Tjetjenska
| Tjetjenska | |
| Нохчийн мотт | |
| Talas i |  Ryssland Jordanien |
|---|---|
| Region | Kaukasien |
| Antal talare | ca 890 000 |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | Nordöstkaukasiska språk
|
| kyrilliska, latinska, arabiska | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Ryssland
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | ce |
| ISO 639‐2 | che |
| ISO 639‐3 | che |
| SIL | che |
Regionen där tjetjenska talas i. | |
Tjetjenska (eget namn: Нохчийн мотт, nochtjijn mott eller Noxčiyn mott[1]) är ett nordöstkaukasiskt språk som, tillsammans med ingusjiska och bats, utgör undergruppen nach.[2] Det talas av cirka 890 000 personer, främst tjetjener i Tjetjenien.[3] Namnet för folket och språket kommer från byn Tjeetjan där ryssarna först mötte med tjetjener.[4]
I slutet av 1800-talet flydde många tjetjener till Jordanien då Ryska imperiet tog över Kaukasien. Språket talas i Jordanien fortfarande idag och de etniska tjetjener har en kvoterad plats i landets parlament. Idag uppskattas antal tjetjener i Jordanien vara 12 000–30 000.[5][6]
Språket skrivs med kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet.[7]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Epiglottal | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ||||||||
| Klusil | Oasp. | p | b | t | d | k | g | q | ʡ | ʔ | |||
| Asp. | p' | t' | k' | q' | ||||||
| Affrikat | Oasp. | ts | dz | t͡ʃ | |||||||
| Asp. | ts' | t͡ʃ' | ||||||||
| Frikativ | v | s | z | ʃ | ʒ | x | ɣ | ħ | ʕ | h | ||||
| Tremulant | r̩ | r | |||||||||
| Lateral | l | |||||||||
| Approximant | j | |||||||||
Källa:[8]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | y | u | |
| Mellansluten | e | o | |
| Öppen | a |
Alla vokaler kan realiseras som både korta och långa.
Källa:[8]
Lexikon och grammatik
[redigera | redigera wikitext]Räkneord 1-10 på tjetjenska:[9]
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| цхьаъ | шиъ | кхоъ | диъ | пхиъ | ялхӀ | ворхӀ | бархӀ | исс | итт |
| tshaj | sjij | qoj | dij | phij | jalh | vorh | barh | iss | itt |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Chechen” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/che. Läst 24 november 2021.
- ^ ”Glottolog 4.3 - Chechen”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/chec1245. Läst 19 januari 2021.
- ^ ”Caucasian languages - Nakho-Dagestanian languages” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Caucasian-languages. Läst 19 januari 2021.
- ^ ”Chechen language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/chechen.htm. Läst 24 november 2021.
- ^ ”War 'back home' divides Jordan's Chechen community” (på engelska). The Japan Times. 20 december 2001. https://www.japantimes.co.jp/opinion/2001/12/20/commentary/world-commentary/war-back-home-divides-jordans-chechen-community/. Läst 24 november 2021.
- ^ ”An integral partner: The growing ties between Amman and Moscow” (på engelska). Middle East Institute. https://www.mei.edu/publications/integral-partner-growing-ties-between-amman-and-moscow. Läst 24 november 2021.
- ^ ”ScriptSource - Chechen”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=che. Läst 24 november 2021.
- ^ [a b] ”Chechen Language - Structure, Writing & Alphabet - MustGo” (på amerikansk engelska). MustGo.com. https://www.mustgo.com/worldlanguages/chechen/. Läst 24 november 2021.
- ^ ”The Sound of the Chechen language (Numbers, Greetings & The Parable)” (på engelska). ILoveLanguages!. https://www.youtube.com/watch?v=Xty1mmhCS6Y. Läst 24 november 2021.
 |
Wikipedia har en upplaga på Tjetjenska. |