Tjetjenien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Чеченская Республика (ryska)
Нохчийн Республика (tjetjenska)
Federationssubjekt
Flag of the Chechen Republic.svg
Flagga
Chechnya coa.png
Symbol
Land  Ryssland
Federalt distrikt Severo-Kavkazskij
Huvudort Groznyj
Area 15 300 km²
Folkmängd 1 269 095 (14 oktober 2010)[1]
Befolkningstäthet 82,9 invånare/km²
Tidszon +3
Politisk status republik
Tjetjeniens läge i Ryssland.
Tjetjeniens läge i Ryssland.

Tjetjenien är en autonom delrepublik i sydvästra Ryssland, på Stora Kaukasus nordsida. Republikens huvudstad är Groznyj. Tjetjenien har haft mycket stridigheter med Ryssland och strävan efter självständighet från dem ledde till första Tjetjenienkriget 1994-1996 och andra Tjetjenienkriget från 1999. Separatisterna har utropat staten Tjetjenska republiken Itjkerien som enbart erkänts av Georgien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör dagens Tjetjenien har länge bebotts av många olika etniska grupper, däribland ryssar. Ryssland invaderade området under 1780-talet. Det muslimska motståndet mot det ryska styret har pågått till och från alltsedan upproren 1785-1791. Huvudstaden Groznyj grundades som ett ryskt fort av kosackerna år 1818 under det kaukasiska kriget. Tjetjenien och grannen Ingusjien blev, efter långa och utmattande krig, annekterade av det ryska riket 1859, och utgjorde senare den autonoma republiken Tjetjenien-Ingusjien under sovjettiden.

Tjetjensk krigare vid regeringens utbrända palats i Groznyj, 1995.

Under andra världskriget utsattes den tjetjenska befolkningen för tvångsförflyttning till Kazakiska SSR. Efter 1956 i samband med avstaliniseringen tilläts tjetjener återvända till sitt hemland. Den nuvarande autonoma republiken Tjetjenien skapades efter att Tjetjenien-Ingusjien upplöstes 1991. När Sovjetunionen kollapsade startade en tjetjensk självständighetskamp mot Ryssland.

Dzjochar Dudajev, den tjetjenska republikens nationalistiske blivande president, förklarade Tjetjenien självständigt 1991. Under 1994 beordrade Boris Jeltsin trupper om 40 000 man till Tjetjenien, vilket inledde det första Tjetjenienkriget. Tjetjenien hyser viktig oljeindustri, och har ett strategiskt viktigt läge. Georgien är det enda land i världen som erkänner Tjetjenien som egen stat.

Det första Tjetjenienkriget inleddes således genom att ryska trupper gick in i området. Det ryska kriget i Tjetjenien kom att påminna om det som Sovjetunionen utkämpade i Afghanistan. Rebellerna tillfogade de vid denna tid demoraliserade och illa utrustade ryska styrkorna svåra förluster. Vid 1994 års slut hade ryska trupper fortfarande inte säkrat huvudstaden Groznyj. Efter hårda strider intogs staden i februari 1995. En vapenvila förhandlades under ledning av Aleksandr Lebed fram under 1996, och ett fredsfördrag undertecknades i maj 1997.

I det första fria valet efter kriget i januari 1997 valdes Aslan Maschadov till president. Ryssland erkände valresultatet och verkade först se Maschadov som en acceptabel samarbetspartner, men under senare år har han från ryskt håll beskrivits som terrorist.

1999 blossade striderna åter upp, efter att islamistiska separatister, anförda av Sjamil Basajev och den arabiske terroristen Ibn al-Khattab, i Moskva och Volgodonsk med bomber förstört civila byggnader med flera tusentals döda, samt invasionen av ryskt territorium i Dagestan, Ingusjien och Stavropolregionen i syfte att islamisera hela Kaukasusregionen och andra delar av Ryssland.[2] Därmed inleddes det andra Tjetjenienkriget. De tjetjenska separatisterna har organiserat väpnat motstånd i området, och kämpar för självständighet från Ryssland. Islamisterna har sedan dess nästintill tillintetgjorts genom Putins effektiva men många gånger brutala krigföring.[3] Idag styrs Tjetjenien återigen av Moskva genom "marionetten" Ramzan Kadyrov och andra islamistiska tjetjener som bytt sida på grund av interna konflikter mellan de olika tjetjenska klaner som finns. Kadyrov tillhör Tjetjeniens mäktigaste familjeklan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Engelskspråkig karta över Kaukasusområdet. Tjetjenien är utmärkt som Chechnya.
Chechnya03.png

Tjetjenien har omkring 1,3 miljoner invånare och en areal på 15 700 km². Republiken angränsar mot Ingusjien, Nordossetien, Stavropol kraj, Dagestan och Georgien.

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Större städer[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

De flesta tjetjener är sunnimuslimer, ofta blandat med en del sufism och förislamsk tradition. Mot slutet av den sovjetiska eran bestod befolkningen till cirka 23 % av ryssar (kosackerna inräknat), men de har minskat i antal sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Kring slutet av 1990-talet uppgick andelen ryssar i Tjetjenien till cirka 5 % av den totala befolkningen.

Två språk talas i landet: ryska och tjetjenska, varav det sistnämnda hör till den nordöstkaukasiska språkfamiljen, som också inkluderar ingusjiska och bats.

Tjetjenien är en av de subnationella entiteter och autonoma republiker i den ryska federationen vilken har yngst befolkning.

  • Befolkning: 1 103 686 (2002)
    • I städer: 373 177 (42,5 %)
    • På landsort: 730 509 (57,5 %)
    • Män: 532 724 (48,3 %)
    • Kvinnor: 570 962 (51,7 %)
  • Genomsnittlig ålder: 22,7 år
    • I städer: 22,8 år
    • På landsort: 22,7 år
    • Män: 21,6 år
    • Kvinnor: 23,9 år
  • Antal hushåll: 195 304 (omfattande 1 069 600 människor)
    • I städer: 65 741 (omfattande 365 577 människor)
    • På landsort: 129 563 (omfattande 704 023 människor)

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Tjetjenien består av följande distrikt (ryska: районы):

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tjislennost naselenija rajonov i gorodskich naselennych punktov (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 25 juni 2011.
  2. ^ http://www.telegraph.co.uk/htmlContent.jhtml?html=/archive/1999/09/06/wdag06.html
  3. ^ http://www.cbc.ca/news/viewpoint/vp_gillespie/2008/01/how_putin_defeated_terrorism_i.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]