Sune Folkesson

Från Wikipedia
Sune Folkesson
Personfakta
Död 1247
Släkt
Frälse- eller adelsätt Bjälboätten
Far Folke jarl
Familj
Gift 1210
Make/maka Helena Sverkersdotter
Barn Bengta
Katarina

Sune Folkesson, död 1247, var son till Folke jarl. Han var gift med Helena Sverkersdotter, dotter till Sverker den yngre. Uppgiften i Västgötalagens kungalängd att Sverker dödades av sin måg har lett till antaganden att Sune var den som dödande honom, men detta skulle också kunna syfta på fadern Folke.[1]

Enligt visan "Vreta klosterrov" (SMB 59, TSB C 8), troligen från mitten av 1300-talet, men nedtecknad i slutet av 1500-talet, skall Sune ha enleverat Helena ur Vreta kloster. Detta har visat sig troligtvis vara uppdiktat, men deras dotter Bengta och dotterdotter Ingrid Svantepolksdotter kom faktiskt att bortrövas ur klostret[2]

Sune tillhörde landets elit, men tycks aldrig ha uppburit något ämbete, även om uppgifter i modern litteratur förekommer som gör honom till såväl lagman i Östergötland som jarl. Hans eget giftermål liksom de han förhandlade fram för sina döttrar placerade honom dock i maktens centrum, och han var troligen en av rikets mest framstående män tiden efter Knut Långes död. [1]

Sune död var enligt Skänningeannalerna en naturlig död.[1]

Barn med Helena[redigera | redigera wikitext]

  1. Bengta. Placerades i Vreta kloster för att utbildas, men blev hon enligt folkvisan bortrövad av lagmannen i Östergötland Lars Petersson, och rymde med honom till Norge.
  2. Katarina, död före februari 1253, var Sveriges drottning som gift med kung Erik Eriksson (senare kallad "läspe och halte").

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Roger Axelsson: Sune Folkesson i Svenskt biografiskt lexikon (2019)
  2. ^ Hans Gillingstam. ”Helena”. Svenskt biografiskt lexikon. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12809. Läst 23 juli 2015. 
  • Dick Harrison: Jarlens sekel - En berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront, Stockholm, 2002, ISBN 91-7324-999-8