtad: 2015-04 http://www.cdc.gov/parasites/ascariasis/index.html]
  2. ^ [Rai S. (2010). Intestinal ascariasis- image. Ann Trop Me Public Health 2010:3:33-4]
  3. ^ [World Health Organization (2015), Water Sanitation Health – Water related diseases, Hämtad: 2015-04-03 http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/en/]
  4. ^ [Leles D., Gardner L.S., Reinhard K., Iniguez A., Araujo A. (2012) Are Ascaris lumbricoides and Ascaris suum a single species?, Parasites & Vectors 2012:5:42-07]
  5. ^ [a b c d e] ”Ascaris lumbricoides (human intestinal roundworm)”. Animal Diversity Web. http://animaldiversity.org/accounts/Ascaris_lumbricoides/. Läst 2015-04-14. 
  6. ^ [a b c] ”CDC - Ascariasis - Biology”. www.cdc.gov. http://www.cdc.gov/parasites/ascariasis/biology.html. Läst 2015-05-24. 
  7. ^ [a b c] ”Ascaris lumbricoides - Referensmetodik f�r laboratoriediagnostik”. referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se. http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/w/Ascaris_lumbricoides. Läst 2015-05-24. 
  8. ^ [a b] Guy, K. (2011-06-19). Ascaris lumbricoides human intestinal roundworm. Hämtad: 2015-04-14, från http://animaldiversity.org/accounts/Ascaris_lumbricoides/
  9. ^ CDC. (2013-01-10). Parasites – Ascariasis, Epidemiology & Risk Factors. Hämtad: 2015-04-02, från http://www.cdc.gov/parasites/ascariasis/epi.html
  10. ^ Folkhälsomyndigheten. (2013-10-17). Sjukdomsinformation om spolmaskinfektion. Hämtad: 2015-04-12, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/spolmaskinfektion/ }
  11. ^ [a b c] ”Spolmaskinfektion — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/spolmaskinfektion/. Läst 2015-05-24. 
  12. ^ [a b] ”Produkt - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19820312000035. Läst 2015-05-24. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]