Organism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Organismer
en grönalg
en grönalg
Systematik
Vetenskapligt namn
§ saknas
Domäner

Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser. Dessa objekt har en rad kännetecken som utgör nödvändiga kriterier för liv. Andra ord för organismer är livsformer och kreatur.

Organismer har stort inflytande på jordens utseende och sammansättningen av planetens atmosfär. Det uppskattas att massan för alla organismer på jorden tillsammans ligger vid 1 850 miljarder ton. 99 procent av denna massa har uppskattas bestå av växter. I nyare uppskattning förmodas dock 30 procent av jordens biomassa utgörs av underjordiska mikroorganismer.

Alla organismer som idag finns på jorden härstammar från andra organismer (evolution). Hur dessa uppkom från den icke levande materien har varit och är fortfarande föremål för intensiv forskning. Biologin är den vetenskapliga gren som befattar sig med organismer, deras utveckling och liknade objekt (till exempel virus).

Kriterier för organismer[redigera | redigera wikitext]

Enskilda kännetecken för organismer finns även hos andra fysikaliska kemiska system. Därför finns definitionen att celler av i nutid förekommande organismer som är fullt utbildade måste uppvisa alla av dessa kriterier. Utvecklingsstadier av organismer, som sporer, kan sakna enskilda kännetecken.

De viktigaste kriterierna[redigera | redigera wikitext]

  • Metabolism i minst en levnadsfas.
  • Förmåga att reproducera sig.
  • Variabilitet vid reproduktionen som krav för evolutionen.

Andra kriterier[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken Exempel för organismer Exempel för icke levande objekt
Intagning Organismer upptar näring (koldioxid, andra organismer). Växter upptar ljusets energi. Stenar upptar värme. Bilar tankas med bensin.
Avgivande Djur utsöndrar koldioxid och vatten. Bilar avger huvudsakligen koldioxid och vatten.
Metabolism (omvandling av kemiska element och deras sammansättningar) Finns hos alla organismer. Levande ljus.
Mottagning av information Genom känselorganen (öga, öra). Exponeringsmätare i kameran.
Avsändning av information Varningsfärger hos insekter, språk. Trafikljus.
Volymens utökning Jästceller har större volym efter celldelningen. Kristaller expanderar.
Fortplantning Dotterceller liknar modercellen. En kopia av DNA skapas. I tekniska system teoretiskt möjlig. Datorprogram som kopierar sig själv (Datorvirus).

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer klassificeras antingen inom taxoneller kladistik.

Taxa systematiseras i hierarkisk ordning från domän ner till art på följande sätt:

  1. Domän
  2. Rike
  3. Fylum
  4. Klass
  5. Ordning
  6. Familj
  7. Släkte
  8. Art

Domäner[redigera | redigera wikitext]

Organismer indelas enligt Linnés systematik i tre domäner:

  1. Arkéer
  2. Eukaryoter
  3. Eubakterier

Sedentär[redigera | redigera wikitext]

Sedentär är en organism som lever fastsittande på en yta. Många marina organismer lever sedentärt. De skaffar ofta föda genom att filtrera ut små partiklar (plankton) ur vattnet.

Organismernas uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer (växter, svampar, djur, med flera) består av celler eller syncytium (celler med flera cellkärnor, finns exempelvis hos flera svampar). Alla celler av en enskild organism föreställer ett komplexartat system. Alla celler och hela organismen avgränsas med en membran.

I varje cell finns all information för organismens arvsmassa (DNA).

Tidsschema[redigera | redigera wikitext]

Organismer följer ett tidsschema: de föds, de växer, de förändrar sig, de fortplantar sig, de åldras och de dör.

Organismernas kemi[redigera | redigera wikitext]

Organismer består huvudsakligen av vatten och organiska kolförbindelser. Dessutom finns ofta skal- eller stödsystem av mineraler.

Kol, väte och syre är dessa grundämnen som huvudsakligen förekommer i biomolekylerna. Dessutom förekommer kväve, fosfor, svavel, järn, magnesium, kalium, natrium och kalcium i mindre omfattning. Andra grundämnen förekommer bara i spår men är trots allt viktiga för organismerna.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "organism" (från grekiska ὀργανισμός, organismos och ὄργανον, organon) i betydelsen "instrument, verktyg eller organ för förnuft eller uppfattning" förekom först i det svenska språket i skrift 1817.[1] I engelska språket förekom det redan 1703, men i nuvarande betydelse 1834.[2]

Ordet har tre dokumenterade betydelser enligt Svenska Akademins Ordbok. Den dominerande betydelsen är som sammanfattningen av organen i djur- och växtkroppen med tanke på livsfunktionerna.[1]

I engelska språket har debattens vågor gått hög beträffande den bästa definitionen av organism.[3][4][5][6][7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Organism”. Svenska Akademins Ordbok. Svenska Akademin. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/176/13.html. Läst 5 december 2014. 
  2. ^ ”organism” (på engelska). Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=organism&allowed_in_frame=0. Läst 5 december 2014. 
  3. ^ Michod, R E (1999) (på engelska). Darwinian dynamics: evolutionary transitions in fitness and individuality. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-05011-9 
  4. ^ Queller, D. C; Strassmann J. E. (2009). ”Beyond society: the evolution of organismality” (på engelska). Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences "364" (1533): sid. 3143. doi:10.1098/rstb.2009.0095. 
  5. ^ Wilson, R (2007). ”The biological notion of individual” (på engelska). Stanford Encyclopedia of Philosophy. 
  6. ^ J. W. Pepper, M. D. Herron (2008). ”Does biology need an organism concept?” (på engelska). Biological Reviews "83" (4): sid. 621–627. doi:10.1111/j.1469-185X.2008.00057.x. PMID 18947335. 
  7. ^ J. Wilson (2000). ”Ontological butchery: organism concepts and biological generalizations” (på engelska). Philosophy of Science: sid. 301–311.