Svenska kungliga dop

Svenska kungliga dop har varit och är fortfarande en stor händelse som kringgärdats med extra uppmärksamhet och ceremoniel.

Tidpunkt och plats[redigera | redigera wikitext]

Enligt 1686 års kyrkolag skulle barnet döpas inom åtta dagar efter födseln. Ulrika Eleonora och Karl XI lät döpa sina barn i omgångar, först direkt efter födseln, och lite senare vid den högtidliga ceremonin.

1864 fastställdes att alla dop skulle ske inom sex veckor från födseln, vilket fasthölls inom kungafamiljen fram till Carl XVI Gustafs dop 1946, som ägde rum först elva veckor efter födseln. Även kungabarnen kronprinsessan Victoria, prins Carl-Philip och prinsessan Madeleines dop har ägt rum mellan elva och femton veckor efter deras respektive födslar. Kungliga barns dop har inte enbart med tradition att göra. Successionsordningen fastslår att kungahusets medlemmar måste ”bekänna sig till den rena evangeliska läran”, annars förloras rätten till tronen. Slottskyrkan har ofta varit den kyrka där dopet ägt rum, med en del undantag.^[1]

Dopklädsel[redigera | redigera wikitext]

Silver var länge att jämställa med färgen vitt i kungliga ceremoniella sammanhang. Vitt hade en djup symbolisk betydelse i kristna sammanhang, färgen stod för ljus, oskuld och renhet. Silverduk användes därför ofta till såväl svepning av barnet som till att bäras som en himmel över delar av dopsällskapet.^[1]

Karl XI:s dopvagga[redigera | redigera wikitext]

År 1655 fick den blivande Karl XI en vagga av sina morföräldrar i dopgåva. Den finns utställd på Livrustkammaren i Stockholm, och är det enda föremål i museets samling som är i bruk då den fortfarande används vid kungliga dop. Senast den användes var vid prinsessan Estelles dop den 22 maj 2012. En särskild paradvagga för prinsessor har använts sedan 1830, men då Estelle föddes till tronarvinge plockades alltså Karl XI:s vagga fram ur Livrustkammarens källarvalv.^[2]

Vaggan är tillverkad i skulpterat, förgyllt och målat trä. En vaggsäng hänger mellan stolpar på en sockel, och ornamentiken består av bland annat vilande putti och änglahuvuden.^[1]

Silverdopfunten[redigera | redigera wikitext]

Silverdopfunten, även kallad Karl XI:s dopfunt, används i kyrkan då kungliga prinsar eller prinsessor döps. Första gången den användes var vid Gustaf III:s dop 1746, och senast vid prinsessan Estelles dop 2012.

Kungafamiljens dop[redigera | redigera wikitext]

Namn	Dopdatum	Plats	Präst	Faddrar
Carl XVI Gustaf	7 juni 1946	Slottskyrkan, Stockholms Slott	Ärkebiskop Erling Eidem	Kung Gustaf V, Kronprins Gustaf Adolf, blivande kung Gustaf VI Adolf, Kronprinsessan Louise Mountbatten Hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha, Kronprins Fredrik, blivande kung Fredrik IX av Danmark, Kronprinsessan Ingrid, f.d. Ingrid av Sverige, Kronprins Olav, blivande kung Olav V av Norge, Prinsessan Juliana av Nederländerna, Greve Folke Bernadotte och Grevinnan Maria Bernadotte af Wisborg
Kronprinsessan Victoria	27 september 1977	Storkyrkan	Ärkebiskop Olof Sundby	Drottning Beatrix av Nederländerna, Prinsessan Désirée, Kung Harald V av Norge och morbror Ralf Sommerlath
Prins Carl Philip	31 augusti 1979	Slottskyrkan, Stockholms Slott	Ärkebiskop Olof Sundby och Överhovpredikant Hans Åkerhielm	Prins Bertil, Drottning Margrethe II av Danmark, Prinsessan Birgitta och Prins Leopold av Bayern
Prinsessan Madeleine	31 augusti 1982	Slottskyrkan, Stockholms Slott	Ärkebiskop Olof Sundby och Överhovpredikant Hans Åkerhielm	Prinsessan Benedikte av Danmark, Prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha, Prinsessan Christina och morbror Walter L. Sommerlath
Prinsessan Estelle	2 maj 2012	Slottskyrkan, Stockholms Slott	Ärkebiskop Anders Wejryd, Överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark och Domprost Åke Bonnier	Kronprins, blivande kung Willem-Alexander av Nederländerna, Kronprins Haakon av Norge, Kronprinsessan Mary av Danmark, Prins Carl Philip och faster Anna Westling Söderström
Prinsessan Leonore	8 juni 2014	Drottningholms slottskyrka	Ärkebiskop Anders Wejryd, Överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark och Pastor Michael Bjerkhagen	Kronprinsessan Victoria, Tatjana d’Abo, Ernst Abensperg und Traun, Patrick Sommerlath, Alice Bamford och Louise Gottlieb
Prins Nicolas	11 oktober 2015	Drottningholms slottskyrka	Ärkebiskop Antje Jackelén, Överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark och Pastor Michael Bjerkhagen	Prins Carl Philip, Natascha Abensperg und Traun, Henry D’Abo, Gustaf Magnuson, Marco Wajselfisz och Katarina von Horn
Prins Oscar	27 maj 2016	Slottskyrkan, Stockholms Slott	Ärkebiskop Antje Jackelén, Överhovpredikant Johan Dalman och Pastor Michael Bjerkhagen	Kronprins Frederik av Danmark, Kronprinsessan Mette-Marit av Norge, Prinsessan Madeleine, Oscar Magnuson och fars kusin Hans Åström
Prins Alexander	9 september 2016	Drottningholms slottskyrka	Ärkebiskop Antje Jackelén, Överhovpredikant Johan Dalman och Pastor Michael Bjerkhagen	Kronprinsessan Victoria, Victor Magnuson, Lina Frejd, Jan-Åke Hansson och Cajsa Larsson
Prins Gabriel	1 december 2017	Drottningholms slottskyrka	Ärkebiskop emeritus Anders Wejryd, Överhovpredikant Johan Dalman och Pastor Michael Bjerkhagen	Prinsessan Madeleine, Sara Hellqvist, Thomas de Toledo Sommerlath, Oscar Kylberg och Carolina Pihl
Prinsessan Adrienne	8 juni 2018	Drottningholms slottskyrka	Ärkebiskop Antje Jackelén, Överhovpredikant Johan Dalman och Pastor Michael Bjerkhagen	Anouska d'Abo, Coralie Charriol Paul, Nader Panahpour, Gustav Thott Charlotte Kreuger Cederlund och Natalie Werner

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] Rangström, Lena (2012). Kanonsalut och vaggor. Kungliga födslar och dop.. Livrustkammaren/Atlantis
^ ”emuseumplus.lsh.se”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150701180213/http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?service=direct%2F1%2FResultDetailView%2Fresult.tab.link&sp=10&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=1&sp=3&sp=SdetailView&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F&sp=SdetailBlockKey&sp=1. Läst 29 maj 2015.

[Rangström-1] [a b c] Rangström, Lena (2012). Kanonsalut och vaggor. Kungliga födslar och dop.. Livrustkammaren/Atlantis

[2] ”emuseumplus.lsh.se”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150701180213/http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?service=direct%2F1%2FResultDetailView%2Fresult.tab.link&sp=10&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=1&sp=3&sp=SdetailView&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F&sp=SdetailBlockKey&sp=1. Läst 29 maj 2015.

[1]

[2]