Suggestion
Innehåll |
Definition [redigera]
Suggestion -(Bonniers Compact Lexicon 1995, Lidman Productions, ISBN 91-632-0067-8): "Psykisk påverkan genom vilken en person intalas att tro, företa sig eller se något utan sakliga grunder".
Suggestion kan beskrivas som det omedvetnas realiserande av en idé. Detta kräver alltså att det finns en idé som ska realiseras och det kräver att det finns ett omedvetet som realiserar denna.
Olika typer av suggestioner [redigera]
Det finns tre stora grupper av suggestioner:
Spontan suggestion [redigera]
Detta är den mest fundamentala av alla suggestioner. Den spontana suggestionen börjar med att en person blir fixerad vid en idé som sedan utmynnar i en suggestion.
Det går att planera sina spontana suggestioner, och det används flitigt av många personer. Detta görs till exempel genom att placera ut lappar med saker som man vill tycka eller tänka på ställen som man brukar läsa, lyssna på musik som har ett budskap som man tycker om, eller genom att man tar på sig kläder som får en i en viss sinnesstämning. Detta sätt att arrangera omvärlden kan dock leda till att personen blir ett lätt offer för manipulation
Avsiktlig suggestion [redigera]
Den avsiktliga suggestionen är den suggestionen som vi själva skapar med vårt medvetande. Denna är ofta svagare än den spontan, eftersom den ofta inte har någon känslomässig grund. Det går förstås att suggerera sig själv till en känslomässig grund, men då krävs också en annan känslomässig grund.
Heterosuggestion [redigera]
Detta är den mest omtalade varianten av suggestioner. Heterosuggestionen är när en person skapar en idé som en annan person utför. Detta är dock endast en undergrupp av spontana suggestioner. En person gör en sak som sedan tolkas av en annan.
Bra diskussioner främjar avsiktliga suggestioner. Dålig reklam och propaganda främjar hög mottaglighet för spontana suggestioner.
Det kan vara värt att notera att Heterosuggestionen endast är ett specialfall av den spontana suggestionen. För att en person ska bli suggregerad krävs det att denne tar upp suggestionen.
Suggestionens Lagar [redigera]
Följande 'lagar' är hämtade ur Suggestion och autosuggestion av Charles Baudouin och kan förklara lite av synsättet inom suggestionsläran
1: Den koncentrerade uppmärksamhetens lag [redigera]
En suggestion börjar alltid med en idé, varpå uppmärksamheten koncentrerat sig
2: Den medverkande sinnesrörelsens lag [redigera]
Om en idé till en suggestion har sin grund i en sinnesrörelse, så är utsikterna för att suggestionen ska utföras större
3: Det gäckande bemödandets lag [redigera]
Då en idé har fått tillräcklig makt över oss för att sätta igång en suggestion kommer våra medvetna bemödanden att kämpa emot denna att vara fruktlösa och dess utom öka suggestionens kraft.
4: Den omedvetna avsiktlighetens lag [redigera]
När det omedvetna en gång har fått målet utstakat, finner det medlen att nå det.
Suggestion och viljan [redigera]
Ofta förknippas suggestionen med viljan. Ett ganska fatalt misstag om man ska tro suggestionens lag nummer 4. Problemet med att göra svåra saker ligger inte i vilja göra dem mycket starkt, utan snarare i att inte bemöda sig för att göra dem. Ett ganska absurt uttryck kan tyckas till en början, men mycket värt att ta i beaktning för alla som försökt gå upp mycket tidigt en morgon.
Mottaglighet kontra suggebilitet [redigera]
Det finns ytterligare begrepp som är värda att hålla isär, och det gäller mottaglighet och suggebilitet. Mottagligheten är hur lätt en person blir påverkad av spontana suggestioner, medan suggebiliteten är hur bra en person är på att faktiskt utleva suggestionerna. Det finns nu en massa orsaker till att en person kan vara mottaglig för suggestioner.
Missuppfattningar om suggestion [redigera]
Ofta förknippas suggestion med manipulation, då en person påverkar en annan till något denne inte vill. Hur som helst finns det mycket fler praktiska tillämpningar av självsuggestionen. I samma vända brukar suggestionen förknippas mycket starkt med Hypnos som endast är ett samlingsnamn för en mängd med tillstånd som ökar mottagligheten eller suggebiliteten.
Suggestioner som vetenskap [redigera]
Ofta brukar diskussioner som berör suggestioner vara mycket positiva eller mycket negativa. Dessa förutfattade meningar brukar i allmänhet bero på missuppfattningar som berör ämnet. Det kan vara mycket spännande att diskutera suggestion som något där en person har kontroll och en annan person är maktlös (jämför den vanliga inställningen till hypnos). Där suggestionsläran börjar bli intressant är där vi börjar upptäcka att vi inte alltid gör som vi vill, och när vi börjar återta kontrollen över oss själva
Suggestionsläran diskuterar inte vad som faktiskt händer i människors huvuden eller kroppar. Den innehåller mest praktiska begrepp och förhållningssätt som förenklar för att förstå varför människor gör som de gör (som all god psykologi). Därför vare sig styrker den i sig någon speciell annan vetenskap eller icke-vetenskap. Den kan alltså vara förenlig med både modern psykologi och i värsta fall flummig mystik.
