Tendai

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tendai är en nutida japansk riktning inom buddhismen med ursprung i den kinesiska Tiantai-buddhismen (570-talet e.Kr), men som nådde Japan på 800-talet. Recitation av Lotussutran, Saddharmapundarika Sutra, anses vara en övning som påskyndar nirvana.

Uppkomst i Kina[redigera | redigera wikitext]

Tiantai är en bergrik provins i Kina, som har givit namn åt ett kloster, och åt den buddhismriktning som härrör därifrån. Klostrets abbot, Zhiyi (Wade-Giles: Chih-I; 538 - 597), kombinerade systematiskt två olika slags meditationsmetoder – samatha och vipasyana – och strukturerade det oöverskådliga myllret av buddhistiska läroskrifter, sutror, i en metodisk studieplan. Enligt denna plan utgjorde hinayana-sutrorna (även kända från Tripitaka) en nödvändig grund, från vilken studierna övergick till mahayana-sutror i allmänhet, följda av prajnaparamita-litteraturen. Blomsterkrans-sutran (som felaktigt förmodades vara äldre än pali-kanon) utgjorde ett fjärde stadium, och Lotus-sutran sågs som kulmen på studierna. I en tolerant hållning gentemot andra riktningar, betraktades hinayana, mahayana och vajrayana som delar av en enda ekayana ("Den enda farkosten").

Spridning till Japan[redigera | redigera wikitext]

Riktningen fördes till Japan av Saicho (767-822), och fick där namnet Tendai, med organisatoriskt centrum på berget Hiei. I Japan inträffade en organisationsreform: Gifta personer antogs som bhikku genom att avlägga bodhisattvalöften i stället för konventionella klosterlöften, i syfte att föra tendaibuddhismen ut i byar och städer. Dessa gifta bhikku är knutna till ett traditionellt celibatärt kloster, som de regelbundet återvänder till för retreat, men lever familjeliv till vardags. Till skillnad från många andra japanska riktningar, anser Tendai inte att det finns någon unik metod som är lämpad för samtliga buddhisters levnadsomständigheter, utan rymmer ett stort antal studie-, meditations- och devotions-metoder som lever parallellt med varandra. Med tiden antog japansk Tendai ett fåtal tantriska bruk, mikkyo, och Mahavairocana Buddha har framhävts mer än vad som är fallet i den kinesiska motsvarigheten. Meditation över Amitaba Buddhas mantra har ansetts vara en metod som passar några utövare, om än kanske inte alla. Den vredgade skyddsanden Fudo Myoo är föremål för devotion. Långa meditativa pilgrimsvandringar, även i oväder, har gjort att tendaibuddhismen uppmärksammats i massmedia.

Inflytande[redigera | redigera wikitext]

Nichirenbuddhismen utvecklades på 1200-talet ur Tendai genom att renodla dess höga värdering av Lotus-sutran, men även Honen (1133-1212), som 1175 grundade den japanska grenen av Det rena landets buddhismriktning, hade inledningsvis levt som Tendai-munk.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]