Enlevering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"Pluto och Prosperpina" i Enleveringsgruppen av Bernard FouquetStockholms slott.
Sabinskornas bortrövande (målning av Nicolas Poussin)

Enlevering (brudrov[1], lat. abductio) är ett – åtminstone i Sverige – idag föråldrat uttryck innebärande bortförande av kvinna i uppsåt att förmå henne till giftermål eller otukt, oaktat kvinnan samtycker till gärningen. Det är idag ett sexbrott i alla länder, straffbart med fängelse.

Dithörande förbrytelser var tidigare i den Strafflagen liksom i åtskilliga utländska upptagna i kapitlet om brott emot annans frihet, varav strängt taget borde följa, att straff tillämpades endast i sådana fall, då kvinnan ej samtyckt till bortförandet. Därförutom var emellertid straff stadgat för vissa fall, då kvinnan varit med om saken, nämligen

  1. om kvinnan ej fyllt femton år och bortförandet skedde utan samtycke av hennes målsman,
  2. om kvinnan var omyndig och bortfördes från fader eller moder eller dem, som var i deras ställe, samt
  3. då någon bortförde gift kvinna från hennes man i uppsåt att förmå henne till otukt.

Straffet för det svåraste fallet av enlevering, nämligen då bortförandet skett mot kvinnans vilja, var straffarbete. Om den, som gjort sig skyldig till enlevering eller varit delaktig däri, gift sig med kvinnan, fick åtal ej äga rum, såvida ej blivit dömt till återgång av giftermålet.

Främmande rätt och kultur[redigera | redigera wikitext]

Vissa utländska strafflagar upptog enlevering bland sedlighetsbrotten tidigare.

Enlevering (raptus) utgör i den kanoniska rätten en grund för nullitet av äktenskap. Om det sker av omyndig över en delstatsgräns i USA är gärningen på sina håll straffbar där. I England och Wales stadgas i dag straff för den som för bort en person under 16 år från föräldrarna, och innebär alltså bl.a. att enlevering av en yngre person där kan lagföras. Såsom kulturellt fenomen förekommer enlevering idag i Europa dock bara i Tjetjenien. Hos vissa folk i Afrika och Asien, som Kirgizistan, Kazakstan, Turkmenistan, och Karakalpakien (där 20% av äktenskapen sker på detta sätt 2010) förekommer det också. I Kina var fenomenet känt som qiangqin.

Raptus uppstår eftersom samhällen har starka stigma mot sex eller utomäktenskapliga barn. Män, som av fattigdom eller lyte ej kan gifta sig har då att välja på raptus eller förbli ungkarl. Det förekom att kvinnan själv initierade raptus för att förmå föräldrar att acceptera giftermål.

Media[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett stort antal filmer och böcker som behandlar ämnet.

Film[redigera | redigera wikitext]

¡Átame! - en spansk film från 1990 av Pedro Almodóvar, med Antonio Banderas. Hwal en koreansk film från 2005, av Kim Ki-duk. En mer känd film är kanske Borat från 2006, där Sacha Baron Cohen, försöker gifta sig med Pamela Anderson. Den italienska filmen La moglie più bella från 1970. Кавказская пленница, или Новые приключения Шурика, en sovjetisk komedi från 1967.

Opera[redigera | redigera wikitext]

Enleveringen ur Seraljen är en opera skriven av Wolfgang Amadeus Mozart 1782. Librettot är skrivet av J. G. Stephanie och bygger på ett libretto till en annan opera av Johann André.

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Arthur Conan Doyle beskriver i en av sina böcker hur ett brudrov misslyckas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Illustrerad svensk ordbok, förlaget Natur & Kultur, tredje uppl. 1964


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]