Tvätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tvätt av människokroppen, se tvagning.
Tvätt på tork utomhus

Tvätt är samlingsnamn för all slags rengöring, både i hushållet och industriellt. Vanligen avses tvätt av textilier och särskilt kläder.

Benämningen tvätt används även på tvättgodset före och efter tvätten, ofta i sammansättningar som smutstvätt, vittvätt och ren tvätt. En äldre svensk benämning för tvätt, särskilt tvätt av sängkläder som kräver uppvärmt vatten, är byk.

Tvätt av textilier[redigera | redigera wikitext]

Under större delen av människans historia har tvätt av textilier inneburit handtvätt. I hushåll utan tillgång till tvättmaskin upptar tvätten därför mycket tid.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor tvättar i floden i staden Kolín i dåvarande Österrike-Ungern (nuvarande Tjeckien), omkring 1893.

Vid tvätt av textilier krävs riklig tillgång på vatten. Under förindustriell tid var det därför ofta tidsbesparande att ta med sig tvättgodset till en sjö eller ett vattendrag istället för att bära de mängder vatten som behövdes till hushållet.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Tvätt av kläder och hushållets textilier är förbundet med en stor mängd kunskap om olika materials tålighet och egenskaper vid blötläggning. Särskilt färgfällning och krympning samt arten av skrynklor som uppkommer är väsentliga att beakta vid val av tvättmetod och temperatur. Därtill kommer vilken torkmetod som är mest lämpad, alltifrån torktumling till torkning på plant underlag. Praktiska och skyddande arbetskläder, i hushållsmiljö ofta ett förkläde, kan bidra till att underlätta tvättarbetet.

Handtvätt är textiltvätt för hand. Som tvättmedel används till exempel marseilletvål. Till ylle och siden kan man använda diskmedel.

Yrkesmässig tvätt[redigera | redigera wikitext]

En person som arbetar yrkesmässigt med tvätt kan kallas tvättbiträde. En kvinna kan även kallas tvätterska eller tvättmadam (1800-talet).

Jämställdhetsaspekter[redigera | redigera wikitext]

I den västerländska kulturen har tvätt betraktats som en kvinnlig sysselsättning och det är mycket vanligt att tvätten sköts av en kvinna även i familjer som delar upp hushållssysslorna mellan sig. Enligt Statistiska centralbyrån utförs i Sverige omkring 85 procent av hushållstvätten av kvinnor och omkring 15 procent av män. [1]

Tvätt av andra material[redigera | redigera wikitext]

Med kemiskt ren bensin är det möjligt att tvätta bort klisterfläckar som uppstått av prislappar. Rengöring av koppar, silver, sanitetsvaror och kakel samt fönster, golv och väggar fordrar alla speciella tvättmetoder och ofta speciella tvättmedel.

Hagalunds tvätterimuseum[redigera | redigera wikitext]

Museets klädnyps-skylt.

Hagalunds tvätterimuseum är ett arbetslivsmuseum som ligger vid Masmovägen 20-22 intill Albysjöns strand i Vårby, Huddinge kommun. Det öppnade 1994 och var då Sveriges första museum med tvätteri som tema. Museet är inrymt i en tvättarfamiljs torklada från 1906 och intilliggande bostadshus från 1800-talets mitt. Det första kända familjetvätteriet i Vårby-Fittjatrakten är nuvarande Hagalunds tvätterimuseum. Hit kom tvättarfamiljen August Wilhelm och Sofia Charlotta Johansson i början av 1900-talet. År 1906 uppfördes torkladan medan de båda bostadshusen byggdes redan vid mitten av 1800-talet. Torkladans fasader har öppningsbara luckor för tvärdrag. Att tvätta var ett hård och smutsigt arbete och särskild krävande på vintern. Tvättverksamheten vid Hagalund upphörde på 1920-talet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mer jämställt i Norden än i Sydeuropa?, Välfärd, Nr 1, 1998, Statistiska centralbyrån.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bertrich, Fred. (1966) (på ger). Kulturgeschichte des Waschens. Düsseldorf: Econ. Libris 9657630 
  • Hagberg, Jan-Erik (1986). Tekniken i kvinnornas händer: hushållsarbete och hushållsteknik under tjugo- och trettiotalen. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 7 (1. uppl.). Malmö: LiberFörlag [distributör]. Libris 7270973. ISBN 91-40-05160-9 
  • Hemmets tvättbok. Stockholm. 1948. Libris 10284764 
  • Malcolmson, Patricia E. (1986) (på eng). English laundresses: a social history, 1850-1930. The working class in European history, 99-0714007-4. Urbana: University of Illinois Press. Libris 4730693. ISBN 0-252-01293-3 
  • Pihl, Carin (1981). ”Klädtvätt förr: [ur] Livet i det gamla Överkalix skildrat av överkalixbor på överkalix mål”. Överkalix "1981,": sid. 8-9. 1650-8106. ISSN 1650-8106.  Libris 10871392
  • Rasmussen, Holger (1977) (på dan). Banketærskel og manglebræt: dansk vask og strygning. København: Nationalmuseet. Libris 7348626. ISBN 87-480-0086-8 
  • Rosén, Ulla (1992). En ren historia. Ljungby: Electrolux-Wascator. Libris 1466117. ISBN (Inb.) 
  • Rosén, Ulla (2002). Ett rent sekel: så erövrade Electrolux-Wascator AB världen : 1902-2002. Ljungby: Electrolux-Wascator AB. Libris 8670407. ISBN 91-631-2627-3 (inb.) 
  • Svenning, Marianne (1984). Tjejerna på tvätten: om arbetsorganisation, arbetsmiljö och möjligheten att påverka (1. uppl.). Lund: LiberFörlag. Libris 7268050. ISBN 91-38-61398-0 
  • Tvätt: i nöd och lust! : en konsumtionsteknisk och en psykologisk studie om tvätten i våra liv. Stockholm: Effektivare energianvändning, NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket). 1993. Libris 2218663 
  • Verdier, Yvonne. - Tvätterskan, sömmerskan, kokerskan : livet i en fransk by genom tre kvinnoyrken / Yvonne Verdier ; övers.: Jan Stolpe. - 1981. - ISBN 91-7486-208-1 (inb)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]