Båstad
- För andra betydelser, se Båstad (olika betydelser).
| Båstad | |
| Tätort Centralort |
|
 Båstad Tennisstadion och Hotel Skansen augusti 2009.
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne, Halland |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Båstads kommun |
| Församling | Båstad-Östra Karups församling |
| Koordinater | 56°26′N 12°50′Ö / 56.433°N 12.833°V |
| Area | 626,62 hektar |
| Folkmängd | 4 961 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 76,6 inv./ha |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | BÅSTAD |
| Postnummer | 269 XX |
| Riktnummer | 0431 |
| Tätortskod | 2840 |
  Båstads läge i Skåne län
|
|
Båstad är en tätort och centralort i Båstads kommun, Skåne län. Båstad är den största orten på Bjärehalvön och har station på Västkustbanan. Orten ligger vid Hallandsås. Huvuddelen av tätorten ligger i Båstads socken i landskapet Skåne, men de östra delarna Hemmeslövsstrand och Eskilstorpsstrand tillhör Östra Karups socken i Halland.
På orten ligger Mariakyrkan.
I nordostra delen av Båstad finns Hemmeslövsområdet med sina badstränder. Väster om orten ligger Norrvikens trädgårdar samt internatgymnasiet Apelrydsskolan som drivs av Fredrika Bremer-förbundet. Här ligger också Apelrydsladan där sedan 1993 Båstad kammarmusikfestival arrangeras årligen i juni.
Innehåll |
Historia [redigera]
Båstad omnämns i skriftliga källor första gången 1450 och erhöll 1462 stadsprivilegier. Dessa förnyades 1513 men samhället kom sedan att sjunka i betydelse och 1664 fick därför Båstad en särskild sorts privilegier som kallades fleck.
Under Nordiska sjuårskriget skövlades och brändes Båstad 1565 av en svensk strövkår under befäl av Klas Horn.
I augusti 1678, under Skånska kriget, överraskade en dansk trupp under befäl av Johan Rantzau 140 berusade svenska soldater på Båstad torg. Under striden dödades 60 svenskar och två danskar, dessutom togs 30 svenskar till fånga.
I slutet av 1800-talet byggdes Skåne-Hallands järnväg mellan Helsingborg och Halmstad, med station i Båstad. Båstad började nu uppleva en livlig sommarturism, en utveckling som har förstärkts under 1900-talet och numera sätter sin prägel på orten.Tack vare järnvägen och järnvägsstationens placering någon kilometer från dåtidens Båstad bebyggdes utmarkerna öster om samhället. Därmed kunde den nya kurorten Malen utvecklas.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Båstad var en ort i Båstads socken som 1858 erhöll köpings namn och rättigheter med en styrelse utgjordes av en "stadsförman", vald på obestämd tid, och sex "äldste",valda för två. I anslutning till kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Båstads landskommun men utan att utgöra en köpingskommun, men kallad för köping och från 1885 tillämpades där ordningsstadgan för rikets städer. Orten har också i vissa källor före 1900 kallats för en municipalköping. 1900 (enligt vissa källor 1924[2]) inrättades i landskommunen municipalsamhället Båstads köpings municipalsamhälle och 8 maj 1931 även Malens municipalsamhälle. 1937 ombildades landskommun med dess municipalsamhälle till köpingskommunen Båstads köping. Köpingen ombildades 1971 till Båstads kommun.[3][4]
Orten har hört till Båstads församling samt efter utökning även till Östra Karups församling. Från 2010 är dessa sammanförda i Båstad-Östra Karups församling.[5]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Båstad 1960–2010[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 411 | |||
| 1965 | 2 383 | |||
| 1970 | 2 395 | |||
| 1975 | 2 452 | |||
| 1980 | 2 857 | |||
| 1990 | 4 174 | 601 | ||
| 1995 | 4 561 | 605 | ||
| 2000 | 4 683 | 618 | ||
| 2005 | 4 793 | 626 | ||
| 2010 | 4 961 | 627 | ||
Stadsdelar [redigera]
Eskilstorpsstrand [redigera]
Eskilstorpsstrand kännetecken är tillgången till stranden och trollskogen vid Naturreservatet Skummeslöv Södra samt till vandringsstigar såsom Bokstigen, Bäckstigen, Ekstigen och Tallstigen.
Hemmeslövsstrand [redigera]
Hemmeslövsstrand ligger beläget i västra delen av Hemmeslövsområdet med direkt tillgång till stranden samt till Stensån.
Malen [redigera]
Malen är ett område i östra delen av Båstad, vid järnvägsstationen, som förr var en kurort och där det fortfarande finns flera pensionat.
Petersberg [redigera]
Petersberg är Hemmeslövsområdet mittpunkt med dagligvaruhandel samt tillgång till tennisbanor.
Ranvikshöjden [redigera]
Ranvikshöjden ligger i sydvästra delen av Båstad i sluttningen av Hallandsås.
Riviera [redigera]
Riviera började bebyggas på 1940-talet runt det det för tiden lyxiga hotellet vid den finkorniga sandstranden "Rivieran".
Åstad [redigera]
Åstad är en kommande stadsdel i utkanten av Hemmeslövsområdet. Tidigare kallades Åstad för "Nya Hemmeslöv". Åstad kretsar kring Båstads nya knutpunkt, järnvägsstationen.I anslutning till Åstad växer ett nytt köpcentra,Entré Båstad, upp.
Sport [redigera]
I Båstad finns Båstads tennisstadion, som är Nordens största utomhusanläggning för tennis. Centercourten ("A-planen") har plats för cirka 6 000 åskådare, samtliga sittplatser. Läktare finns runt ytterligare tre banor. Här arrangeras Swedish Open under Tennisveckan och även ungdomsturneringen Kalle Anka Cup. Tennisklubben på orten heter Båstad Tennissällskap och håller till på Båstad Sportcenter, i folkmun kallat Drivan. Här finns också Friskis & Svettis.
En annan förening är Båstad GIF som bedriver fotboll, innebandy och friidrott. Föreningen har huvudansvaret för den årliga innebandyturneringen Outdoor open som spelas på tennisstadion i Båstad under augusti.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Båstad i Nordisk familjebok 1904
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning [redigera]
- Ulvbielke, Martin. ”Nordens Sorrento Båstads utveckling som badort 1900-1939”. Högskolan i Halmstad. http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:397701. Läst 9 mars 2013.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Båstad
|
|||||||||||||||||||
