Synthesizer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En synthesizer (eng. "syntetiserare"), vardagligt synt eller synth, är ett musikinstrument som via analog eller digital ljudsyntes förmår skapa ett stort antal olika ljud. Ofta används synthesizern för att härma akustiska instrument eller andra redan existerande ljud men den ger även möjlighet till att skapa helt nya. Synthesizern är ofta det dominerande musikinstrumentet vid skapandet av olika typer av elektronisk musik.

Synthesizerns uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Trautonium, 1928

Den ljudalstrande delen[redigera | redigera wikitext]

Den ljudalstrande delen i en synthesizer består av en eller flera oscillatorer som skapar en mer eller mindre komplex signal och ett nät av funktioner som påverkar signalen. Nätet kan bestå av bland annat filter, förstärkare och ringmodulatorer som i sin tur kan styras av konturgeneratorer, långsamtsvängande oscillatorer eller användaren.

Den styrande delen[redigera | redigera wikitext]

Utöver den ljudalstrande delen finns oftast en manuell anordning för att spela instrumentet. Denna anordning är traditionellt en klaviatur men synthesizern kan även styras via andra typer av mekaniska anordningar som slagytor, styrhjul, joysticks och tryckkänsliga ytor. Det finns också syntar avsedda som övningsinstrument eller ljudvariationsmedel för musiker som spelar något i en lång rad andra instrument; synten är då speltekniskt utformad som förlageinstrumentet och man talar om trumsynt, saxsynt, gitarrsynt och så vidare.
Dessutom förekommer, särskilt på äldre instrument, ett stort antal reglage för att ställa ljudsyntesens olika parametrar men också för att ändra själva kopplingen mellan instrumentets olika ljudalstrande delar.

Möjlighet att påverka ett stort antal parametrar, antingen i realtid eller via lagrade program, kan sägas vara den huvudsakliga skillnaden mellan en synthesizer och keyboards, elorglar och elpianon, som bara har ett antal färdiga ljud med få reglerbara parametrar.

Ett populärt sätt att koppla ihop och styra synthesizers är via MIDI som är ett digitalt gränssnitt utvecklat för just musikaliska tillämpningar. Ett annat och äldre sätt är via CV/Gate som är en typ av styrspänningssignal.

En synthesizer med endast elektroniskt gränssnitt, och alltså utan klaviatur eller annan inmatningsenhet, brukar kallas synthesizermodul.

Synthesiser[redigera | redigera wikitext]

En EDP WASP synthesiser.

Synthesiser är den brittiska stavningen som inte fått något större fäste utanför Storbritannien. Företag som Oxford Synthesiser Company och Electronic Dream Plant använde uteslutande denna stavning.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Analogsynthesizer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av analog synthesizer
En Korg MS-10 analogsynthesizer

Byggs med främst analoga komponenter som resistorer, kondensatorer, transistorer, dioder, och integrerade operationsförstärkare. Även digitala integrerade kretsar och mikroprocessorer kan användas för att kontrollera sådant som tangenter, reglage, teckenfönster, och elektroniska gränssnitt. Är de däremot inblandade i själva ljudgenereringen hamnar vi i någon av kategorierna nedan. Exempel på analoga synthesizers är Moog Music Mini Moog och PAiA FatMan.

Ljudkällan är en eller flera oscillatorer som sen modifieras med modulatorer och filter. Tonhöjden kontrolleras via CV (control voltage).

Idag är synthesizers som bygger på digital teknik men försöker emulera analoga syntars egenskaper allt mer vanliga. Tillverkarna försöker ofta marknadsföra dessa som analoga men en mer korrekt benämning är analogemulerande, eller virtuellt analoga synthesizers. Dessa så kallade VA synthesizers har funnits sedan början av 1990-talet och blir ständigt bättre och bättre, men musiker kan ofta fortfarande höra och känna skillnaden mellan äkta och virtuella analogsynthar.

Hybridsynthesizer[redigera | redigera wikitext]

Är en blandning av analogsynthesizer och digitalsynthesizer i vilken vågformerna oftast skapas av en DCO medan filter och förstärkare etc är analoga. Exempel på sådana är Korg Poly-800 och Oxford Synthesiser Company OSCar.

Digitalsynthesizer[redigera | redigera wikitext]

En Korg Wavestation A/D digitalsynthesizer.

Använder sig av mikroprocessorer för all ljudalstring och manipulering av detsamma. Exempel på sådan är Yamaha DX7 och Casio CZ-1. En underklass till dessa är virtuellt analoga, sk. VA-synthesizers, som simulerar en analog synthesizer i den digitala domänen som till exempel Clavias Nord Lead.

Mjukvarusynthesizer[redigera | redigera wikitext]

Ett virtuellt instrument eller så kallade mjukvarusynthesizer är en synthesizer som består av ett datorprogram som kör antingen i en persondator eller i en dedikerad hårdvara. Exempel på sådana är Propellerheads Reason och Native Instruments Pro-53.

Modularsynthesizer[redigera | redigera wikitext]

En ARP 2500 modularsynthesizer.

Ett specialfall av i första hand analogsynthesizer är en modularsynthesizer. En modularsynthesizer eller modular är den ursprungliga formen av synthesizer där varje typ av synthesizerkomponent består av en modul monterad i ett rack och signal- och kontrollvägarna skapas genom att så kallade patchkablar kopplas mellan de olika modulerna. Under åren har det funnits och finns flera olika system och standarder men de största har varit Moogs och ARP:s. Det förekommer även hybrider mellan de så kallade prepatchade synthesizers där signal- och kontrollvägarna är begränsade och modularen där fasta vägar upphävs när man kopplar in patchkablar. Idag tillverkas och designas moduler av flera mindre företag i världen samt av ett stort antal entusiaster.

Viktiga synthesizerkomponenter[redigera | redigera wikitext]

För ljudalstring:

För ljudkontroll:

  • Pitchbend är en kontroll som används för att förändra tonhöjden på ljudet.
  • Modulationshjul är en kontroll som ursprungligen användes för kontrollera LFOs inverkan på filter och förstärkare men som nu används till att styra diverse olika parametrar hos ljudsyntesen.
  • Klaviatur är en rad av tangentliknande plattor eller knappar som används för att kontrollera tonhöjden på ljudet efter en given skala.

Berömda synthesizertillverkare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]