Wrangelska palatset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wrangelska palatset
Byggnad
Wrangelska palatset från Riddarholmens insida. Gatuläggningen återkallar minnet av "trekanten", palatsets lägre annex och vaktbyggnader, som revs 1803-1805 för att lämna plats för nuvarande Birger jarls torg. Foto: februari 2012.
Wrangelska palatset från Riddarholmens insida. Gatuläggningen återkallar minnet av "trekanten", palatsets lägre annex och vaktbyggnader, som revs 1803-1805 för att lämna plats för nuvarande Birger jarls torg. Foto: februari 2012.




Land  Sverige
Region Svealand
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Adress Birger Jarls torg 16
Wrangelska palatset från Mälarsidan ca 1670Från Stockholmsvyerna i Suecia antiqua et hodierna
Wrangelska palatset från Mälarsidan ca 1670
Från Stockholmsvyerna i Suecia antiqua et hodierna

Koordinater: 59°19′30.15″N 18°3′45.93″Ö / 59.3250417°N 18.0627583°Ö / 59.3250417; 18.0627583

Wrangelska palatsetBirger Jarls torg 16, Riddarholmen, Stockholm är sedan 1756 säte för Svea hovrätt. Delar av byggnaden har sitt ursprung i befästningsverk från 1530-talet. Byggnaden fick huvudsakligen sitt nuvarande utseende 1652–1670 av arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. för Carl Gustaf Wrangel Åren 1697–1754 var palatset residens för kungahuset.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Södra rundtornet är från Gustav Vasas befästningsverk från 1530-talet. Kring år 1630 palats för Lars Eriksson Sparre. Om- och tillbyggt 1652–1670 av arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. för Carl Gustaf Wrangel, efter en brand 1693 om- och påbyggt till kungligt residens efter Slottsbranden 1697. Under denna tid benämns palatset Kungshuset och det var bostad för kungahovet ända fram till det nuvarande kungapalatset, Stockholms slott stod klart 1754, det vill säga i 57 år. Regenterna under tiden i Kungshuset var Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I och Adolf Fredrik. Efter Riddarholmsbranden 1802 byggdes palatset om av arkitekt Carl Christoffer Gjörwell, då annexen mot holmens inre revs. Det gamla fallfärdiga kungshusets kök och sedermera fatbur vid vattnet revs också. Den svårskadade södra flygeln och huvudbyggnaden revs till stora delar och återuppfördes delvis med nya kontorsrumsvåningar. En omfattande restaurering och upprustning genomfördes 1948–1950. Då återställdes bland annat Tessin d.ä:s entréhall. Renoveringar genomfördes 1985 och senast 2002.

Under 1600-talet var Wrangelska palatset Stockholms största privatpalats med en terrasserad gårdsanläggning med sjögård mot Mälaren. De släta murarna är uttryck för den sparsamhet som präglade återuppbyggnaden efter branden 1802. Av de rikt dekorerade fasaderna återstår endast fragment såsom skulpterad sandstensportal och gallerier åt gården. Vid den senaste restaureringen har palatset återfått 1600-talets vita puts med detaljer i grått.

Det sägs att Statskontoret, som 1756–1928 var inrymt i Wrangelska palatset, gav Strindberg stoff till en dräpande passus i Röda rummets berömda första kapitel Stockholm i fågelperspektiv.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.magasinett.net/start/doc.php?did=238

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]