Organism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Organismer
en grönalg
en grönalg
Systematik
Vetenskapligt namn
§ saknas
Domäner

Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser. Dessa objekt har en rad kännetecken som utgör nödvändiga kriterier för liv. Andra ord för organismer är livsform och kreatur.

Organismer har stort inflytande på jordens utseende och sammansättningen av planetens atmosfär. Det uppskattas att massan för alla organismer på jorden tillsammans ligger vid 1 850 miljarder ton. 99 % av denna massa ska bestå av växter. Å andra sidan förmodas i nyare värderingar att 30 % av jordens biomassa utgörs av underjordiska mikroorganismer.

Alla organismer som idag finns på jorden härstammar från andra organismer (evolution). Hur dessa uppkom från den icke levande materien är föremål för intensiv forskning. Biologin är den vetenskapliga gren som befattar sig med organismer, deras utveckling och liknade objekt (till exempel virus).

Kriterier för organismer[redigera | redigera wikitext]

Enskilda kännetecken för organismer finns även hos andra fysikaliska kemiska system. Därför finns definitionen att celler av i nutid förekommande organismer som är fullt utbildade måste uppvisa alla av dessa kriterier. Utvecklingsstadier av organismer, som sporer, kan sakna enskilda kännetecken.

De viktigaste kriterierna[redigera | redigera wikitext]

  • Metabolism i minst en levnadsfas.
  • Förmåga att reproducera sig.
  • Variabilitet vid reproduktionen som krav för evolutionen.

Andra kriterier[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken Exempel för organismer Exempel för icke levande objekt
Intagning Organismer upptar näring (koldioxid, andra organismer). Växter upptar ljusets energi. Stenar upptar värme. Bilar tankas med bensin.
Avgivande Djur utsöndrar koldioxid och vatten. Bilar avger huvudsakligen koldioxid och vatten.
Metabolism (omvandling av kemiska element och deras sammansättningar) Finns hos alla organismer. Levande ljus.
Mottagning av information Genom känselorganen (öga, öra). Exponeringsmätare i kameran.
Avsändning av information Varningsfärger hos insekter, språk. Trafikljus.
Volymens utökning Jästceller har större volym efter celldelningen. Kristaller expanderar.
Fortplantning Dotterceller liknar modercellen. En kopia av DNA skapas. I tekniska system teoretiskt möjlig. Datorprogram som kopierar sig själv (Datorvirus).

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Organismer indelas enligt Linnés systematik i 3 domäner:

  1. Arkéer
  2. Eukaryoter
  3. Eubakterier

Sedentär[redigera | redigera wikitext]

Sedentär är en organism som lever fastsittande på en yta. Många marina organismer lever sedentärt. De skaffar ofta föda genom att filtrera ut små partiklar (plankton) ur vattnet.

Organismernas uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer (växter, svampar, djur, med flera) består av celler eller syncytium (celler med flera cellkärnor, finns exempelvis hos flera svampar). Alla celler av en enskild organism föreställer ett komplexartat system. Alla celler och hela organismen avgränsas med en membran.

I varje cell finns all information för organismens arvsmassa (DNA).

Tidsschema[redigera | redigera wikitext]

Organismer följer ett tidsschema: de föds, de växer, de förändrar sig, de fortplantar sig, de åldras och de dör.

Organismernas kemi[redigera | redigera wikitext]

Organismer består huvudsakligen av vatten och organiska kolförbindelser. Dessutom finns ofta skal- eller stödsystem av mineraler.

Kol, väte och syre är dessa grundämnen som huvudsakligen förekommer i biomolekylerna. Dessutom förekommer kväve, fosfor, svavel, järn, magnesium, kalium, natrium och kalcium i mindre omfattning. Andra grundämnen förekommer bara i spår men är trots allt viktiga för organismerna.

Se även[redigera | redigera wikitext]