Svenska kungliga dop
Svenska kungliga dop har varit och är fortfarande en stor händelse som kringgärdats med extra uppmärksamhet och ceremoniel.
Tidpunkt och plats
Enligt 1686 års kyrkolag skulle barnet döpas inom åtta dagar efter födseln. Ulrika Eleonora och Karl XI lät döpa sina barn i omgångar, först direkt efter födseln, och lite senare vid den högtidliga ceremonin.
1864 fastställdes att alla dop skulle ske inom sex veckor från födseln, vilket fasthölls inom kungafamiljen fram till Carl XVI Gustafs dop 1946, som ägde rum först elva veckor efter födseln. Även kungabarnen kronprinsessan Victoria, prins Carl-Philip och prinsessan Madeleines dop har ägt rum mellan elva och femton veckor efter deras respektive födslar. Kungliga barns dop har inte enbart med tradition att göra. Successionsordningen fastslår att kungahusets medlemmar måste ”bekänna sig till den rena evangeliska läran”, annars förloras rätten till tronen. Slottskyrkan har ofta varit den kyrka där dopet ägt rum, med en del undantag.[1]
Dopklädsel
Silver var länge att jämställa med färgen vitt i kungliga ceremoniella sammanhang. Vitt hade en djup symbolisk betydelse i kristna sammanhang, färgen stod för ljus, oskuld och renhet. Silverduk användes därför ofta till såväl svepning av barnet som till att bäras som en himmel över delar av dopsällskapet.[1]
Karl XI:s Dopvagga
År 1655 fick den blivande Karl XI en vagga av sina morföräldrar i dopgåva. Den finns utställd på Livrustkammaren i Stockholm, och är det enda föremål i museets samling som är i bruk då den fortfarande används vid kungliga dop. Senast den användes var vid prinsessan Estelles dop den 22 maj 2012. En särskild paradvagga för prinsessor har använts sedan 1830, men då Estelle föddes till tronarvinge plockades alltså Karl XI:s vagga fram ur Livrustkammarens källarvalv.[2]
Vaggan är tillverkad i skulpterat, förgyllt och målat trä. En vaggsäng hänger mellan stolpar på en sockel, och ornamentiken består av bland annat vilande putti och änglahuvuden.[1]
Silverdopfunten
Silverdopfunten, även kallad Karl XI:s dopfunt används i kyrkan då kungliga prinsar eller prinsessor döps. Första gången den användes var vid Gustaf III:s dop 1746, och senast vid Prinsessan Estelles dop 2012.
Referenser
- ^ [a b c] Rangström, Lena (2012). Kanonsalut och vaggor. Kungliga födslar och dop.. Livrustkammaren/Atlantis
- ^ ”emuseumplus.lsh.se”. http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?service=direct/1/ResultDetailView/result.tab.link&sp=10&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=1&sp=3&sp=SdetailView&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F&sp=SdetailBlockKey&sp=1. Läst 29 maj 2015.