Ulla Molin
| Ulla Molin | |
| Född | 11 oktober 1909[1][2] Kattarp[3], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 september 1997[1] (87 år) Höganäs[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1], journalist |
| Utmärkelser | |
| Olle Engkvist-medaljen (1968) Illis Quorum (1985) | |
| Redigera Wikidata | |
Ulla Ingeborg Molin, född Månsson 11 oktober 1909 i Kattarp, död 27 september 1997 i Höganäs, var en svensk trädgårdsarkitekt och journalist.
Utbildning och levnad[redigera | redigera wikitext]
Ulla Molin växte upp i en jordbrukar- och lärarfamilj på landet i nordvästra Skåne. Hon utbildade sig 1927–1930 på Fredrika Bremer-förbundets trädgårds- och lanthushållsskola Apelryd utanför Båstad. Därefter anställdes hon på Karl Nylöfs trädgårdsarkitektkontor i Stockholm. År 1932 började hon som journalist i trädgårdsfrågor på Hem i Sverige (där hennes svärfar Adrian Molin var redaktör), och blev 1944 tidskriftens redaktör.
År 1966 slutade hon som chefredaktör, flyttade året därpå med sin man till den tidigare sommarbostaden i Ingelsträde och började verka som trädgårdsarkitekt. Hon samarbetade med keramikern Signe Persson-Melin och drev 1967–1971 konsultföretaget och trädgårdsbutiken Gröna Gården i Helsingborg. År 1978 flyttade hon in i ett småhus i Höganäs från 1930-talet med en tomt på 800 kvadratmeter och omvandlade grundligt den befintliga trädgården, som 2010 byggnadsminnesförklarades. I boken Att leva med sin trädgård 1992 beskrivs uppbyggnaden och skötseln av trädgårdarna i Ingelsträde och Höganäs.
Ulla Molin var gift från 1932 med ingenjören K.G. Molin och hade två barn.
Trädgårdsstil[redigera | redigera wikitext]
Ulla Molin var genom sin tidskrift och sina böcker en aktiv opinionsbildare i egnahems- och trädgårdsfrågor, och drev sina visioner om det för alla människor uppnåeliga goda hemmet och den vackra trädgården.
I sin verksamhet som trädgårdsarkitekt arbetade Molin med skapandet av gröna uterum i små trädgårdar och med enkla växt- och färgkombinationer. En viktig utgångspunkt var att utjämna gränsen mellan inomhus och utomhus, en annan att skapa små, väl avgränsade rum. Hon arbetade mycket med marktäckare som kattfot och murgröna i stället för gräsmattor. Inspirationen kom från Japan och Danmark samt från trädgårdsskapare som Gertrude Jekyll och Vita Sackville-West.
| ” | Omnia mirari etium tritissima Allt förtjänar uppmärksamhet, även det alldagliga |
„ |
| – Carl von Linnés motto, återgivet ingraverat i en markplatta i Ulla Molins trädgård i Höganäs. Ett litet tillägg av de nuvarande ägarna i Ulla Molins anda.[4] | ||
Trädgårdsutformning av Ulla Molin i i urval[redigera | redigera wikitext]
- Den egna trädgården i Höganäs
- Atriumträdgården i Landskrona Konsthall
- Radhusträdgård på Linnégatan i Lund för Harriet och Gustaf Östberg, vid radhus ritade av Hans Westman
- Sommarstugeträdgård i Mölle
- Trolleberg på Romeleåsen
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1968: Olle Engkvist-medaljen[5]
- 1985: Illis quorum, 8:e storleken[6]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Ulla Molin: Trädgårdsrecept, Wahlströms & Widstrand, Stockholm 1942
- Ulla Molin: På balkong och terrass, Ljungföretagen, Örebro 1969
- Ulla Rylander: Ulla Molin och villaträdgården under 1900-talet -inspirationer, principer, växtuttryck, examensarbete inom Landskapsarkitektprogrammet på Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 1987
- Ulla Molin: Att leva med trädgård, Förlags AB Wiken, Höganäs 1992, med teckningar av Lisa Bauer
- Anna-Maria Blennow: Ulla Molin trädgårdsarkitekt – ett porträtt, T & M Förlag, Lund 1998
- Eva Gustavsson: Trädgårdsideal och kunskapssyn – en studie av meningens uttryck med exempel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins skapande handling, doktorsavhandling, Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Agraria:262, Alnarp 2001, ISBN 91-576-5785-8
- Kristina Nilén: Ulla Molins trädgård i Höganäs – Byggnadsminnesutredning 2004, Rapport 2005:16 från Regionmuseet Kristianstad
- Anna Andréasson: Ulla Molins trädgård – inventering av trädgårdens växtmaterial samt vård- och skötselplan, Rapport 2008:020 från Malmö Kulturmiljö. Länk till Rapport
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Villa Molin, den egna villan på Lidingö som Ulla Molin lät Ralph Erskine rita 1947.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Caroline Isaksson: Ulla Molin – Östbergs trädgård i Lund, uppsats vid trädgårdsingenjörsprogrammet vid LTJ-fakulteten på
- Vem är hon? Biografisk uppslagsbok, Norstedts 1988
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Ulla Molin.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Webbplatsen trillium.se, läst 2010-08-11
- ^ Vem är hon? 1988
- ^ ”Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn”. 10 april 2006. https://www.regeringen.se/contentassets/61bab671f59a46af81cb11ee99e0d0eb/regeringens-beloningsmedaljer-och-regeringens-utmarkelse-professors-namn.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Andersson Julia: Ulla Molin och Hallqvistska gården i Lund : då, nu & sen. Uppsats vid Trädgårdsingenjörsprogrammet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, 2012:
- Avsnittet Lundrum -inspiration Ulla Molin på webbplatsen biotopia.se
- Kristina Nilén: Levande konstverk - kan det bevaras?, Byggnadskultur 2008:2, återgiven på webbplatsen för Svenska Byggnadsvårdsföreningen
- http://biotopedesign.blogspot.com/2011/05/last-garden-of-ulla-molin.html Bloggen Biotope Design om en bostadsgård i Lund av Ulla Molin
|