Båstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Båstad (olika betydelser).
Koordinater: 56°26′N 12°50′Ö / 56.433°N 12.833°Ö / 56.433; 12.833
Båstad
Tätort
Centralort
Båstad Tennisstadion och Hotel Skansen augusti 2009.
Båstad Tennisstadion och Hotel Skansen augusti 2009.
Land  Sverige
Landskap Skåne, Halland
Län Skåne län
Kommun Båstads kommun
Församling Båstad-Östra Karups församling
Koordinater 56°26′N 12°50′Ö / 56.433°N 12.833°Ö / 56.433; 12.833
Area 626,62 hektar
Folkmängd 4 961 (2010)[1]
Befolkningstäthet 76,6 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Båstad
Postnummer 269 XX
Riktnummer 0431
Tätortskod 2840
Båstads läge i Skåne län
Red pog.svg
Båstads läge i Skåne län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Karta över Båstad med områden
Småbåtshamn i Båstad, juli 2005. Hallandsås syns i bakgrunden.

Båstad är en tätort och centralort i Båstads kommun, Skåne län. Båstad är den största orten på Bjärehalvön och har station på Västkustbanan. Orten ligger vid Hallandsås. Huvuddelen av tätorten ligger i Båstads socken i landskapet Skåne, men de östra delarna Hemmeslövsstrand och Eskilstorpsstrand tillhör Östra Karups socken i Halland.

På orten ligger Mariakyrkan.

I nordostra delen av Båstad finns Hemmeslövsområdet med sina badstränder. Väster om orten ligger Norrvikens trädgårdar samt internatgymnasiet Apelrydsskolan som drivs av Fredrika Bremer-förbundet. Här ligger också Apelrydsladan där sedan 1993 Båstad kammarmusikfestival arrangeras årligen i juni.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Båstad omnämns i skriftliga källor första gången 1450 och erhöll 1462 stadsprivilegier. Dessa förnyades 1513 men samhället kom sedan att sjunka i betydelse och 1664 fick därför Båstad en särskild sorts privilegier som kallades fleck.

Under Nordiska sjuårskriget skövlades och brändes Båstad 1565 av en svensk strövkår under befäl av Klas Horn.

I augusti 1678, under Skånska kriget, överraskade en dansk trupp under befäl av Johan Rantzau 140 berusade svenska soldater på Båstad torg. Under striden dödades 60 svenskar och två danskar, dessutom togs 30 svenskar till fånga.

I slutet av 1800-talet byggdes Skåne-Hallands järnväg mellan Helsingborg och Halmstad, med station i Båstad. Båstad började nu uppleva en livlig sommarturism, en utveckling som har förstärkts under 1900-talet och numera sätter sin prägel på orten.Tack vare järnvägen och järnvägsstationens placering någon kilometer från dåtidens Båstad bebyggdes utmarkerna öster om samhället. Därmed kunde den nya kurorten Malen utvecklas.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Båstad var en ort i Båstads socken som 1858 erhöll köpings namn och rättigheter med en styrelse utgjordes av en "stadsförman", vald på obestämd tid, och sex "äldste",valda för två. I anslutning till kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Båstads landskommun men utan att utgöra en köpingskommun, men kallad för köping och från 1885 tillämpades där ordningsstadgan för rikets städer. Orten har också i vissa källor före 1900 kallats för en municipalköping. 1900 (enligt vissa källor 1924[2]) inrättades i landskommunen municipalsamhället Båstads köpings municipalsamhälle och 8 maj 1931 även Malens municipalsamhälle. 1937 ombildades landskommun med dess municipalsamhällen till köpingskommunen Båstads köping. Köpingen ombildades 1971 till Båstads kommun.[3][4]

Orten har hört till Båstads församling samt efter utökning även till Östra Karups församling. Från 2010 är dessa sammanförda i Båstad-Östra Karups församling.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Båstad 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 411
1965
  
2 383
1970
  
2 395
1975
  
2 452
1980
  
2 857
1990
  
4 174 601
1995
  
4 561 605
2000
  
4 683 618
2005
  
4 793 626
2010
  
4 961 627

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Utfarten från Hemmeslövsområdet, vid sanddynerna och Kattegatt i Eskilstorpsstrand

Eskilstorpsstrand[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Eskilstorpsstrand

Eskilstorpsstrand kännetecken är tillgången till stranden och trollskogen vid Naturreservatet Skummeslöv Södra samt till vandringsstigar såsom Bokstigen, Bäckstigen, Ekstigen och Tallstigen.

Hemmeslövsstrand[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hemmeslövsstrand

Hemmeslövsstrand ligger beläget i västra delen av Hemmeslövsområdet med direkt tillgång till stranden samt till Stensån.

Malen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malen

Malen är ett område i östra delen av Båstad, vid järnvägsstationen, som förr var en kurort och där det fortfarande finns flera pensionat.

Petersberg[redigera | redigera wikitext]

Petersberg är Hemmeslövsområdet mittpunkt med dagligvaruhandel samt tillgång till tennisbanor.

Ranvikshöjden[redigera | redigera wikitext]

Ranvikshöjden ligger i sydvästra delen av Båstad i sluttningen av Hallandsås.

Riviera[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Riviera, Båstads kommun

Riviera började bebyggas på 1940-talet runt det för tiden lyxiga hotellet vid den finkorniga sandstranden "Rivieran".

Åstad[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åstad

Åstad är en kommande stadsdel i utkanten av Hemmeslövsområdet. Tidigare kallades Åstad för "Nya Hemmeslöv". Åstad kretsar kring Båstads nya knutpunkt, järnvägsstationen. I anslutning till Åstad växer ett nytt köpcentrum, Entré Båstad, upp.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Båstads Tennisstadion 2009

I Båstad finns Båstads tennisstadion, som är Nordens största utomhusanläggning för tennis. Centercourten ("A-planen") har plats för cirka 6 000 åskådare, samtliga sittplatser. Läktare finns runt ytterligare tre banor. Här arrangeras Swedish Open under Tennisveckan och även ungdomsturneringen Kalle Anka Cup. Tennisklubben på orten heter Båstad Tennissällskap och håller till på Båstad Sportcenter, i folkmun kallat Drivan. Här finns också Friskis & Svettis.

En annan förening är Båstad GIF som bedriver fotboll, innebandy och friidrott. Föreningen har huvudansvaret för den årliga innebandyturneringen Outdoor open som spelas på tennisstadion i Båstad under augusti.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Båstad i Nordisk familjebok 1904
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]