Liechtenstein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 47°8′N 9°33′Ö / 47.133°N 9.550°Ö / 47.133; 9.550

Furstendömet Liechtenstein
Fürstentum Liechtenstein
Flagga Statsvapen
ValspråkFür Gott, Fürst und Vaterland
sv. För Gud, Fursten och Fäderneslandet
Nationalsång: Oben am jungen Rhein
Huvudstad Vaduz (cirka 5 200 inv)
Största stad Schaan (cirka 5 500 inv.)
Officiellt språk Tyska
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  furste Hans-Adam II
 -  regeringschef Adrian Hasler
Självständighet från Tyska förbundet 
 -  Erkänd 12 juli 1806 
Yta
 -  Totalt 160 km2 (189:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 36 475[1] (187:e)
 -  Befolkningstäthet 228/km2 (37:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $5 400 miljoner[2] 
 -  Per capita $150 000 
HDI (2012) 0,883[3] (24:e)
Valuta schweizisk franc (CHF)
Tidszon UTC+1
Topografi
 -  Högsta punkt Grauspitz, 2 599 m ö.h.
Nationaldag 15 augusti
Nationalitetsmärke FL
Landskod LI, LIE
Landsnummer 423

Liechtenstein (uttal: [ˈlɪçtənʃtaɪ̯n]), formellt Furstendömet Liechtenstein, är en självständig konstitutionell monarki i Alperna i Centraleuropa, beläget mellan Schweiz och Österrike. Liechtenstein är en av Europas mikrostater.

Statschefen (fursten) har stor makt och kan bland annat inlägga veto mot nya lagar. Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandet Schweiz, av stor betydelse. Liechtenstein är känt i utlandet bland annat för ett antal framstående alpina skidåkare, däribland syskonen Andreas Wenzel och Hanni Wenzel.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. År 1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau (1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608 i riksfurstlig värdighet, med ättens stamgods, Burg Liechtenstein i Niederösterreich som stamsäte. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1712 av grevarna Hohenems köpte grevskapen Schellenberg och Vaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tysk-romerska riket till dess upplösning 1806, därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815-1866 Tyska förbundet.

Liechtenstein är militärt avrustat sedan 1868. 1876-1918 bildade Liechtenstein ett gemensamt tull- och beskattningsområde med det österrikiska kronlandet Vorarlberg och ingick från 1921 i den schweiziska tullunionen.[4]

Landet fick sin första folkvalda församling 1862.[5] Enligt författningen av 5 oktober 1921 fick den regerande fursten, som i praktiken företräddes av en administrator vid sin sida, en lantdag om 15 medlemmar.[4]

Landet var neutralt under såväl första som andra världskriget. Kvinnlig rösträtt infördes 1984.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Trots sin ringa storlek kan Liechtenstein delas in i tre topografiskt olika områden: Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppen Grauspitze som når 2 599 meter över havet. Bergen hör till Rätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar av bergsområdena är täckta av så kallat flysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen.

För övrigt varierar klimatet efter höjden över havet. Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varm sommardag är det inte ovanligt med över 25 °C, på vintrarna kan temperaturen gå ner till -15 °C. Cirka 25% av Liechtenstein är skogklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av både fauna och flora.

1989 blev 60 km² bergsområde (ca 37,5% av Liechtensteins yta) naturskyddat. Det finns även nio mindre naturreservat.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Karta över Liechtenstein

Liechtenstein är indelat i elva kommuner, varav de flesta bara består av en stad eller samhälle.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Liechtensteins politik
Schloss Vaduz, residens för Liechtensteins furste Hans Adam II.

Liechtenstein är en konstitutionell monarki, med en furste som statschef. Den nuvarande fursten är Hans Adam II, som besteg tronen 1989 vid sin fars död. Liechtensteins parlament, lantdagen (Landtag), består av 25 representanter, valda av befolkningen, på fyra år. En ministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.

Landet har en grundlag som reviderades 2003 (genom folkomröstning), och som då ersatte den tidigare från 1921. Fursten har fortfarande stor makt, och har bland annat möjligheten att lägga in sitt veto mot nya lagar. Direkta folkomröstningar krävs vid olika typer av konflikter mellan monarken och parlamentet. Fursten har även utrikesministerfunktion. 1000 medborgare kan framlägga motioner för lantdagen.

Landet har ingen stående armé, men vid händelse av kris kan alla män under 60 år inkallas till militärtjänst. Vid behov av militärt försvar förlitar sig Liechtenstein på att Schweiz bidrar till landets försvar.

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Liechtenstein blev medlem i FN år 1990, och är tillsammans med Schweiz, Norge och Island en av de fyra medlemmarna i EFTA. Landet ingår också i EES.

Det finns en konflikt mellan furstehuset Liechtenstein på den ena sidan och Tjeckien och Slovakien på den andra sidan. Konflikten gäller konfiskering av egendom i det dåvarande Tjeckoslovakien efter andra världskriget. Med stöd av Benešdekreten konfiskerades jord- och skogsegendomar på runt 1 600 km², slottsegendomar, konstsamlingar och andra värdefulla föremål tillhörande furstefamiljen och runt 30 andra liechtensteinare. Eftersom Liechtenstein var neutralt under andra världskriget drev landet frågan under många år.

I juli år 2009 samt i december samma år inledde Liechtenstein politiska förbindelser med både Tjeckien och Slovakien. I samband med det är deras gamla konflikter begravda.[6][7]

Ett hus i Vaduz

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Liechtensteins ekonomi

Fursten av Liechtenstein är ett av världens rikaste statsöverhuvuden, och befolkningen i landet har den högsta [källa behövs] levnadsstandarden i världen. 2010 låg BNP på 5,4 miljarder schweizerfranc[2], vilket givet en befolkning på 36 000 innebär en BNP per capita på 150 000 schweizerfranc. Arbetslösheten på 2,3% år 2011[8] var en av de absolut lägsta i världen.

Liechtenstein är i valutaunion med Schweiz, och valutan är schweizisk franc. Landet ger även ut ett fåtal egna mynt som används vid speciella tillfällen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

På några få decennier har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett avancerat industrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass som Schweiz.

Liechtenstein har en viktig finanssektor. De fem största liechtensteinska bankerna har omkring 1 400 anställda, och många internationella banker har också etablerat sig i Liechtenstein. LGT Bank ägs av furstefamiljen. Precis som i Schweiz lovar bankerna att inte lämna ut information om sina kunder. Under 2008 briserade trots detta en omfattande skattehärva efter att en tidigare LGT-anställd sålt stora mängder kontoutdrag till tyska myndigheter.[9] Landet är känt för sina "brevlådeföretag". Inter Ikea Systems ägarstiftelse, Interogo Foundation förvaltas i Lichtenstein av advokatbyrån Marxer & Partner.

Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat produceras metallvaror, läkemedel samt livsmedel. Ett av de mer kända företagen är Hilti i staden Schaan som tillverkar olika byggverktyg. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera sig i Liechtenstein. Idag är turismen begränsad; det handlar oftast om kortare besök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41% av exporten går till EU-länder och 16% till Schweiz.

Jordbruket står för 2% av sysselsättningen i landet och domineras traditionellt av boskapsskötsel med inriktning på mejeriprodukter.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Orten Triesenberg i Liechtenstein

Den egentliga befolkningen härstammar från alemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år 500. Cirka 90% av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med hela 40%, främst genom inflyttning, vilket innebär att 40% av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80%), Österrike och Tyskland. I gengäld bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna är Schaan (5 700 invånare) och huvudstaden Vaduz (5 200 invånare).

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklat, uppburet av omfattande obligatoriska försäkringar då det gäller bland annat sjukdomar, arbetsskador, pension och arbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delen av sjukvården tillhandahåller staten, i nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till fri sjukvård. Spädbarnsdödligheten i Liechtenstein är låg, men den förväntade medellivslängden är bland de lägsta i Västeuropa med 72 år för männen och 82 år för kvinnorna (2003).

Religion[redigera | redigera wikitext]

Romersk-katolska kyrkan är Liechtensteins statsreligion (Landeskirche), vilket stadgas i Konstitutionen. Dock råder full religionsfrihet i landet (artikel 37:2, 37:1).[2] Till befolkningen hör 90% romerska katoliker och omkring 10% är protestanter (1999).

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Liechtenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldrarna 7 till 15 år. Förutom standardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det inga högskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandet Schweiz.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Rheinparkstadion i Vaduz.

Liechtensteins fotbollslag spelar i de schweiziska fotbollsligorna. Liechtensteiner Cup är en cup som spelas i landet för att avgöra vilket lag som ska spela i UEFA-cupen. FC Vaduz, ett lag som spelar i den schweiziska ligan, är det mest kända och lyckade laget i cupen. Liechtenstein har också ett mindre framgångsrikt landslag som aldrig kvalificerat sig till några större fotbollsarrangemang.

Massmedia[redigera | redigera wikitext]

I Liechtenstein finns det två dagstidningar; Liechtensteiner Volksblatt ("liechtensteinska folkbladet", grundad 1878 och en upplaga på 9 600 exemplar år 1998) och Liechtensteiner Vaterland ("liechtensteinska fäderneslandet", grundad 1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan 1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten till Vaterländische Union och Volksblatt till Fortschrittliche Bürgerpartei. Liechtenstein har en TV-kanal, 1FLTV. I samarbete med Volksblatt startades år 1995 en privatradiostation kallad Radio Liechtenstein. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 med tv-mottagare.

Rättsväsende[redigera | redigera wikitext]

I Liechtenstein är rättsordningen kodifierad och bygger traditionellt huvudsakligen på österrikisk rätt. I landet finns det tre allmänna domstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz; Fürstliches Landgericht, Obergericht och Oberster Gerichtshof. För vissa brottmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År 1987 avskaffades dödsstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år 1785.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=tps00001&tableSelection=1&footnotes=yes&labeling=labels&plugin=1
  2. ^ [a b] http://www.llv.li/amtsstellen/llv-as-volkswirtschaftliche-gesamtrechnung.htm
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 149 
  5. ^ [1]
  6. ^ http://88.82.102.51/fileadmin/_pm.liechtenstein.li/en/090713_PM_Beziehungen_CzFl_en.pdf
  7. ^ http://88.82.102.51/fileadmin/_pm.liechtenstein.li/en/091209_Beziehungen_SKFL_en.pdf
  8. ^ http://www.llv.li/amtsstellen/llv-as-arbeitslosenstatistik.htm
  9. ^ ”Svenska smitare fast”. http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\12\23\317403&sectionid=Ettan.