Jordanien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 31°N 36°Ö / 31°N 36°Ö / 31; 36

Hashemitiska konungariket Jordanien
المملكة الأردنّيّة الهاشميّة
al-Mamlakah al-Urdunnīyah al-Hāshimīyah
Flagga Statsvapen
Valspråkالله، الوطن، الملك, Allah , al-Watan, al-Malik ("Gud, fosterlandet, kungen") / الأردن أولاً, Al-Urdun Awwalan ("Jordanien först")
Nationalsång: As-salam al-malaki al-urdoni
Huvudstad
(och största stad)
Amman
Officiellt språk arabiska
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  Kung Abdullah II
 -  Premiärminister Fayez al-Tarawneh
Självständighet från Nationernas förbund 
 -  Erkänd 25 maj 1946 
Area
 -  Totalt 92 300 km² (110:e)
 -  Vatten (%) 0,01%
Befolkning
 -   års uppskattning 5 906 760 (103:e)
 -  Befolkningstäthet 62,6/km² (108:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $9 860 milj (93:e)
Valuta Jordansk dinar (JOD)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Jabal Ram, 1 734 m ö.h.
Nationaldag 25 maj
Nationalitetsmärke JOR
Landskod JO, JOR
Landsnummer 962

Jordanien, formellt Hashemitiska konungariket Jordanien,[1] är en arabisk stat i Mellanöstern. Huvudstaden heter Amman. Landet gränsar till Syrien i norr, Irak österut, Saudiarabien i sydost och Israel samt den palestinska Västbanken västerut. Jordanien är en monarki där det hashimitiska kungahuset, som styrt landet sedan dess begynnelse och räknar sina anor från profeten Muhammed [2], har stor makt.

Jordanien räknas till utvecklingsländerna. Landet är västorienterat, och medlem i arabförbundet, Världshandelsorganisationen, Arabparlamentet, AIDMO, Internationella valutafonden, FN, Internationella domstolen, UNESCWA, FN:s råd för mänskliga rättigheter och GAFTA. Landet för även handelssamtal med EU och Gulf Cooperation Council.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Jordaniens historia

Från 1500-talet fram till första världskriget ingick området i Osmanska riket.

Palestinamandatet[redigera | redigera wikitext]

Efter det Osmanska rikets upplösning efter första världskriget tillhörde landet fram till självständigheten 1946 det brittiska Palestinamandatet. År 1921 delades detta mandat i två delar varvid området öster om Jordanfloden blev Emiratet Transjordanien och Abdullah Ibn Hussein, son till sharif Hussein ibn Ali i Mekka, insattes som emir.

Självständighet[redigera | redigera wikitext]

År 1946 fick Transjordanien sin självständighet och emiren upphöjdes till kung. Från 1948 till 1967 ockuperade och annekterade Jordanien Cisjordanien och deras del kom att kallas Västbanken. Landet bytte år 1950 namn till Jordanien för att markera att även Västbanken ingick i riket. Kung Abdullah I blev 1951 mördad av en palestinier.

1958 gick Jordanien ihop med Irak i Arabunionen Irak-Jordanien (الاتحاد العربي) i vad som var menat som en union. Det blev dock bara en kortlivad konfederation som upphörde samma år. 1965 bytte Jordanien ut stora landområden öken mot Akaba och omgivande områden.

År 1967 förlorade Jordanien sina territorier väster om floden Jordan, sedan landet tillsammans med Egypten och Syrien förlorat mot Israel i sexdagarskriget. 1973 attackerade Jordanien Israel, som dock vann kriget.

Jordanien gav under dess första år medborgarskap till de flesta personer som bodde inom landets gränser. Detta har dock ändrats på senare år och staten har dragit in medborgarskap för de som anses vara palestinier. De ges dock fortfarande rätt att arbeta i landet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Jordanien ligger i mellanöstern och gränsar i norr till Syrien, i nordost till Irak, i öster och i söder till Saudiarabien och i väst till Israel och västbanken. Tillsammans är gränser på 1619 km. Man har även en liten mängd kust (26 km totalt), man gränsar till Akabaviken och Röda Havet.

Naturen består mest av torra ökenplatåer i öster, med ett höglandsområde i väster. Delen av det östafrikanska gravsänkesystemet vid Jordanfloden agerar som en naturlig gräns mellan Jordanien och Israel. Den högsta punkten i landet är Jabal Ram, den lägsta är Döda havet.

Större städer inkluderar huvudstaden Amman i nordväst, Irbid och Az Zarga, båda i norr.

Klimatet i Jordanien är torrt och varmt, på grund av de stora ökenområderna. I landets västra delar får man dock mellan november och april större mängd nederbörd under regnsäsongen.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Jordaniens guvernement

Jordanien är indelad i 12 provinser (på arabiska: muhafazah), alla ledda av en guvernör som är utsedd av kungen. Guvernörerna styr statliga departement och utvecklingsprojekt i sina respektiva provinser.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Jordanien är en konstitutionell monarki byggd på en konstitution från 1952. Kungen av Jordanien och hans ministerråd har den verkställande makten. Den jordanska kungen har en långtgående makt, han undertecknar och verkställer alla lagar, men hans veto kan ignoreras om två tredjedelar i över- och underhuset i Jordaniens parlament röstar för det. Det är också kungen som utser (och avskedar) landets domare, godkänner tillägg till konstitutionen, förklarar krig och styr de krigförande trupperna. Kungens ministerråd leds av en premiärminister och utses av kungen, som också kan avskeda rådsmedlemmar på premiärministerns begäran. Rådet svarar till underhuset i Jordaniens parlament och kan tvingas avgå om två tredjedelars majoritet i underhuset röstar för det.

Den lagstiftande makten i Jordanien tillhör landets tvåkammarparlament. Underhuset består av 110 personer valda till perioder av fyra år. Underhuset kan upplösas av kungen. Av de 110 platserna är nio reserverade för kristna, sex för kvinnor och tre för tjerkesser och tjetjenier. Det 40 personer stora överhuset väljs ut av kungen för perioder av åtta år.

Internationella dispyter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Jordanien är ett mindre land, fattigt på egna naturtillgångar. Man är också beroende av utomstående länder för att möta sina inhemska energikrav. Främst möts detta genom ett regionellt samarbete med länderna i Gulf Cooperation Council och genom en naturgas-pipeline från Egypten. Landets inkomster kommer ifrån lättare produktionsvaror, främst textiler och kläder (som enligt avtal kan exporteras till USA utan tullar och andra handelshinder), men man är också starkt beroende av en export av fosfater och pottaska, stöd från jordanier utomlands och ekonomiskt bistånd från andra länder. Ekonomisk reform eftersöks, man satsar mycket på att få den inhemska IT- och turismsektorn att växa.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Landet har ca 6 300 000 invånare, ett tal som ökar med 2,5% naturligt årligen. 51.5% är män. 93 % av befolkningen är jordanska medborgare.Det genomsnittliga hushållet består av 5,3 personer. Majoritetsbefolkningen är araber. I landet finns omkring 1,9 miljoner palestinska internflyktingar. De har ett eget FN-organ, UNRWA.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Det officiella språket i Jordanien är arabiska men även engelskan är ett språk som många utbildade jordanier talar. I Jordanien är det obligatoriskt att lära sig arabiska och engelska. Franska lär man ut i vissa statliga och privata skolor men det är inte obligatoriskt.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Mer än 90% av Jordaniens befolkning är sunnimuslimer. Islam är den etablerade religionen och dess institutioner får statligt stöd. Den jordanska konstitutionen från 1952 kräver att kungen och hans efterföljare måste vara muslimer och söner till muslimska föräldrar. Religiösa minoriteter inkluderar kristna av olika grupperingar, ett fåtal shiamuslimer och ännu färre personer av andra religioner.

Mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Enligt FN är landet det arabland som har bäst mänskliga rättigheter, även om hedersmord, tortyr och ojusta rättegångar är vanligt förekommande. Landet räknas till Icke fria länder av Freedom House. Landet tillämpar dödsstraff. Det är olagligt att avfalla från den muslimska tron eller omvända någon som är muslim i Jordanien.

Massmedia[redigera | redigera wikitext]

Jordanien har fyra dagstidningar, de tre största är ad-Dustur (Konstitutionen) med en upplaga på 100 000 exemplar, ar-Ray (Opinion) med sina 90 000 exemplar, den engelskspråkiga The Jordan Times med cirka 15 000 exemplar. Den jordanska regeringen har aktiemajoritet i tidningarna och innehållet anses vara regeringsstyrt. TV och radion sköts av det statliga radio- och tv-bolaget Jordan Radio and Television Corporation (JRTV, grundat år 1968). Radion sänds i totalt tre kanaler varav en är på engelska och en med högläsning ur Koranen. De två tv-kanalerna som finns i landet sänder på både engelska och franska. Per tusen invånare finns det 84 tv-mottagare och 372 radiomottagare. Jordanien är litet till ytan och de flesta bor i gränstrakter och kan således även se grannländernas TV-utbud, t ex Israels och Saudi-Arabiens.

Infrastruktur och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Jordaniens vägnät omfattade år 2000 totalt 8 000 kilometer och är även den viktigaste transportlänken som förbinder samtliga större städer. Den största delen av vägarna är asfalterade. Transitleden Aqaba-Bagdad byggs ständigt ut då det är den viktigaste vägen i landet. Den enda hamnen i landet, Aqaba, får stora bidrag för att kunna öka kapaciteten. Landets järnvägsnät är dåligt utbyggt och den gamla Hijazjärnvägen som byggdes för pilgrimsresor från Syrien genom Jordanien till Medina och Mekka är ålderstigen och av ringa betydelse. Den nybyggda järnvägen Maan-Aqaba är en viktig länk för att främja fosfatexporten.

Det statliga flygbolaget är Royal Jordanian Airline,Jordan Aviation & Alia och det finns internationella flygplatser i Jordanien/Amman som Amman - Queen Alia International Airport ,Amman - Marka Airport och i staden Aqaba ,Aqaba - King Hussein International Airport.

Kända platser[redigera | redigera wikitext]

Kända jordanier[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (7., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. Sid. 88. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  2. ^ Haschimiter i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]