Stiftelse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En stiftelse är en typ av juridisk person, som till skillnad från föreningar och bolag, varken har medlemmar eller ägare. Stiftelsen äger i princip sig själv, brukar man säga. Stiftelsen förvaltar en ekonomisk förmögenhet, som en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) har avsatt för ett särskilt ändamål, vilket skall vara över en längre tid. Stiftelsen styrs därigenom av ett stiftelseförordnande, som bland annat anger hur förmögenheten ska användas och vem eller vilka som är möjliga mottagare (destinatärer). Själva dokumentet som stiftelseförordnandet finns nedtecknat i kallas stiftelseurkund. En stiftelse ska ledas av en styrelse eller förvaltare. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse.

Olika slag av stiftelser[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika sorters stiftelser:

Vanliga stiftelser

En stiftelse bildas vanligen genom att egendom enligt förordnande (stiftelseförordnande) av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelseförordnandet kan utgöras av till exempel ett gåvobrev, ett testamente eller ett beslut i ett protokoll.

Insamlingsstiftelse

En insamlingsstiftelse bildas genom att en eller flera stiftare förordnar att pengar som inflyter efter ett upprop av dem, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet. Det skiljer sig från de vanliga stiftelserna genom att det inte behöver ske någon förmögenhetsdisposition vid bildandet utan förmögenheten uppkommer successivt.

Kollektivavtalsstiftelse

En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal förordnar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet. Det skiljer sig från de vanliga stiftelserna dels genom att stiftelsen bildas genom kollektivavtal och dels genom att det inte behöver ske någon förmögenhetsdisposition vid bildandet.

Pensionsstiftelse

En pensionsstiftelse är en av arbetsgivare grundad stiftelse vars uteslutande ändamål är att trygga utfästelser om pension till arbetstagare eller arbetstagares efterlevande. Arbetsgivaren kan inom vissa gränser dra av kostnad för avsättning till stiftelsen. Utbetalning av pension till de anställda görs av arbetsgivaren men ur stiftelsens årsavkastning eller om dess förmögenhet överstiger värdet av pensionsutfästelserna har arbetsgivaren rätt att gottgöra sig ur stiftelsen för sina pensionskostnader. Stiftelsens uppgift är enbart att trygga arbetsgivarens pensionsutfästelser, inte att betala pensionen.

Personalstiftelse

En personalstiftelse är en av arbetsgivare grundad stiftelse med ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbetagares efterlevande som ej avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är skyldig att utge till enskild arbetstagare. Arbetsgivaren får obegränsat skatteavdrag för avsättningar till personalstiftelse.

Former av vanliga stiftelser

De vanliga stiftelserna brukar ibland delas in i olika undergrupper:

  • En familjestiftelse är en stiftelse som uteslutande får använda sina tillgångar till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter. Denna typ av stiftelse var vanlig i början på 1900-talet men har så gott som försvunnit, eftersom familjestiftelsen är ogynnsam ur skattesynpunkt trots att den är undantagen från de flesta regler i stiftelselagen. Mottagaren av utdelning från stiftelsen ska beskattas för denna som ett periodiskt understöd. Ett närliggande utländskt juridiskt begrepp inom skatterätten för denna form är trust.
  • En avkastningsstiftelse är en stiftelse som uppfyller sitt ändamål genom att dela ut avkastningen på sina tillgångar. Det kan ske till exempel genom att dela ut stipendier eller anslag för forskning o.dyl. Det är den vanligaste sortens stiftelse.
  • En verksamhetsstiftelse är en stiftelse som uppfyller sitt ändamål genom att bedriva en viss verksamhet. Det kan vara till exempel att förvalta och hyra ut bostäder eller att driva en skola eller ett sjukhus.
  • En anslagsstiftelse är en stiftelse som är beroende av regelbundna anslag, vanligen från en kommun eller staten, för att kunna uppfylla sitt ändamål. Sådana stiftelser kan inte bildas längre, eftersom de sedan stiftelselagen trädde i kraft 1 januari 1996, inte uppfyller varaktighetskravet i definitionen på en stiftelse.
  • En vinstandelsstiftelse är en stiftelse som har till ändamål att förvalta medel som avsätts ur ett företags vinst för att senare överföras till företagets anställda enligt regler som gäller för medlens avsättning. Denna sorts stiftelse är dock undantagen från de flesta regler i stiftelselagen.

Skatteregler för stiftelser[redigera | redigera wikitext]

För att stiftelsen skall bli begränsat skattskyldig krävs för närvarande att stiftelsen uppfyller något av nedanstående kvalificerat allmännyttiga ändamål. Stiftelsens ändamål skall huvudsakligen syfta till att

  1. främja vård och uppfostran av barn
  2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning
  3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande
  4. främja vetenskaplig forskning
  5. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet
  6. främja nordiskt samarbete.

För att stiftelsens inkomster ska bli skattefria krävs, inte enbart att stiftelsens ändamål är av en viss typ, utan även att ändamålet verkligen fullföljs. Vanligtvis krävs att stiftelsen delar ut 80% av avkastningen till det kvalificerad ändamålet (krav på fullföljd). Detta krav brukar man anse vara uppfyllt om stiftelsen under en femårsperiod har delat ut 80 % av dess avkastning. Vidare ställs det krav på att stiftelsens verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande – 90 – 95 % -tillgodoser kvalificerat allmännyttigt ändamål.

Stiftelse- och föreningsskatteutredningen (SOU 2009:65) har lämnat förslag om att ändamålskatalogen för stiftelser skall utvidgas till i huvudsak de ändamål som idag gäller för ideella föreningar.

Personalstiftelser beskattas i princip på samma sätt som till exempel aktiebolag. Avsättningar från företaget som stiftelsen är knuten till beskattas inte stiftelsen för men får å andra sidan inte dra av utgifter som stiftelsen har för sitt ändamål. Gottgörelse som lämnas till företaget som stiftelsen är knuten till för ändamålsenliga personalkostnader som detta haft får företaget betala skatt för.

Pensionsstiftelser är befriade från skatt enligt inkomstskattelagen, IL. De omfattas i stället av avkastningsskattelagen och betalar en årlig skatt på 15 procent av en schablonmässigt beräknad avkastning, som beräknas på tillgångsmassan och statslåneräntan. Ersättning ("gottgörelse") till företaget som stiftelsen är knuten till, för pensionskostnader detta haft för personer inom ändamålskretsen, är skattefri för företaget bara till den del stiftelsen inte har andra medel kvar, än sådana som företaget inte fick avdrag för när avsättning gjordes.

Förvaltning av stiftelse[redigera | redigera wikitext]

Stiftelser kan skötas på två olika sätt. Det vanligaste är att stiftelsen har en styrelse som är ansvarig och sköter stiftelsens alla angelägenheter - allt från att förvalta stiftelsens egendom till att uppfylla stiftelsens ändamål genom att lämna anslag, stipendier eller vad som är aktuellt till destinatärkretsen (sökanden). I stiftelseurkunden ska det framgå hur styrelsen utses och hur många ledamöter som ska ingå. Hur styrelsearbetet ska organiseras och hur kapitalförvaltningen skall handhas kan styrelsen bestämma. Men det är viktigt att poängtera att det är stiftelseurkunden (gåvobrev eller testamentet) som utgör stiftelsens ”styrinstrument”. Det är i stiftelseurkunden som ändamålet är fastlagt och det är också där som framgår hur ändamålet ska uppfyllas.

Det andra sättet som stiftelsen kan skötas på är s.k. anknuten förvaltning, vilket betyder att det är förvaltaren som företräder stiftelsen och tecknar dess firma. Ofta är det bank, kommun eller universitet som är utsedd som förvaltare. Då är det förvaltaren som är totalansvarig för stiftelsens angelägenheter. Det hindrar förstås inte att det likväl kan finnas någon form av ”styrelse” men som i juridisk betydelse har en annan uppgift – exempelvis förslagsställare på lämpliga stipendiater – och kan därför mera jämställas med ett slags ”priskommitté”.

Stiftelselagen[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1996 är en stiftelselag i kraft, vilken reglerar:

  • hur en stiftelse bildas
  • hur förvaltningen kan ordnas,
  • föreskrifter om olika förvaltningsformer,
  • hur bokföringen skall var anordnad
  • revision och kravet på kvalificerad revisor,
  • skadestånd,
  • ändringar av föreskrifter,
  • likvidation och upplösning och
  • tillsyn över stiftelsernas skötsel m.m.

Pensions- och personalstiftelser regleras av lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m. ("tryggandelagen", TrL) och omfattas av stiftelselagen endast i den mån tryggandelagen hänvisar dit.

Tillsynen över stiftelser sköts av sju länsstyrelser (Länsstyrelserna i Dalarna, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västernorrland, Västra Götaland och Östergötlands län).

Ideella föreningar med ordet stiftelse i namnet[redigera | redigera wikitext]

Värt att känna till är att det finns ideella föreningar, som har en länsstyrelses tillstånd att ha ordet stiftelse i sitt namn, till exempel Sverige-Amerika Stiftelsen. De är alltså inte stiftelser utan har endast ordet i sitt namn.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Stiftelseägda företag[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Stiftelseägda företag

I många länder är stiftelseägda företag vanliga. En anledning att instifta ägarstiftelser är att en företagsgrundare önskar att bevara företaget och hindra att det köps upp efter sin död, eller önskar ordna ett generationsskifte utan splittring av ägarmakt och styrning.

Ett annat skäl kan vara skatteöverväganden rent allmänt, eller specifikt inför ett generationsskifte, i ett familjeföretag.

Exempel på internationella stiftelseägda företag är Philips i Nederländerna och Ikea-sfären med ägarstiftelser för två av grenarna i Nederländerna och Liechtenstein.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelselagen (1994:1220)
  • Henning Isoz, Stiftelselagen – En kommentar; Norstedts gula bibliotek
  • Peter Aamisepp m.fl, Stiftelsehandboken; Norstedts juridik, 2014
  • Anders Palm, Pensionsstiftelser; Björn Lundén information 2009
  • Lagrådsremiss, Stiftelser – frågor om registrering och tillsyn m.m., 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]