Statskontoret
| Statskontoret | |
| Departement | Socialdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Enrådighetsmyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-0852 |
| Generaldirektör | Yvonne Gustafsson |
| Instruktion | SFS 2007:827 |
| Regleringsbrev | För budgetåret 2013 |
| Webbplats | www.statskontoret.se |
Statskontoret är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Socialdepartementet och har till uppgift att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet.[1]
Innehåll |
Historik [redigera]
Sedan Gustav Vasas dagar har den svenska förvaltningen sina rötter i den s.k. kammaren. Kammarkollegiet är den myndighet som har sitt ursprung direkt därifrån.
Grunden till det blivande Statskontoret las under Gustav II Adolfs regeringstid, när man beslöt att en årlig finansplan, en riksstat, skulle börja upprättas. Man ville få en klar bild av rikets utgifter och inkomster, något som sedan skulle ligga till grund för hela förvaltningens arbete. I budgeten inrymdes såväl anslag till civila som till militära ändamål. För att genomföra detta arbete skapades inom kammaren ett särskilt kontor –Statskontoret. Den äldsta upprättade och bevarade riksstaten härstammar från 1632 och från och med 1655 titulerades den ansvarige ämbetsmannen Statskommissarie (ung. dagens GD) .
Det svåra statsfinansiella läget efter Karl X Gustafs krig och det faktum att Karl XI:s förmyndarregering misslyckades att få ordning på ekonomin fick återverkningar på kammarens arbete med riksstaten. Karl XI visade tydligt sitt missnöje och beslöt sig för att agera. Av handlingar framgår att kungen redan 1677 ville skilja statarbetet från kammaren och ”anförtros åt säkra personer”. I december 1680 skrev så Karl XI till kammaren och meddelade att ”Vi hava funnit gott att härefter alledels förbehålla oss själva och Eder skattemästare tillika med statskommissarien statsverket”. Några dagar senare tillkom rådsinstruktionen för Kungl. Maj:ts Staats Contoir. En ny hantering av statens finansförvaltning hade därmed skapats.
Namnet Statskontoret -kontoret för staten i bemärkelsen riksstaten- finns belagt första gången i kammarens protokoll i samband med godkännandet av riksstaten 1682. Avsändare av underlaget var ”Kongl. Statskontoret”.
Statskontoret var 1756-1928 inrymt i Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm. Idag ligger Statskontoret på Fleminggatan 20 på Kungsholmen.
Verksamhet [redigera]
Statskontoret är regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet samt övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt och utveckling. I arbetet ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och utveckling.
Utrednings- och utvärderingsinsatserna genomförs på uppdrag av regeringen och efter överenskommelser med Regeringskansliet och det statliga kommittéväsendet.
Från och med 2008 har Statskontoret regeringens uppdrag att svara för löpande uppföljning av det kommunala utjämningssystemet, bland annat genom att ta fram metoder för att följa utjämningen. Statskontoret ska också genomföra analyser och ge förslag på justering av den tillämpade modellen.
Statskontoret kan också initiera förstudier inom hela sitt ansvarsområde som underlag för sin instruktionsenliga uppgift att lämna förslag på utredningar, utvärderingar och uppföljningar som kan genomföras.
Ledning [redigera]
Statskontoret är en enrådighetsmyndighet[2] och leds av en generaldirektör.[3]
Från 2008 är Yvonne Gustafsson generaldirektör.
Tidigare myndighetschefer [redigera]
Chef 1680–1684 [redigera]
- 1680-1684: Sten Nilsson Bielke
Presidenter 1684–1885 [redigera]
- 1684-1685: Claes Fleming af Liebelitz
- 1685-1687: Gustaf Lilliecrona
- 1687–1711: Fabian Wrede af Elimä
- 1711–1720: Nils Stromberg
- 1720–1723: Sven Lagerberg
- 1723-1739: Casten Feif
- 1739-1754: Carl Gustaf Bielke
- 1754-1762: Carl Ridderstolpe
- 1762-1765: Claes Gustaf Rålamb
- 1765–1772: Johan Löwen
- 1772–1778: Hans Henrik Boije af Gennäs
- 1778–1786: Johan Liljencrantz
- 1786–1790: Erik Ruuth
- 1790–1792: vakant
- 1792-1795: Ulrik Gottlieb Ehrenbill
- 1795–1796: Axel Christian Reuterholm
- 1796-1813: Carl Erik Lagerheim
- 1813–1816: vakant
- 1816–1824: Gustaf Fredrik Wirsén
- 1825–1829: Erik Reinhold Adelswärd
- 1829–1831: Carl Erik Tunelius
- 1831–1852: Pehr Westerstrand
- 1851–1858: Georg Ulfsparre af Broxvik
- 1858–1870: Olof Axel Tauvon
- 1870–1885: Otto Ferdinand af Sillén
Generaldirektörer 1885– [redigera]
- 1885–1902: Frans Albert Anderson
- 1902–1918: Hans Hansson Wachtmeister
- 1918–1930: Per Södermark
- 1930–1936: Emil Mårten Ericsson
- 1936–1938: Kurt Bergendal
- 1939–1956: Wilhelm Björck
- 1956–1957: Herman Kling
- 1957–1973: Ivar Löfqvist
- 1973–1983: Sven Moberg
- 1983–1985: Karl-Lennart Uggla
- 1985–1989: Claes Örtendahl
- 1989–1992: Jan Carling
- 1993–1999: Peder Törnvall
- 1999–2005: Knut Rexed
- 2005–2007: Anders L. Johansson
- 2007–2008: Peder Törnvall (tillförordnad)
- 2008–: Yvonne Gustafsson
Källor [redigera]
- ^ 1 § förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret.
- ^ 5 § förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret.
- ^ 6 § förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret.
