The Flying Burrito Brothers

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
The Flying Burrito Brothers
The Flying Burrito Brothers.png
The Flying Burrito Brothers, 1971
Bakgrund USA Los Angeles, Kalifornien, USA
Genre(r) Countryrock
År som aktiva 1968 - 1972, 1975 - 1980, 1985 - 2001, 2013 - idag
Skivbolag A&M, Columbia, Curb Records
Artistsamarbeten The International Submarine Band, The Byrds, The Desert Rose Band, Eagles, Manassas, Firefall
Medlemmar
Chris James
Fred James
Rick Lonow
Rusty Russell
Tony Paoletta
Tidigare medlemmar
Chris Hillman
Sneaky Pete Kleinow
Gram Parsons
Chris Ethridge
Eddie Hoh
Jon Corneal
Michael Clarke
Bernie Leadon
Rick Roberts
Al Perkins
Kenny Wertz
Roger Bush
Byron Berline
Floyd "Gib" Guilbeau
Joel Scott Hill
Gene Parsons
Skip Battin
Mickey McGee
Warren "Bugs" Pemberton
Greg Harris
Ed Ponder
John Beland
Jim Goodall
Brian Cadd
Ron Tutt
Ian Dunlop

The Flying Burrito Brothers var en amerikansk rockgrupp bildad 1968 i Kalifornien av de två före detta Byrds-medlemmarna Gram Parsons och Chris Hillman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gruppen spelade en elektrifierad form av country och var mycket stilbildande, både musikaliskt och visuellt. Med sina två första album The Gilded Palace of Sin (1969) och Burrito Deluxe (1970) satte de standarden[1] för vad som senare skulle komma att benämnas som countryrock.

Övriga bandmedlemmar från de två första albumen var "Sneaky" Pete Kleinow på steelgitarr, Chris Ethridge (på The Gilded Palace of Sin) samt Bernie Leadon och Michael Clarke (på Burrito Deluxe).

Musiken skrevs till största del av Gram Parsons och Chris Hillman. Burrito-låtar värda ett särskilt omnämnande är Christine's Tune, Sin City, Juanita, Hot Burrito #1, Lazy Days och Cody, Cody. Utöver de egenkomponerade sångerna har bandet även spelat in ett antal uppmärksammade covers bland annat på The Rolling Stones Wild Horses (vilken Parsons fick tillåtelse från Keith Richards att spela in ett år innan Stones själva släppte sin egen version på skivan Sticky Fingers) och James Carrs At the Dark End of the Street.

Rent kommersiellt fick gruppen aldrig något större genombrott men var mycket uppskattade bland många samtida rockartister som Bob Dylan och The Rolling Stones.[2] Förutom musiken utmärkte sig även The Flying Burrito Brothers med sina scenkostymer uppsydda av Nudie Cohn[3] som tidigare hade ekiperat stora stjärnor som Elvis Presley och Merle Haggard. Parsons kostym var mest iögonfallande med sina broderier föreställande marijuanablad och allehanda andra droger.[3]

Parsons lämnade gruppen efter utgivningen av Burrito Deluxe. Även Chris Hillman slutade spela med gruppen något år efter Parsons avhopp. The Flying Burrito Brothers har dock fortsatt att spela in skivor.

The Flying Burrito Brothers har varit en stor inspirationskälla för många alt-country-artister, som till exempel Ryan Adams[4], Uncle Tupelo[5], Wilco[6], Steve Earle[7] och Beachwood Sparks.[8]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Office Naps Artikel om Early country rock
  2. ^ Allmusic - The Flying Burrito Brothers Artikel/Biografi
  3. ^ [a b] NUDIE SUITS -Artikel om Nudie Cohn
  4. ^ Ryan Adams - Sin City (Flying Burrito Brothers Cover) video Ryan performing the Flying Burrito Brothers' Sin City, written by Chris Hillman and Gram Parsons
  5. ^ Inflooenz Uncle Tupelo influences
  6. ^ Pithfork Om Wilco's Yankee Hotel Foxtrot
  7. ^ Inflooenz Steve Earle influences
  8. ^ ASCE - Beachwood Sparks

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]