Ubuntu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ubuntu (olika betydelser).
Ubuntu
Ubuntu logo.svg
Ubuntu 12.04 (Precise Pangolin)
Ubuntu 12.04 LTS (Precise Pangolin)
Företag / utvecklare Canonical Ltd./Ubuntu Foundation
OS-familj Unixliknande
Arbetsstatus pågående
Källkod Öppen källkod
Pakethanterare APT/dpkg (front-ends finns)
Standard användargränssnitt 4.10 till 10.10: GNOME Panel 2.x

11.04: Unity shell över GNOME 2.x

11.10: Unity shell över GNOME 3.x
Senaste version 13.04/ april 18, 2013; för 36 dagar sedan (2013-04-18)
Licens GNU GPL, GNU LGPL m. fl.
Kärntyp Monolitisk (Linux)
Webbplats www.ubuntu.com

Ubuntu är ett fritt operativsystem baserat på GNU[1]/linuxkärnan och är en fork av distributionen Debian. Ubuntu kommer alltid att vara gratis och tillgängligt för alla.[2] Namnet kommer från zuluspråkets "ubuntu", som löst översatt blir "medmänsklighet" eller "En person är en person bara genom andra människor". Ubuntus målsättning är bland annat att vara ett aktuellt, stabilt operativsystem för den genomsnittlige användaren, med ett starkt fokus på användarvänlighet och enkel installation. Ubuntu har blivit rankad som den mest populära linuxdistributionen för persondatorer.[3][4][5]

Bakom Ubuntu står företaget Canonical Ltd. För att kunna garantera support under de långa supportperioderna så står även Ubuntu Foundation beredda i bakgrunden med ett reservkapital. Ubuntus grafiska miljö är i grundutförande baserad på skrivbordsmiljön Unity, men innan version 11.04 användes GNOME. Den senaste versionen, Ubuntu 12.04, släpptes 26 april 2012.[6] Ubuntu version 12.10 släpptes den 18 oktober 2012.[7]

Canonical kommer inrikta sig på LTS-versionerna av Ubuntu och troligtvis ersätta halvårsutgivningarna med en version som kontinuerligt uppdateras med de senaste funktionerna, en så kallad rolling release.[8]

Innehåll

Bakgrund [redigera]

En av grundvärderingarna bakom GNU/Linux och öppen källkod är att alla användare ska ha full frihet att anpassa mjukvaran och dela med sig till andra av sina modifierade versioner. Detta finns juridiskt uttryckt i licenser som till exempel GPL, som Linux täcks av. Detta har gett möjlighet för ett antal företag att bildas med syftet att anpassa och paketera Linux tillsammans med andra program, en så kallad Linux-distribution. Det är vanligt att dessa företag fokuserar på att sälja utbildning och konsulttjänster, eftersom GPL ger användarna full rättighet att kopiera distributionerna. De har då tillåtit gratis nedladdning av mjukvaran.

Runt 2003 var Red Hat och SUSE bland de populäraste versionerna bland hemanvändare. Båda dessa distributioner bestämde sig för att dela upp sina distributioner i två varianter: En full version, som de tar betalt för, samt en fri version, med färre program. Den fulla versionen kan också innehålla extra support, och riktas främst till företag. Även om detta är fullt tillåtet, så kände sig många hemanvändare åsidosatta till förmån för företagskunderna.

Det var i denna situation som företaget Canonical bildades och släppte första versionen av Ubuntu 2004.

Filosofi och värderingar [redigera]

Namnet Ubuntu är valt med eftertanke och återspeglar hela filosofin som både utvecklare och användare ställer sig bakom. Ubuntu kan på zulu och flera andra afrikanska språk ungefär översättas med ”medmänsklighet” eller ”jag är den jag är på grund av vad vi alla är”.

Ubuntu och människorna inblandade samlas runt en grundläggande filosofi som ska garantera användaren vissa friheter: att mjukvara ska finnas tillgänglig utan kostnad, kunna användas av alla oavsett språk eller eventuella handikapp, samt att människor ska ha friheten att modifiera och anpassa sin mjukvara på vilket sätt de själva vill.

Dessa friheter gör att Ubuntu skiljer sig markant från traditionell, proprietär programvara: verktyg och program i Ubuntu finns tillgängliga helt gratis och användaren har fullständig rätt att ändra på dem till dess de uppfyller dennes behov.

De som jobbar med Ubuntu ger följande offentliga löften till sina användare:[9]

  • Ubuntu kommer alltid att finnas tillgängligt utan kostnad och det finns ingen speciell ”företagsversion” som kostar pengar.
  • Ubuntu levereras med komplett kommersiell support från hundratals företag över hela världen. Ubuntu släpps regelbundet och förutsägbart i nya versioner; varje halvår kommer en ny version som får gratis säkerhetsuppdateringar och buggfixar under minst 9 månader.
  • Ubuntu innehåller de bästa översättningar och handikappstöd som rörelsen kring fri programvara kan erbjuda, för att Ubuntu ska vara användbart för så många människor som möjligt.
  • Ubuntu ställer sig helt och hållet bakom principerna bakom fri programvara.

Versioner och versionsnummer i Ubuntu [redigera]

Derivat [redigera]

Officiella utgåvor av Ubuntu som skapas och underhålls av Canonical tillsammans med Ubuntucommunityt:[10][11]

  • Ubuntu Desktop, skapad för skrivbordsdatorer och bärbara datorer. Tidigare utvecklades en separat version kallad Ubuntu Netbook Edition, för netbooks och mindre bärbara med skärmar upp till 10"; denna version har avvecklads i och med att användargränssnitt och funktionalitet integrerats i Ubuntu Desktop. Tidigare utvecklades även en utgåva under namnet Gobuntu som endast använde sig av fri mjukvara. Första versionen släpptes tillsammans med Ubuntu 7.10. Gobuntu-projektet har nu sammanfogats med Ubuntu, där man vid installation kan välja att bara använda "Fri programvara"[12]. Den sista version av Gobuntu att släppas var Gobuntu 8.04.[13] Detta då användarna under installation av senare versioner kan välja att inte installera proprietära paket.
  • Ubuntu Server, skapad för att användas på servrar.[14] Denna utgåva är optimerad för serveruppgifter och saknar därför ett grafiskt gränssnitt. Det grundläggande systemet är anpassat speciellt för nätverksservertjänster, som t ex en webbserver. Detta används bl a på Wikimedia:s webb- och databas-servrar. [15]
  • Ubuntu Business Desktop Remix, skapad för affärsanvändare. Denna version inkluderar bland annat programvarorna Adobe Flash, Canonical Landscape, OpenJDK 6 och VMware View samtidigt som programvaror för sociala nätverk, fildelning, spel samt verktyg för utveckling och systemadministration tagits bort.[16]
  • Ubuntu TV, skapad för att användas på TV-apparater. Denna version ger tillgång till populära Internettjänster och kan streama innahåll till mobiltelefoner och surfplattor med Android, iOS och Ubuntu.[17]
  • Ubuntu for Android, skapad för att användas på Androidtelefoner.

Det finns flera varianter av Ubuntu som baseras på de officiella utgåvorna. Dessa varianter inkluderar olika paket som skiljer sig från de officiella. Följande varianter erkänns av Canonical som signifikant bidragande till projektet men stöds ej ekonomiskt av Canonical:[10][18]

  • Edubuntu är speciellt anpassad för att användas i skolor.
  • Kubuntu använder KDE som skrivbordshanterare, istället för Unity eller Gnome som är standard i Ubuntu.
  • Lubuntu använder LXDE som skrivbordshanterare.
  • Mythbuntu har MythTV integrerat.
  • Ubuntu Studio är speciellt anpassad för skapande av musik och film.
  • Xubuntu använder Xfce som skrivbordshanterare och är speciellt anpassad för att kunna köras på äldre datorer.[19]

Fristående härledningar [redigera]

Ubuntus popularitet har gjort att det finns ett stort antal derivat. En speciell version innehållande endast fri programvara är Gnewsense. Google använder en anpassad variant, kallad Goobuntu.

Ubuntu Eee [redigera]

Ett operativsystem speciellt anpassat för ASUS Eee PC-datorerna. Kärnan är omgjord för att passa de bärbara Eee-datorernas hårdvara vilket gör operativsystemet mindre och snabbare.

Ubuntu Eee använder vissa program som skiljer operativsystemet från Ubuntu, bland annat startskärmen Canonicals netbooks remix som skall utnyttja den lilla skärmen till max och på så sätt göra operativsystemet mer användarvänligt. Andra betydelsefulla program som Ubuntu innehåller är

Ubuntu Eee stödjer även de nya ASUS Eee PC 900-seriens Multitouch-styrplatta vilket betyder att man kan zooma in genom att pressa samman fingrarna och zooma ut genom att pressa isär. Det går även att scrolla på sidor genom att dra två fingrar upp och ned.

Användare [redigera]

Ubuntu är en av de mest populära Linux-distributionerna för skrivbordsanvändning. Frankrikes parlament har beslutat att de ska gå över till Ubuntu innan slutet av sommaruppehållet 2007.[20] Andra stora miljöer där Ubuntu används är t ex Wikimedia:s servrar. [15] I det svenska Ubuntuforumet finns ett faddersystem för nya och gamla ubuntuanvändare, vilket gör att det snabbt går att få svar på frågor som rör systemet.

Ubuntus internationella organisation [redigera]

Ubuntus moderföretag Canonical Ltd. är baserat i London, och har uppmuntrat till så kallade LoCos (Local Communities) i alla länder där Ubuntu sprids. Canonical stödjer dessa LoCos med serverplats för forum, wikier, information och support, och användarna/medlemmarna på respektive LoCo är där ideellt. Varje LoCo har en kontaktperson, vald av medlemmarna i samrådan med Canonical. Sveriges LoCo finns också registrerad som förening hos Skatteverket och kallas Ubuntu-SE

Skärmdumpar [redigera]

Video som demonstrerar hur Ubuntu kan användas.

Se även [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ http://ubuntu-se.org/drupal/
  2. ^ http://ubuntu-se.org/drupal/node/490
  3. ^ ”DistroWatch 2005”. distrowatch.com. http://distrowatch.com/index.php?dataspan=2005. Läst 14 oktober 2008. 
  4. ^ ”DistroWatch 2006”. distrowatch.com. http://distrowatch.com/index.php?dataspan=2006. Läst 14 oktober 2008. 
  5. ^ ”DistroWatch 2007”. distrowatch.com. http://distrowatch.com/index.php?dataspan=2007. Läst 14 oktober 2008. 
  6. ^ ”Precise Pangolin”. Ubuntu.com. https://wiki.ubuntu.com/PrecisePangolin. Läst 28 juni 2012. 
  7. ^ ”Quantal Quetzal - ReleaseSchedule”. Ubuntu.com. https://wiki.ubuntu.com/QuantalQuetzal/ReleaseSchedule. Läst 28 juni 2012. 
  8. ^ ”Ubuntu markerar systemskifte”. idg.se. http://www.idg.se/2.1085/1.495763/ubuntu-markerar-systemskifte. Läst 15 mars 2013. 
  9. ^ http://www.ubuntu.com/ Den officiella webbplatsen
  10. ^ [a b] ”About Ubuntu. Derivatives”. Canonical Ltd.. http://www.ubuntu.com/project/about-ubuntu/derivatives. Läst 21 augusti 2012. 
  11. ^ ”DerivativeTeam/Derivatives”. Ubuntu Wiki. https://wiki.ubuntu.com/DerivativeTeam/Derivatives. Läst 10 september 2010. 
  12. ^ Ubuntu 9.04 Desktop HandbookGoogle Böcker. Hämtat 2009-12-16.
  13. ^ Mark Shuttleworth Gobuntu is... Go, hämtat 2007-08-15
  14. ^ ”Ubuntu Server Edition”. Canonical Ltd.. http://www.ubuntu.com/server. Läst 10 september 2010. 
  15. ^ [a b] ”Wikipedia adopts Ubuntu for its server infrastructure” (på en). 2008-10-09. http://arstechnica.com/news.ars/post/20081009-wikipedia-adopts-ubuntu-for-its-server-infrastructure.html. Läst 2009-02-05. 
  16. ^ ”Business Desktop Remix 12.04 LTS”. Canonical Ltd.. http://www.ubuntu.com/business/desktop/remix. Läst 21 augusti 2012. 
  17. ^ ”Features and Specs”. Canonical Ltd.. http://www.ubuntu.com/devices/tv/features-and-specs. Läst 21 augusti 2012. 
  18. ^ ”Ubuntu Releases”. Canonical Ltd.. http://releases.ubuntu.com. Läst 21 augusti 2012. 
  19. ^ geeks.com, Scott Nesbitt (2007-06-10). ”Tech Tip 126 - Resurrecting an Old PC with Linux”. http://www.geeks.com/techtips/2007/techtips-10jun07.htm. Läst 4 november 2009. 
  20. ^ http://news.cnet.com/2100-7344_3-6166347.html

Externa länkar [redigera]