Ters (musik)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ters)
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ters (olika betydelser).
Diatoniska intervall
Spacer.gif
Ters
Stor (3S)
3 w.png
Lyssna
Liten (3L)
3 m.png
Lyssna
Not: ljudfilerna stämmer inte alltid med
tonerna på bilderna, även om själva
intervallen är rätt.

Omvändning: Sext

Ters är ett musikaliskt intervall på två diatoniska steg, samt beteckning för den tredje tonen i en diatonisk skala. Ordet kommer av latinets tertius, ’tredje’.

Tersen finns liksom sexten i två varianter: stor och liten. Liten ters definierar molltonalitet, medan stor definierar dur. Dessutom finns flera möjligheter till intonation av tersen beroende på sammanhanget.

Härledning av intervallet[redigera | redigera wikitext]

Ren stämning[redigera | redigera wikitext]

Stor ters[redigera | redigera wikitext]

Den stora tersen, durtersen, är ett mycket konsonant intervall som återfinns mellan 4:e och 5:e deltonen (samt mellan 8:e och 10:e) i den harmoniska deltonserien (4:5) och motsvarar frekvensförhållandet

\frac{5}{4}=1,25:1 (stor ters uppåt)
eller
\frac{4}{5}=0,8:1 (stor ters nedåt)

Centtalet för den stora rena tersen blir

C = 1200\log_2 \left(\frac{5}{4}\right)\approx{386}

Liten ters[redigera | redigera wikitext]

Den lilla tersen, molltersen, kan vid första anblicken se ut att vara nästan lika konsonant som den stora tersen. Den hittas mellan 5:e och 6:e deltonen:

\frac{6}{5}=1,2:1 (liten ters uppåt)
eller
\frac{5}{6}\approx{0,833333:1} (liten ters nedåt)

Men den stora tersen är konsonant mot grundtonen i tonarten (C-E i C-dur) medan den lilla tersen (E-G i C-dur) snarare är på väg att bilda ett e-mollackord i C-dur, vilket inte alls är lika konsonant.

Centtalet för den rena lilla tersen blir

C = 1200\log_2 \left(\frac{6}{5}\right)\approx{316}

Pythagoreisk stämning[redigera | redigera wikitext]

Stor ters[redigera | redigera wikitext]

I pythagoreisk stämning hittas den stora tersen genom att stapla 4 kvinter på varandra och sedan dra bort 2 oktaver:

\left(\frac{3}{2}\right)^{4}\cdot\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{81}{64}={1,265625:1}

Centtalet för den stora pythagoreiska tersen blir

C = 3986\cdot\log_{10}\left(\frac{81}{64}\right)\approx{408}

Liten ters[redigera | redigera wikitext]

Den lilla tersen fås genom att från en ren kvart (4:3) dra bort en pythagoreisk helton (8:9).

\left(\frac{4}{3}\right)^{1}\cdot\left(\frac{8}{9}\right)^{1}={\frac{32}{27}}\approx{1,185185:1}

Centtalet för den lilla pythagoreiska tersen blir

C = 3986\cdot\log_{10}\left(\frac{32}{27}\right)\approx{294}

Liksvävande temperatur[redigera | redigera wikitext]

I liksvävande temperatur definieras alla intervall utifrån den liksvävande halvtonen.

Stor ters[redigera | redigera wikitext]

Den stora tersen består av 4 liksvävande halvtoner och kan definieras som

\frac{2}{1}^\frac{4}{12}\approx{1,259921:1}

Centtalet för den stora liksvävande tersen blir

C = 3986\cdot\log_{10}\left(\frac{2^{\frac{4}{12}}}{1}\right) = 400

Liten ters[redigera | redigera wikitext]

Den lilla tersen består av 3 liksvävande halvtoner och kan definieras som

\frac{2}{1}^\frac{3}{12}\approx{1,189207:1}

Centtalet för den lilla liksvävande tersen blir

C = 3986\cdot\log_{10}\left(\frac{2^{\frac{3}{12}}}{1}\right) = 300

Se även[redigera | redigera wikitext]