Spyflugor

	Spyflugor
	Calliphora vicina
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Hexapoda
Klass	Insekter; Insecta
Underklass	Bevingade insekter; Pterygota
Ordning	Tvåvingar; Diptera
Underordning	Flugor; Brachycera
Familj	Spyflugor; Calliphoridae
Vetenskapligt namn
	§ Calliphoridae
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Spyflugor (Calliphoridae) är en familj inom insektsordningen tvåvingar som tillhör underordningen flugor. Familjen innehåller omkring 1 100 arter världen över. I Sverige finns omkring 50 arter.^[1]^[2]

Storleken varierar, men flertalet arter är som fullbildade insekter medelstora till ganska stora flugor. De största är omkring 15 millimeter. Kroppsbyggnaden är vanligen jämförelsevis kraftig och kroppen försedd med kraftiga borst. Många arter är till utseendet mer eller mindre blåaktigt eller grönaktigt metallskimrande. När de flyger hörs ofta ett högt surrande.

Fullbildade spyflugor har mundelar som är anpassade för att suga upp flytande föda, ofta vätskor från ruttnande organiska material som kött eller frukt. De kan utsöndra matsmältningsvätska över födan för att bättre lösa upp den. Även nektar kan ingå i födovalet.

Larverna lever ofta på kött och återfinns ofta på kadaver, men vissa arters honor kan även lägga ägg i levande kött, ofta då i sår. Det finns även arter som har larver som lever i multnande växtmaterial eller i spillning. Vissa arters honor kan lägga ägg i levande djurs päls, till exempel hos får eller igelkott, och när larverna kläckts orsakar de hudirritation med vävnadsdöd och i förlängningen värddjurets död. Eftersom larverna utvecklas i kadaver och lik används de för dödstidsbestäming inom rättsentomologin.

Spyflugelarver kan användas inom medicin då man behöver rengöra ett sår från död vävnad.