Trålare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trålare av en typ (och skick) som varit mycket vanlig i Östersjön

Trålare är en typ av fiskebåt.

Trålare används för att fiska med trål, vilket innebär att fartyget efter sig drar ett påsformat nätredskap, som samlar upp fisk och andra djur.

Trålning[redigera | redigera wikitext]

En modern trål. De orangefärgade områdena beskriver ekosensorer som känner av vad som kommer in i trålen, så att fiskaren på sin skärm kan se hur han ska styra trålen för maximal fångst.

Från trålaren går vajrar ner mot trålen. Där dragvajrarna slutar är trålbord fästade. Trålborden är utformade och fästa vid dragvajern så att vattentrycket av framfarten vid ca. 2,5 – 4 knop för ut dem till sidorna. Från trålborden går linor till trålen. Med trålbordens infästning samt draghastigheten kan trålöppningens storlek varieras.

Om fartygets motorstyrka är otillräcklig eller om man vill ha stor öppning i trålen, kan man utföra så kallad partrålning med två dragbåtar. Vid partrålning krävs inte trålbord, utan trålens öppning kan regleras av dragbåtarnas avstånd från varandra.

Trålning kan utföras antingen som bottentrålning, då trålen följer botten eller som frivattenstrålning (pelagisk trålning), då trålen går fram genom den fria vattenmassan och inte når bottnen. Redskapen benämns bottentrål respektive flyttrål

Typer av trålare[redigera | redigera wikitext]

Trålare finns i storlekar från 7 – 8 m, som kan skötas av en man (i Norge kallad sjark och i Finland mopo) till oceangående fabrikstrålare på 50 - 100 m, med besättning och utrustning nog för att även rensa och processa fångsten, eventuellt också att frysa ner den.

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Trålning har kritiserats som en ur miljösynpunkt olämplig form av fiske, dels för att den vid bottentrålning gör stor skada på övriga organismer längs bottnen, dels för att den inte är selektiv; alla fiskar följer med, både fridlysta arter och för små exemplar, samt dels för att den i förhållande till fångsten gör av med betydligt mer bränsle än andra metoder, och därför förorsakar mer förorening.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]