Tryckimpregnerat trä

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tryckimpregnerat trallvirke

Tryckimpregnerat trä är trä som behandlats med bekämpningsmedel för att motverka röta som uppkommer när virke används i fuktiga miljöer. Tekniken uppfanns av svensken Bror Häger.

Kreosot har sedan länge använts för impregnering av slipers och stolpar medan man började använda krom-koppar-arsenik-preparat (CCA) till sågade trävaror på 1960-talet. Dessa medel håller på att ersättas av mer miljövänliga alternativ som i huvudsak är baserade på koppar, även linolja kommer till användning.

Vid tryckimpregnering kommer torkat virke till användning för att vätskan ska penetrera in i träets celler. Olika träslag har varierande förutsättningar att ta till sig impregneringsvätska, till exempel gran är svår att impregnera. Splintved hos lärk och furu är enkla att impregnera, men dess kärnved tar inte åt sig impregneringsvätska. Svenska lövträd är i allmänhet lätta att impregnera, däremot är ekens kärna svårare.

Metoder[redigera | redigera wikitext]

  • Vakuumimpregnering utförs i tryckkärl under högt tryck, torrt virke placeras i ett liggande tryckkärl som tillsluts. Luften sugs ur kärlet och det porösa virket, varefter man tillsätter impregneringsvätskan under vakuum. Vid korrekt utförd tryckimpregnering trycks impregneringsvätskan in till kärnveden, vilket ger ett gott skydd mot röta. Upptagningen av impregneringsvätska ligger runt 300 liter per kubikmeter virke, men kan variera upp mot 600 liter beroende på det tryckta virkets förutsättningar.
  • Brandskyddsimpregnering utförs med torkat virke för att få bättre motstånd mot brand, här tillförs brandskyddsvätskor under vakuum.

Miljöaspekter[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera miljöproblem med tryckt virke, bl.a. har det förekommit stora problem med nedsmutsad mark och grundvatten vid olika impregneringsanläggningar. När virket har tjänat ut måste det hanteras som farligt avfall vilket innebär att det inte bör eldas upp annat än under mycket kontrollerade förehållanden.

Andra alternativ[redigera | redigera wikitext]

Värmebehandling av trä[1] för att motstå röta är en metod som går till på så vis att virket värms upp i en syrefri miljö till en temperatur av 180–240 °C under mellan 10 och 40 timmar. Värmebehandling förändrar träets kemiska sammansättning varvid detta ger ett gott skydd mot röta, virket får här en brun färgnyans. En nygammal metod är att placera virke eller stolpar som ska användas i jord över en öppen eld, när träets yta förkolnar uppstår ett gott rötskydd.

Miljövänliga alternativ till tryckt virke är lärkträ som är likvärdig med kärnvirke av furu. Lärkens fördel gentemot furu är att lärkträ har mer kärnved än furu. Ekens kärna är mycket rötbeständigt men inte dess splintved, det är även dyrare. En har använts till stolpar för uppsättning av gärdesgårdar och dylikt, men förekommer ej i dimensioner som duger till uppsågning. Det mest exklusiva alternativet är hårda trädslag från tropikerna som teak.

Ett annat alternativ är virke där man, genom en helt miljövänligt process, kiselmodifierat träets fibrer och på så vis skapat en fysisk barriär mot både röta och eld.

Kärnveden hos en del träslag innehåller en högre halt av extraktiva ämnen än splintved, till exempel ämnet pinosylvin i kärnan hos furu som är fungicid. Olika Träslag och rötmotstånd i förhållande till varandra och på vilket sätt dessa bör användas i tillverkning och hantverk är sedan länge känd kunskap.

Olika träskyddsklasser[redigera | redigera wikitext]

Klass Impregneringsmetod Typ av impregneringsvätska Användningsområden
M Tryckimpregnering med full inträngning i splintveden. Koppar, krom, arsenik och kreosotolja. Virke i varaktig kontakt med vatten.
A Tryckimpregnering med full inträngning till splintveden. Koppar, krom, arsenik och kreosotolja. Virke i kontakt mark och vatten samt virke ovan mark som är utsatt.
AB Tryckimpregnering med full inträngning till splintveden. Koppar och organiska utan metaller. Trä ovan mark.
B Vakuumimpregnering med 5 mm inträngning i splintveden samt 50 mm från ändträ. Organiska utan metaller. Snickerier ovan mark, till exempel fönster och dörrar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://epubl.luth.se/1402-1536/2003/02/

Källor[redigera | redigera wikitext]