Tenochtitlán
Den historiska staden Tenochtitlán (uttal [tenoːtʃˈtitɬaːn], nahuatl för "Ténoch-staden") är en arkeologisk plats belägen i dagens Mexico City, Mexikos huvudstad.
Historia
Tenochtitlán grundades 1325 av mexicaindianerna under tlatoani (kung) Tenoch och var Aztekrikets huvudstad och före spanjorernas ankomst världens åttonde största stad, med cirka 250 000 invånare.
Tenochtitlán ingick 1428 ett förbund med grannstäderna Texcoco och Tlacopán och erövrade 1473 under tlatoani (kung) Axayacatl grannstaden Tlatelolco på en närbelägen ö.
Staden belägrades 1519–1521 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernán Cortés. Den 13 augusti 1521 erövrades och förstördes staden. Det nya Mexico City uppfördes över ruinerna och det mesta av Texcocosjön blev gradvis igenfyllt och utdikat.
Staden
Tenochtitlán låg på en ö i Texcocosjön i "Mexikanska dalen" och förbands med fastlandet genom tre dammar. Dessa ledde norr-, väster- och söderut och hade även broar för att inte hindra sjöfarten. De utgjorde huvudvägar och sammanstrålade vid stadens zócalo (centrala delen) vid Stora Pyramiden (Templo Mayor). Vägen söderut har samma sträcknings som dagens Avenida Tlalpan.
Det fanns en rad tempel, en stor bollplan och andra offentliga anläggningar i staden samt Moctezuma I palats med djurpark och akvarier.
Staden omfattade cirka 10 kvadratkilometer delvis uppbyggd på pålar och med många kanaler. Den var uppdelad i 4 campan (zoner) vilka i sin tur var underdelade i 20 calpullis (distrikt) där varje calpulli hade en egen marknadsplats. Stadsplanen var mycket symmetrisk och allt nybygge skulle granskas och godkännas.
På Chinampas utfördes mycket jordbruk till stadens försörjning och färskvatten kom via två långa akvedukter från Chapultepec lite högre upp i bergen.
Mexico Citys zócalo (centrala del) är Plaza de la Constitución och ligger på samma plats som Tenochtitlán centrum.
Litteratur
- Västerbro, Magnus (2009). ”Tenochtitlán : aztekernas mäktiga metropol”. Allt om historia (nr. 5): sid. 54-55.
Se även
Externa länkar
