Höggolvsbuss
En trappstegsbuss är, till skillnad från till exempel en låggolvsbuss (som saknar trappsteg vid ingångarna), en buss som har ett eller flera trappsteg vid samtliga ingångar. Alla busstyper hade denna konstruktion i bussens tidiga historia. Därav den ofta förekommande benämningen normalgolvsbuss.
Under 1970-talet började de första prototyperna av modernare låggolvsbussar att tas fram, vilket från slutet 1980-talet började användas på stadsbussar och bussar som gick på olika servicelinjer.
Från mitten av 1990-talet och framåt är det främst Landsvägsbussar och turistbussar som har trappsteg vid samtliga dörrar. En stor fördel är att bussen blir billigare att tillverka samt bekvämare att åka med och mindre bullrig. Turistbussar kan även ha ett extra högt golv, ett så kallat höggolv (SHD), för att det ska finnas extra utrymme för till exempel bagage.
Äldre trappstegsbussar (och även nyare mindre sådana) har oftast frontmotorchassin och är till konstruktionen mycket lika lastbilar, medan nyare (oftast större) bussar, tillverkade från 1960-talet och framåt, främst har motorn bak (svansmotor).
Det förekommer även trappstegsbussar med motorn under golvet mellan axlarna. En konstruktion som främst användes av DAF under 1970-90-talen och av Volvo Bussar från slutet av 1960-talet fram till början av 2010-talet.