Höganäs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Höganäs (olika betydelser).
Koordinater: 56°12′N 12°34′Ö / 56.200°N 12.567°Ö / 56.200; 12.567
Höganäs
Tätort
Centralort
Höganäs kyrka
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Höganäs kommun
Församling Höganäs församling
Koordinater 56°12′N 12°34′Ö / 56.200°N 12.567°Ö / 56.200; 12.567
Area 884,62 hektar
Folkmängd 14 107 (2010)[1]
Befolkningstäthet 15,95 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Höganäs
Postnummer 263 XX
Riktnummer 042
Tätortskod 3488
Sweden Scania location map.svg
Red pog.svg
Höganäs Hamn.
Höganäs Hamn - Kvickbadet.
Jefasthuset sett från väster med en del av den nya bryggan vid Kvickbadet.
Höganäs kommunhus innergården.
Höganäs kommunhus innergården.

Höganäs är en tätort och centralort i Höganäs kommun i Skåne län.

Ursprungligen är Höganäs ett fiskeläge kring vilket en gruvindustri utvecklades för brytning av kol och leror för tillverkning av eldfast keramik (Höganäskrus).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fiskeläget Höyenaess (Höganäs) finns omnämnd första gången 1488. Från 1569 och århundradena framåt bestod det av 20 hushåll, något färre under peståren på 1700-talet. Höganäsbolaget grundades 1797, då gruvverksamheten tog fart. Denna gruvverksamhet fanns kvar i bygden fram till 1961, då Schakt Prins Gustaf Adolf stängdes.

Under 1830-talet utvecklades tegel- och keramikindustrin genom Höganäsbolagets försorg. En särskild bruksförsamling bildades 1854. Höganäs fiskeläge blev municipalsamhälle 1890, municipalsamhället utvidgades sedermera och 1919 bildades Höganäs församling. Samtidigt utarbetades en stadsplan. Höganäs blev stad 1936 och huvudort i storkommun från 1971.

Staden har genom en särskild stiftelse ett museum, Höganäs Museum och Konsthall, med utställningar som belyser olika sidor av Höganäs utveckling. Här finns avdelningar om stenkolsgruvorna me dinosaureirum, om keramik från 1800- och 1900-talen, en bevarad arbetarbostad, utställningar om kulturhistorikern och fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och om fotografen Peter P. Lundh, stadsutveckling m.m.

Sedan 2008 pågår arbetet med ett kommunalt historieverk på vetenskaplig grund om Höganäs, "Höganäs historia". Första delen "Höganäs från stenålder till millennieskifte" utkom 27 november 2011. Den andra delen "Kullahalvön mellan istid och kommunreformer" utkommer hösten 2013.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Höganäs var ett fiskeläge och en bruksort i Väsby socken där Väsby landskommun inrättades vid kommunreformen 1862. Orten fick en sorts fristående samhällsorganisation inom Väsby landskommun som från 1875 även börjat tillämpa vissa av Stadsstadgorna. För fiskeläget bildades 18 oktober 1889 Höganäs fiskeläges municipalsamhälle. Detta gick 1908 samman med brukssamhället och bildade Höganäs municipalsamhälle som 1917 utökades med närliggande bebyggelse. Municipalsamhället utbröts 1936 ur landskommunen och bildade Höganäs stad. 1967 införlivades hela Väsby landskommun i stadskommunen som 1971 uppgick i Höganäs kommun med Höganäs som centralort.[2]

I kyrkligt hänseende hörde Höganäs före 1852 till Väsby församling, och hör sedan dess till Höganäs församling, före 1919 benämnd Höganäs bruksförsamling.[3]

Orten ingick till 1971 i Luggude tingslag. Sedan 1971 ingår Höganäs i Helsingborgs tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Höganäs 1900–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
5 514
1960
  
7 880
1965
  
9 742
1970
  
10 554
1975
  
10 866
1980
  
10 077
1990
  
10 239 684
1995
  
13 571 873
2000
  
13 401 873
2005
  
13 550 881
2010
  
14 107 885
Anm.: Siffran för 1900 avser summan av Höganäs fiskeläge och Höganäs bruk.
Sammanvuxen med Nyhamnsläge 1965, sammanvuxen med Lerberget och Väsby 1995
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Av den gamla fiskarebebyggelsen återstår idag endast smärre rester. I området runt det s.k. Höganäs nedre (dvs hamnen), i anslutning till Sundstorget, finns dock gatusträckningar, och delar av bebyggelse bevarad. I Höganäs nedre finns flera intressanta byggnader som det så kallade Lerhuset från 1797, det gamla tullhuset som även var stadens första hotell och biografen Saga, en av Sveriges äldsta biografer, som i resterna av det gamla Hotell Schweiz från 1883. Den första filmen visades 1899, fyra år efter att den första filmen i världen visades i Paris.

I det så kallade Höganäs övre, runt stadens andra torg, Gruvtorget, finns rester av gruvnäringen och därtill hörande bebyggelse. Området utmärks av rutnätsplan med en öppen torgplats, kring vilken det forna brukets centrala byggnader är grupperade. Stadsplanen för denna del av Höganäs ritades av den engelske ingenjören Thomas Stawford. Runt torget kan man se flera gamla byggnader, från gruvepoken som disponentbostaden vid norra sidan av torget från 1798 och det före detta Stadshotellet från 1860-talet. Nära torget finns välbevarade byggnader uppförda som gruvarbetarbostäder under 1800-talets första decennier. Bland dessa märks Westerholmska huset, den så kallade "Fyrkanten" och byggnaden som idag inrymmer Höganäs museum.

Inom Höganäs finns flera mindre områden med bostadshus, som i uppförts av gruvbolaget, som arbetarbostäderna vid Hultabo-, Sandflygs-, Humle- och Rönngatorna. Det nuvarande kontorshuset "Tre kronor", beläget nära det gamla Höganäsbolagets industrianläggningar, utgör ett något senare exempel på arbetarbostäder. Byggnaden, som var inredd med flera lägenheter, fick sådan uppmärksamhet att den prisbelönades vid Paris-utställningen 1864. Staden fick sin första kyrka på 1850-talet. men den kyrkan är numera riven. Höganäs nuvarande kyrka är Himmelsfärdskyrkan, ritad av Ivar Tengbom på 1930-talet och ligger vid Storgatan som förbinder det forna fiskeläget Höganäs Nedre med gruvsamhället Höganäs Övre. Det gamla stationshuset är i rött tegel och i nationalromantik och ritades av Folke Zettervall. Det togs i bruk 1918 och fungerade som stationshus tills järnvägen avvecklades. Numera har Höganäs kommun kontor här.

År 2007 stod det tredje högsta huset i Skåne färdigt, "Jefasthuset", i 15 våningar, som fick den gamla "Kapsylparken" att ge vika. I Höganäs för övrigt omfattande restaureringar företagits under senare år, främst vad gäller bebyggelsen vid hamnen. Dessutom har gator och torg fått en ny och modernare prägel, men även i östra delen av staden har det uppförts ny bebyggelse, främst ett äldreboende.


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Höganäs f.d. järnvägsstation.

År 1885 fick Höganäs järnvägsförbindelse genom tvärbanan till Skåne-Hallands järnväg (SHJ). 1890 tillkom en station i fiskeläget, varigenom Höganäs fick två järnvägsstationer: Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Eter att SHJ förstatligats byggdes en ny järnvägsstation i Höganäs, färdig 1919. Före 1992 hade Höganäs järnvägsförbindelse med Västkustbanan via Åstorp-Kattarp-Höganäs Järnväg. Denna järnväg är numera nedlagd (pertsontrafik 1972, godstrafik 1992) och på den gamla banvallen finns idag en cykelbana. Det fanns även en bana mellan Höganäs och Mölle, den s.k. Möllebanan. Denna byggdes som Höganäs-Mölle järnväg och invigdes 1910. Denna lades ner 1963, långt före järnvägen till Kattarp och även den finns idag till stor del bevarad som cykelbana.

Väg[redigera | redigera wikitext]

Till Höganäs kan man ta sig från Helsingborg via väg 111, som sedan några år till stor del är mötesfri. Vägen har fått en ny dragning öster om samhället Viken för att minska barriäreffekten och bullret där. Vägen är en så kallad 2+1 väg. Väg 111 fortsätter efter Höganäs norrut till Mölle. Österut finns förbindelse med Jonstorp, Ängelholm och Åstorp via väg 112. Denna har ett körfält i varje riktning och saknar mitträcke. Väg 112 ansluter i Norra Varalöv till E6 samt i Åstorp till E4 och väg 21.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Höganäs har bussförbindelse med Helsingborg via Pendeln 220 som går Höganäs-Helsingborg-(Landskrona). Andra regionbusslinjer som utgår från Höganäs är 222 (Mölle), 223 (Arild), 225 (Jonstorp/Ängelholm) samt 227 (Hjälmshult). Höganäs har ingen stadsbusstrafik men har en regionbuss som kallas Flexlinjen och som kör runt i staden och även ut till Lerberget.

Kända Höganäsbor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Domsagohistorik Helsingborgs tingsrätt
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]