Tinamofåglar

	Tinamofåglar
	Broktinamo (Crypturellus variegatus)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tinamofåglar; Tinamiformes; Huxley, 1872
Familj	Tinamoer; Tinamidae; G.R. Gray, 1840
Utbredning
släkten
	Tinamus; Nothocercus; Crypturellus; Rhynchotus; Nothoprocta; Nothura; Taoniscus; Eudromia; Tinamotis;
Synonymer
	Stubbstjärthöns; Tinamuer;

Tinamofåglar (Tinamiformes) eller stubbstjärthöns är en av de äldsta nu levande ordningarna av fåglar. Ordningen omfattar bara familjen Tinamidae som innehåller ett femtiotal arter indelade i nio släkten och de förekommer endast i Sydamerika. Till utseendet påminner de om andra marklevande fåglar som arter inom familjen fälthöns men det finns inget närmre släktskap mellan dessa familjer. De är kompakta fåglar med ganska korta ben, rundade vingar och mycket kort stjärt.^[1]

Precis som strutsfåglarna, som de är avlägset besläktade med, härstammar tinamofåglarna från superkontinenten Gondwanaland. Fossila lämningar är få men man har hittat fossil av ordningen som går tillbaka 10 miljoner år. Traditionellt har tinamofåglarna tillsammans med ordningen strutsfåglar bildat underklassen Paleognathae till skillnad från alla världens resterande fågelarter som ingår i underklassen Neognathae.

Tinamofåglar förekommer i Sydamerika norrut till Mexiko i mycket varierande biotoper. Deras föda är också variationsrik och inkluderar insekter och bär. Trots att vissa arter är ganska vanliga observeras merparten sällan då de är skygga och förekommer i tropiskt långland och då speciellt i mörka och täta skogar. Endast ett fåtal arter lever i mer öppna, gräsiga biotoper.

Tinamofåglar lägger flera ägg vars skal är färgrika med en hög glans, likt porslin, och de ruvas av hanen.^[1] Dunungarna är borymmare och lämnar boet nästan direkt efter kläckningen.

Släkten och arter

Släkte Tinamus
- Grå tinamo (Tinamus tao)
- Eremittinamo (Tinamus solitarius)
- Svart tinamo (Tinamus osgoodi)
- Större tinamo (Tinamus major)
- Vitstrupig tinamo (Tinamus guttatus)
Släkte Nothocercus
- Bergstinamo (Nothocercus bonapartei)
- Brunbröstad tinamo (Nothocercus julius)
- Kamtinamo (Nothocercus nigrocapillus)
Släkte Crypturellus
- Berlepschs tinamo (Crypturellus berlepschi)
- Askgrå tinamo (Crypturellus cinereus)
- Mindre tinamo (Crypturellus soui)
- Tepuitinamo (Crypturellus ptaritepui)
- Brun tinamo (Crypturellus obsoletus)
- Inambutinamo (Crypturellus undulatus)
- Ljusbrynad tinamo (Crypturellus transfasciatus)
- Brasiliansk tinamo (Crypturellus strigulosus)
- Gråbent tinamo (Crypturellus duidae)
- Rödfotad tinamo (Crypturellus erythropus)
  - Crypturellus erythropus saltuarius (ibland ansedd som den egna arten Crypturellus saltuarius)
- Gulbent tinamo (Crypturellus noctivagus)
- Svarthättad tinamo (Crypturellus atrocapillus)
- Snårtinamo (Crypturellus cinnamomeus)
- Boucards tinamo (Crypturellus boucardi)
- Chocótinamo (Crypturellus kerriae)
- Broktinamo (Crypturellus variegatus)
- Rosttinamo (Crypturellus brevirostris)
- Bartletts tinamo (Crypturellus bartletti)
- Smånäbbad tinamo (Crypturellus parvirostris)
- Strimmig tinamo (Crypturellus casiquiare)
- Tataupatinamo (Crypturellus tataupa)
Släkte Rhynchotus
- Rostvingad tinamo (Rhynchotus rufescens)
Släkte Nothoprocta
- Taczanowskis tinamo (Nothoprocta taczanowskii)
- Tofstinamo (Nothoprocta ornata)
- Chilensk tinamo (Nothoprocta perdicaria)
- Busktinamo (Nothoprocta cinerascens)
- Andinsk tinamo (Nothoprocta pentlandii)
- Bågnäbbad tinamo (Nothoprocta curvirostris)
Släkte Nothura
- Vitbukad tinamo (Nothura boraquira)
- Småtinamo (Nothura minor)
- Darwins tinamo (Nothura darwinii)(av vissa ansedd som en underart till Nothura maculosa.)
- Fläckig tinamo (Nothura maculosa)
  - Nothura maculosa chacoensis (av vissa ansedd som den egna arten Nothura chacoensis.
Släkte Taoniscus
- Dvärgtinamo (Taoniscus nanus)
Släkte Eudromia
- Prakttinamo (Eudromia elegans)
- Quebrachotinamo (Eudromia formosa)
Släkte Tinamotis
- Punatinamo (Tinamotis pentlandii)
- Patagontinamo (Tinamotis ingoufi)

Kalinowskis tinamo beskriven som Nothoprocta kalinowskii har visat sig vara synonym med Nothoprocta ornata branickii och därför förlorat sin artstatus.^[2]

Kuriosa

Ett tiotal tinamofåglar planterades ut på försök vid Ottenby på Öland någon gång mellan slutet av 1800-talet och 1915 men den lilla populationen dog ut.^[3] Exakt vilken art som avses är oklart men "rödbrun tinamo" kan syfta på rostvingad tinamo (Rhynchotus rufescens).

Referenser

Delar är översatt från engelska wikipedias artikel Tinamou i februari 2007

Noter

^ [a b] ffrench, Richard (1980). A Guide to the Birds of Trinidad and Tobago (reviderad upplaga). Harrowood. sid. 39-40. ISBN ISBN 0-915180-03-0
^ Remsen Jr., J. V.; et al. (7 augusti 2008). ”Proposal (#246) to South American Classification Committee: Eliminate Kalinowski's Tinamou Nothoprocta kalinowskii from the list of South American species”. South American Classification Committee. American Ornithologists' Union. http://www.museum.lsu.edu/~Remsen/SACCprop246.html. Läst 12 februari 2009.
^ Fauna och Flora, Tionde årgången, 1915

Källor

Lars Larsson, Birds of the world, 2001, CD-rom

Externa länkar

[ffrench-1] [a b] ffrench, Richard (1980). A Guide to the Birds of Trinidad and Tobago (reviderad upplaga). Harrowood. sid. 39-40. ISBN ISBN 0-915180-03-0

[2] Remsen Jr., J. V.; et al. (7 augusti 2008). ”Proposal (#246) to South American Classification Committee: Eliminate Kalinowski's Tinamou Nothoprocta kalinowskii from the list of South American species”. South American Classification Committee. American Ornithologists' Union. http://www.museum.lsu.edu/~Remsen/SACCprop246.html. Läst 12 februari 2009.

[3] Fauna och Flora, Tionde årgången, 1915

[1]

[2]

[3]