Fiske

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"List mot list lif mot lif oviss vinning". Detalj vid entrén till Nordiska museet.
Fiskare med not i Bangladesh
Fiske från båt i Sarıyer, i norra delen av Bosporen.

Fiske är fångst av djur i vattnet, till exempel fiskar, skaldjur, bläckfiskar och tagghudingar, yrkesmässigt eller som fritidsfiske (dvs. husbehovsfiske med yrkesmässiga redskap). Valfångst, eller annan fångst av däggdjur i havet, brukar dock inte räknas som fiske. Även hobby och rekreation (se sportfiske). Den som yrkesmässigt ägnar sig åt fiske kallas fiskare.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen kunde yrkesmässigt fiske huvudsakligen idkas i insjöar och vid kuster, eftersom fisket ingick i vattenregale. Dock kunde fiskerätt ingå i stadsprivilegierna, och dessa städer hade fiskarborgare. Man använde enkla redskap som ljuster, nät och krok med eller utan agn. Under 1800-talet började havsfisket utvecklas och numera används redskap som trål och snörpvad samt elektronisk utrustning (ekolod) för att hitta fisken.

Sportfiske[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sportfiske

Sportfiske är ett brett begrepp som spänner över fiske som bedrivs för nöjes skull, snarare än för ekonomisk vinning. Det finns flera olika grenar inom sportfisket bland annat mete, jiggfiske, spinnfiske, ismete, jerkfiske, pimpling, flugfiske och havsfiske.

Fiskerinäring[redigera | redigera wikitext]

Alla havsvattenområden på jordklotet är indelade i ekonomiska zoner. Dessa sträcker sig 200 sjömil från kusterna. Kuststaterna har rätt till naturgångarna och fisket inom sin zon.

Japan, Ryssland, Peru, USA, Indonesien, Chile och Kina står för ungefär hälften av världsfångsten. Nära hälften av världsfisket kommer från Stilla Havet. En tredjedel av all fångst kommer från Nordatlanten.

Alla länder inom EU har fått begränsa fisket då till exempel torsken höll på att dö ut. EU bestämmer hur stora fiskekvoter varje fiskare har. De får vare sig inte överstiga sin kvot eller fiska alltför små fiskar enligt EU:s regler för minimimåtten på fångstfisk. Ett problem med denna form av begränsning är att fångad fisk som inte är tillräckligt stor, i mycket hög utsträckning (mer än 90%) dör när den släpps tillbaka i havet och därför inte kan föröka sig.

För Sverige är fisket en viktig näring. Vi har långa fiskrika kuststräckor som Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Varje år fångas fisk och skaldjur, som till exempel skarpsill, sill, torsk, makrill, räkor, för en miljard kronor. 75% av all fångst är foderfisk, m.a.o. skarpfisk ss. sill/strömming och skarpsill. Foderfisk mals och torkas till fiskmjöl som sedan blir föda till fisk vid fiskodlingar eller kan ingå i foder till höns eller svin.

Fisk, som inte ska säljas levande, ska även rensas och frysas direkt efter fångsten på fiskefartygen ute till havs. Färsk fisk kan även direkt efter rensning skäras till filé till försäljning eller för djupfrysning.

Överfiske[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Utfiskning

Överfiske innebär fiske som tar upp fler fiskar än vad som är hållbart för fiskarnas fortbestånd och för ekosystemet som helhet.

Det finns tre erkända typer av överfiskning

  • överfiskning av fel fiskstorlek (för små fiskar)
  • överfiskning av fiskar i könsmogen ålder
  • överfiskning som ger obalans i ekosystemet.

Fiske i olika typer av vatten[redigera | redigera wikitext]

Havsfiske[redigera | redigera wikitext]

Till havsfiske används speciella redskap, det vanligaste redskapet är trålen. Det finns olika trålar för olika fiskarter. Sill fångas med flyttrål, räkor och torsk (som lever på bottnen) med bottentrål och fiskarter som förekommer i stim kommer snörpvad till användning. Fiskstim hittas med ekolod varefter näten läggs ut runt stimmen. Även långrev eller flytgarn används till havsfiske av till exempel torsk eller laxfiskar.

Kustfiske[redigera | redigera wikitext]

Till kustfiske räknas fiske med dragnot långrev efter torsk eller bottengarn samt fångst med fisknät efter plattfisk sill sik med flera kustnära arter

Insjöfiske[redigera | redigera wikitext]

Även insjöfiske har kommersiellt intresse, i till exempel svenska insjöar bedrivs ett allt mer utvecklat sportfiske på eftertraktade arter så som gädda, abborre, gös och karp. Detta fiske bedrivs i huvudsak för nöjes skull. Det finns också en annan del som innebär nätfiske efter exempelvis gös och röding.

Fiskodling[redigera | redigera wikitext]

Akvakultur det vill säga fiskodling för sportfiske eller för produktion av matfisk har blivit allt vanligare. Främst odlas regnbåge och andra laxfiskar samt plattfiskar.

Vid inplanteringen av Nilabborre i Victoriasjön har lett till en nedgång av de ursprungliga arter som levde i sjön.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]