Stribog
.jpg) Stribog dyrkas. Bild från G.A. Schleusings La religion ancienne et moderne des Moscovites (Amsterdam, 1698). | |
| Del av | Slavisk mytologi |
|---|---|
| Typ | Vindgud |
| Alternativa stavningar | Strzybóg |
Stribog (fornslaviska: Стрибогъ, bulgariska, makedonska, montenegrinska, ryska, serbiska, ukrainska: Стрибог, vitryska: Стрыбог, bosniska, kroatiska, slovakiska, slovenska, tjeckiska: Stribog, polska: Strzybóg) är i slavisk mytologi en gudom med en inte helt klar funktion, möjligen vindarnas gud eller i förbund med atmosfären.
Om Stribog i skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]
Enligt Nestorskrönikan blev Stribogs avgudabild, som en av de sex viktigaste, uppställd i Kiev år 980 av furst Vladimir:
| ” | Och Vladimir började härska som ensam furste i Kiev och han ställde upp avgudar på en kulle utanför slottsborgen: Perun av trä, men med huvud av silver och skägg av guld, och Chors, Dazjbog, Stribog och Simargl samt Mokosj.[1] | „ |
| – Nestorskrönikan, cirka 1113 | ||
Stribog, kommer från fornryskans стрый (дядя, брат отца, djadja, brat otsa) med betydelsen "farbror", en "gammal gud", "vindarnas farbror", som omnämns i Igorkvädet:
| ” | Vindarna, Stribogs ättlingar, fläkta pilar från havet på Igors tappra leder.[2] | „ |
På grund av detta fragment anses Stribog vara vindguden.[a]
Stribog är även omnämnd i de fornryska predikningarna mot hedendomen.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Enligt lingvisten Gamkrelidze härstammar det etymologiska namnet Stribog från det indoeuropeiska ordet *dievas-pater (Himlens fader). Under tidens gång har delar av ordet bytt plats, och under de nära kontakterna mellan slaverna och iransktalande folkstammar (skyterna) har *dievas bytts ut mot iranskans *baga (→ fornslaviskans *bogъ, bog) med betydelsen "gud". Indoeuropeiska *pater ändrades av slaverna till "stri".[3]
Den ryske lingvisten Trubatjov anser att försöken att hitta indoeuropeiska eller iranska arkaismer i ordet Stribog är konstruerade. Han menar att första delen av ordet är fornslaviskans *sterti (распространять, простирать, rasprostranjat, prostirat) med betydelsen "utsprida", "utbreda", och anser att med Stribog avses någon besjälad naturkraft (uppenbarligen vinden).[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 12 december 2013.
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ En sådan slutsats kan endast dras utifrån uppgifterna i Igorkvädet. Andra källor förklarar överhuvudtaget inte Stribogs funktion.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nestorskrönikan 1998, sidan 71.
- ^ Jensen 1908, Rysk kulturhistoria, första delen, sidan 32.
- ^ Gamkrelidze T. V., Ivanov V. V. Indojevropejskij jazyk i indojevropejtsy. Tbilisi: Izd-vo TGU, 1984. T. II. S. 791, 798.
- ^ Trubatjov O. N. Etnogenez i kultura drevnejsjich slavjan. M.: Nauka, 2003. S. 197.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Jensen, Alfred, Rysk kulturhistoria, Aktiebolaget Ljus, Stockholm, 1908.
- Nestorskrönikan. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. 1998. ISBN 91-7139-307-2
| |||||||||||||||||