Utbud och efterfrågan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Priset (P) på en produkt (Q) bestäms av jämvikten mellan utbudet (S) och efterfrågan (D). Jämvikt uppstår där priset per producerad enhet (utbudet) möter konsumentens betalningsvilja (efterfrågan) vid varje givet pris. Figuren visar en positiv förskjutning av efterfrågen genom ett skift av D1-kurvan till D2, med resultatet att priset (P1) på varan stiger (P2) och antalet sålda enheter (Q1) blir fler (Q2).

Utbud och efterfrågan, även kallat tillgång och efterfrågan, är två grundläggande begrepp inom ekonomisk teori. Begreppen behandlar förhållandet mellan priset på en vara och den kvantitet som köpare och säljare av varan är villiga att handla med på en marknad.

Efterfrågan[redigera | redigera wikitext]

Något förenklat kan man säga att efterfrågan av en vara eller tjänst är den totala kvantitet som köpare är beredda att köpa vid varje givet pris. Efterfrågan beror på ett flertal faktorer, bland annat varans/tjänstens pris, samt priser på substituta eller komplementära varor. Förhållandet mellan pris, kvantitet och lutningen på en efterfrågekurva kallas för egenpriselasticiteten för varan.

Det finns tre olika typer av varor, definierat utifrån utseendet på efterfrågan. En förändring i priset på en vara har två olika effekter, inkomsteffekt och substitutionseffekt. Substitutionseffekten beskriver hur mycket jag förändrar min konsumtion av varan, till följd av att jag byter ut konsumtion av en vara mot konsumtion av en annan vara. Denna effekt är alltid negativ, det vill säga konsumtionen av den vara vars pris ändrats kommer att ändras i motsatt riktning (om priset ökar, minskar konsumtionen av varan). Inkomsteffekten beskriver hur mycket konsumtionen ändras på grund av att prisförändringen gjort att din reala inkomst ökat eller minskat (om priset ökar kan du inte köpa lika stor kvantitet av varan för samma mängd pengar, din reala inkomst minskar). Denna effekt kan vara positiv eller negativ. För en så kallad normal vara (de flesta varor är i verkligheten normala varor) gäller att inkomsteffekten är positiv (det vill säga en minskning i inkomst ger en minskning i konsumtion av varan). En del varor är så kallade inferiösa varor (ibland även kallade fattigmansvaror), som har en negativ inkomsteffekt (om inkomsten minskar, så ökar konsumtionen av varan). Den tredje typen av varor kallas giffenvaror, och är extremt ovanliga. Dessa är inferiösa varor som har en inkomsteffekt som är negativ och större (i absoluta termer) än substitutionseffekten. Alla varor utom giffenvaror har en negativt lutande efterfrågefunktion, medan en giffenvara har en positivt lutande efterfrågan.

Utbud[redigera | redigera wikitext]

Utbud, vardagligt kallat "tillgång" (ett ord med en annan betydelse i ekonomi) är enligt nationalekonomisk definition den totala kvantitet av en vara eller tjänst som alla säljare på en marknad bjuder ut vid varje prisnivå. Under en perfekt marknad kommer utbudet att bestämmas av den aggregerade marginalkostnadsfunktionen för att producera den aktuella varan eller tjänsten.

I regel beskrivs utbudsfunktionen som positivt lutande, vilket innebär att en säljare är beredd att sälja större kvantiteter om priserna stiger. Det finns dock undantag från denna generalisering.

Marknadsjämvikt[redigera | redigera wikitext]

Vid den kombination av pris och kvantitet är lika för utbud och efterfrågan finns marknadsjämvikten. Marknadsjämvikt bör dock ses som en teoretisk situation eftersom det ofta är fler faktorer än priset som styr konsumtions- och produktionsmönster. Detta innebär att jämviktspriser ofta är instabila.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Axelsson et al. (1998). Mikroekonomi (2:a). Lund: Studentlitteratur. Sid. 41-56,129-130,145-146. ISBN 91-44-00738-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]