Höganäs

För den historiska stadskommunen, se Höganäs stad. För andraa betydelser se Höganäs (olika betydelser)

Höganäs
Tätort Centralort
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Höganäs kommun
Församling	Höganäs församling
Koordinater	56°12′N 12°34′O
Area	884,62 hektar
Folkmängd	14 107 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	15,95 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	HÖGANÄS
Postnummer	263 XX
Riktnummer	042
Tätortskod	3488

Höganäs Hamn.

Höganäs Hamn - Kvickbadet.

Jefasthuset sett från väster med en del av den nya bryggan vid Kvickbadet.

Höganäs är en tätort och centralort i Höganäs kommun i Skåne län. Höganäs blev stad 1936. Ursprungligen är Höganäs ett fiskeläge kring vilket en gruvindustri utvecklades för brytning av kol och leror för tillverkning av eldfast keramik (Höganäskrus). Gruvindustrin är numera nedlagd.

Historia

Fiskeläget Höyenaess (Höganäs) finns omnämnd första gången 1488. Från 1569 och århundradena framåt bestod det av 20 hushåll, något färre under peståren på 1700-talet. Höganäsbolaget grundades 1797, då gruvverksamheten tog fart. Denna gruvverksamhet fanns kvar i bygden fram tills mitten av 1960-talet.

Efter att tidigare ha ingått i Väsby socken bildade Höganäs på 1850-talet en självständig församling, Höganäs bruksförsamling. Orten blev Höganäs stad 1936 som 1971 uppgick i Höganäs kommun.

Staden har ett museum, Höganäs Museum och Konsthall, med utställningar som belyser alla sidor av Höganäs utveckling. Här finns avdelningar om stenkolsgruvorna, om keramik, en bevarad arbetarbostad, utställningar om kulturhistorikern och fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och om fotografen Peter P. Lundh, stadsutveckling och keramik.

Sedan 2008 pågår arbetet med ett ambitiöst kommunalt historieverk på vetenskaplig grund om Höganäs, "Höganäs historia". Första delen "Höganäs från stenålder till millennieskifte" utkom 27 november 2011.

Bebyggelse

Av den gamla fiskarebebyggelsen återstår idag endast smärre rester. I området runt det s.k. Höganäs nedre (dvs hamnen), i anslutning till Sundstorget, finns dock gatusträckningar, och delar av bebyggelse bevarad. I Höganäs nedre finns flera intressanta byggnader som det så kallade Lerhuset från 1797, det gamla tullhuset som även var stadens första hotell och biografen Saga, en av Sveriges äldsta biografer, som i resterna av det gamla Hotell Schweiz från 1883. Den första filmen visades 1899, fyra år efter att den första filmen i världen visades i Paris.

I det så kallade Höganäs övre, runt stadens andra torg, gruvtorget, finns rester av gruvnäringen och därtill hörande bebyggelse. Området utmärks av rutnätsplan med en öppen torgplats, kring vilken det forna brukets centrala byggnader är grupperade. Stadsplanen för denna delen av Höganäs ritades av den engelska ingenjören Thomas Stawford. Runt torget kan man se flera gamla byggnader, från gruvepoken, som disponentbostaden vid norra sidan av torget från 1798 och det f.d. Stadshotellet från 1860-talet. Nära torget finns välbevarade byggnader, uppförda som gruvarbetarbostäder under 1800-talets första decennier. Bland annat den så kallade Fyrkanten och byggnaden som idag inrymmer Höganäs museum.

Inom Höganäs finns flera mindre områden med bostadshus, som i uppförts av gruvbolaget, som arbetarbostäderna vid Hultabo-, Sandflygs-, Humle- och Rönngatorna. Det nuvarande kontorshuset "Tre kronor", beläget nära det gamla Höganäsbolagets industrianläggningar, utgör ett något senare exempel på arbetarbostäder. Byggnaden, som var inredd med flera lägenheter, fick sådan uppmärksamhet att den prisbelönades vid Paris-utställningen 1864. Staden fick sin första kyrka på 1850-talet. men den kyrkan är numera riven. Höganäs nuvarande kyrka är Himmelsfärdskyrkan, ritad av I Ivar Tengbom på 1930-talet och ligger vid Storgatan som förbinder det forna fiskeläget Höganäs Nedre med gruvsamhället Höganäs Övre. Det gamla stationshuset är i rött tegel och i nationalromantik och ritades av Folke Zettervall. Det togs i bruk 1918 och fungerade som stationshus tills järnvägen avvecklades. Numera har Höganäs kommun kontor här.

År 2007 stod det tredje högsta huset i Skåne färdigt, "Jefasthuset", i 15 våningar, som fick den gamla "Kapsylparken" att ge vika. I övrigt har Höganäs de senaste åren vidtaget en omfattande restauration vad gäller främst bebyggelsen vid hamnen. Dessutom har gator och torg fått en ny och modernare prägel, men även i östra delen av staden har det uppförts ny bebyggelse, främst ett äldreboende.

Höganäs idag

Höganäs och Kullabygden har länge varit ett populärt och välbesökt turistmål. Främst är nog bygden känd för sin keramik och framför allt de mörka saltglaserade höganäskrusen. Traditionen lever vidare och många keramiker och konstnärer har valt att slå sig ned i de vackra omgivningarna även om den mest kända producenten av keramik, Höganäs Keramik AB, lade ner sin fabrik i början av 2008. Tillverkningen är flyttad utomlands, främst till Thailand och Sri Lanka. Men än idag skapas det saltglaserad keramik i liten skala i de gamla fabrikslokalerna.

Från och med 1 januari 2009 var Höganäs första stad som officiellt införde euro och som blev första "Eurocity" i Sverige.

Det här gör Höganäs till ”Eurocity”:

• Skylt ”Eurocity” vid kommungränsen
• Euro i uttagsautomaterna
• Prislappar i svenska kronor och euro
• Kommunens fakturor i euro för den som så önskar
• Växelpengar i euro (frivilligt för handlarna)
• Egen eurokurs som regleras varje vecka

Kända Höganäsbor

• Rune Andréasson, serietecknare. (Bodde i Viken söder om staden.)
• Morgan Johansson, politiker.
• Péter Kovács, politiker.
• Daniel Lemma, sångare.
• Torsten Lilliecrona, skådespelare.
• Christina Lindberg, sångerska.
• Peter P Lundh, fotograf.
• Rune Moberg, redaktör.
• Ulla Molin, trädgårdsarkitekt och journalist.
• Nils Månsson Mandelgren, folklivsforskare.
• Gottfrid Nymberg, donator till Nymbergs stiftelse
• Bengt Silfverstrand, politiker, frilansskribent
• Christer Strömholm, fotograf.

Kommunikationer

Järnväg

Höganäs f.d. järnvägsstation

Före 1992 hade Höganäs järnvägsförbindelse med Västkustbanan via Åstorp-Kattarp-Höganäs Järnväg. Denna järnväg är numera nedlagd och på den gamla banvallen finns idag en cykelbana. Det fanns även en bana mellan Höganäs och Mölle, den s.k. Möllebanan. Denna lades ner långt före järnvägen till Kattarp och även den finns idag till stor del bevarad som cykelbana.

Väg

Till Höganäs kan man ta sig från Helsingborg via väg 111, som sedan några år till stor delen är mötesfri. Vägen har fått en ny dragning öster om samhället Viken för att minska barriäreffekten och bullret där. Den återstående delen, norr om Helsingborg förbi Laröd, beräknas få mitträcke under våren 2010. Vägen är en så kallad 2+1 väg. Väg 111 fortsätter efter Höganäs norrut till Mölle. Österut finns förbindelse med Jonstorp, Ängelholm och Åstorp via väg 112. Denna har ett körfält i varje riktning och saknar mitträcke. Väg 112 ansluter i Norra Varalöv till E6 samt i Åstorp till E4 och väg 21.

Kollektivtrafik

Höganäs har bussförbindelse med Helsingborg via Pendeln 220 som går Höganäs-Helsingborg-(Landskrona). Andra regionbusslinjer som utgår från Höganäs är 222 (Mölle), 223 (Arild), 225 (Jonstorp/Ängelholm) samt 227 (Hjälmshult). Höganäs har ingen stadsbusstrafik men har en regionbuss som kallas Flexlinjen och som kör runt i staden och även ut till Lerberget.

Se även

• Skånes stenkolsförande formation

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Höganäs 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			7 880
1965			9 742
1970			10 554
1975			10 866
1980			10 077
1990			10 239	684
1995			13 571	873
2000			13 401	873
2005			13 550	881
2010			14 107	885
Anm.: Sammanvuxen med Nyhamnsläge 1965, sammanvuxen med Lerberget och Väsby 1995

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Höganäs.
  Bilder & media
• Höganäs kommuns webbplats
• Länsstyrelsen i Skåne län
• Höganäs Museum och Konsthall
• Kullabygd: Höganäs historia