Valuta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Internationella valutasymbolen.

En valuta är ett betalningsmedel för ett eller flera länder.[1] Ordet kommer ursprungligen från latinets valeo eller valere, här i betydelsen "gälla" eller "vara värd".[2]


Världens valutor[redigera | redigera wikitext]

ISO 4217 är den standard, fastställd av ISO, som beskriver de trebokstavskoder, valutakoder, som betecknar valutor. Till exempel skrivs svensk krona (SEK), euro (EUR) och brittiskt pund (GBP). För uppgift om världens länders aktuella valutor, se respektive land.

Mest använda valutor efter värde
Currency distribution of global foreign exchange market turnover[3][4]
Rank Valuta ISO 4217 kod
(Symbol)
 % dagligt användande
(April 2013)
1
USAUnited States dollar
USD ($)
87.0%
2
Europeiska unionenEuro
EUR (€)
33.4%
3
JapanJapanska yen
JPY (¥)
23.0%
4
StorbritannienPound sterling
GBP (£)
11.8%
5
AustralienAustraliensiska dollar
AUD ($)
8.6%
6
SchweizSchweizisk franc
CHF (Fr)
5.2%
7
KanadaKanadensisk dollar
CAD ($)
4.6%
8
MexikoMexikansk peso
MXN ($)
2.5%
9
KinaChinese yuan
CNY (¥)
2.2%
10
Nya ZeelandNyzeeländsk dollar
NZD ($)
2.0%
11
SverigeSvensk krona
SEK (kr)
1.8%
12
RysslandRysk rubel
RUB (₽)
1.6%
13
HongkongHong Kong dollar
HKD ($)
1.4%
14
SingaporeSingaporiansk dollar
SGD ($)
1.4%
15
TurkietTurkisk lira
TRY (₺)
1.3%
Other 12.2%
Total 200%

Språklig hantering av valutatecken[redigera | redigera wikitext]

svenska skall valutasymboler skrivas efter beloppet, även om man gör på annat sätt på det språk som används i det land som valutan kommer ifrån (att göra så är regel på engelska). Man skriver alltså 10 kr (eller 10 SEK, 10 DKK etc.), 50 €, 30 £ och 40 $ i en svensk text.[5] I löpande text bör hela valutanamnet skrivas ut, alltså 40 dollar, 40 euro osv.

Talar man om växelkursen mellan två olika valutor (valutakursen), kallas detta för valutapar och refereras till med hjälp av valutasymbolerna; till exempel GBP/SEK där den sistnämnda valutasymbolen är prisvalutan (SEK i exemplet).

Historiska valutor[redigera | redigera wikitext]

Följande valutor och betalningsmedel används inte längre:

Valutainförsel[redigera | redigera wikitext]

De flesta av världens valutor kan införskaffas på växlingskontor i större delen av världen. I Sverige sköts denna marknad framförallt av Forex Bank, 24Money, Exchange Finans och Tavex. I vissa länder, framförallt i Mellanöstern och Nordafrika är det förbjudet att föra med sig landets valuta ut ur landet utan kan enbart köpas på plats vid gränsen. Marockanska dirham går till exempel inte att få tag på utanför Marocko, och det är förbjudet att ta med sig dessa pengar utomlands. Vid resor mellan länder inom Europeiska unionen är det normalt ett kontantbelopp motsvarande 10 000 euro som får införas utan förtullning.

Nuförtiden kan valuta överföras elektroniskt via Internet. Det kan ske på flera sätt, till exempel via SWIFT (bankernas traditionella system), via kontokortföretagens system, plus fler system såsom PayPal. Internet har väsentligt förenklat handeln mellan olika valutor. I Sverige finns det 3 valutasajter som är specialiserade på att sälja och köpa valuta för privatpersoner som 24Valuta, Unimon och Valutaonline.

Valutahandel, eller sk forex trading, är också ett spekulationsmoment. Handeln sker via mäklare på Internet och privatpersoner kan genom den sk hävstångseffekten handla med större summor än ursprunglig insats. Detta genom att valutamäklare går in och lägger in en säkerhet. För detta tar mäklaren en avgift.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Valuta i Nationalencyklopedin, band 19 (1996)
  2. ^ Valuta i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  3. ^ ”World’s Most Traded Currencies By Value 2012”. http://www.investopedia.com/. http://www.investopedia.com/articles/forex/08/top-8-currencies-to-know.asp/. Läst 10 June 2013. 
  4. ^ ”Report on global foreign exchange market activity in 2013” (PDF). Triennial Central Bank Survey. Basel, Switzerland: Bank for International Settlements. April 2013. 12. http://www.bis.org/publ/rpfx13fx.pdf. Läst 22 October 2013. 
  5. ^ Valutatecken enligt Språkrådet