Vika

Ej att förväxla med Stora Vika.

Vika
Tätort
Vika kyrka
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Falu kommun
Församling	Vika-Hosjö församling
Koordinater	60°30′50″N 15°42′40″Ö
Area	59,85 hektar
Folkmängd	445 (2010)
Befolkningstäthet	7,44 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
Tätortskod	6840
Vikas läge i Dalarnas län

Vika är en tätort i Falu kommun och kyrkbyn i Vika socken, belägen vid Vikasjön och Runn.

Geografi

Tätorten Vika består av (från norr till söder) byarna Nynäs, Önsgärdet, Heden, Kyrkbyn och Andrakebyn. Namnet Vika (som kan syfta på att Vikasjön är en vik av Runn och/eller att det finns flera stora vikar i Vikasjön) är känt sedan 1300-talet och betecknade sannolikt ursprungligen den by som nu kallas Kyrkbyn och som har gett sitt namn till Vika socken, kommun och församling.

Bygden runt Vika har sedan urminnes tider varit en jordbruksbygd dominerad av smågårdar med mjölkkor. Med början på 1960-talet har dessa mjölkbesättningar efter hand lagts ner och nu finns det bara någon enstaka gård kvar med mjölkkor. Nedläggningen av gårdarna har lett till en viss förbuskning och igenväxtning av landskapet och till att många mycket gamla bostads- och ekonomibyggnader i timmer inte längre underhålls. Samtidigt har det skett en omfattande nybyggnation av moderna villor, ofta på tomter i närheten av sjöarna.

Kyrka, kyrkogård och prästgård

Även om det inte finns några historiska eller vetenskapliga belägg, så kan man ändå på goda grunder anta att det sedan urminnes tider funnits en mötes- och kultplats på den åsrygg som skiljer Runn och Vikasjön åt. På "kyrkgärdet " väster om Kyrkbyn finns ett gravfält från järnåldern. Arkeologiska utgrävningar har gjorts 2011 på prästgårdstomten och resultatet tyder preliminärt på att man funnit rester av långhus från järnåldern eller vikingatiden. Den nuvarande Vika kyrka (som mycket väl kan ligga på den gamla mötes-/kultplatsen) är från 1400-talet (vapenhuset tillbyggt på 1500-talet) och har sannolikt haft två föregångare på platsen; en mindre träkyrka och en mindre stenkyrka. Vika kyrka byggdes under en tidsperiod när bergsbruket blomstrade och gav stora ekonomiska resurser till bergsmännen i socknen. Kyrkan är en så kallad tegelornerad gråstenskyrka och hade ursprungligen vissa väggmålningar och ett flertal medeltida träskulpturer. Många av skulpturerna finns fortfarande kvar i kyrkan. De väggmålningar som idag täcker hela väggarna och taket är från 1500-talet. Under en period (från slutet av 1700-talet) var kyrkan helt vitputsad invändigt. 1500-talsmålningarna togs fram vid en genomgripande renovering 1917-18, ledd av professorn Sigurd Curman, senare riksantikvarie. Även kyrkoherden Axel Garfvé var drivande i arbetena. Fasaden renoverades 1975 då man återställde utvändig ornamentering, bland annat ett större kors över ingången till vapenhuset.

På kyrkogården finns en mycket gammal klockstapel och ett bisättningshus från 1800-talet. I närheten av kyrkan finns det gamla sockenmagasinet kvar (dock flyttat från den ursprungliga platsen alldeles norr om kyrkan).

Prästgården ligger naturskönt med en vacker utsikt över Vikasjön. Den nuvarande byggnaden är uppförd på mitten av 1800-talet och ersatte då en äldre byggnad på samma tomt. Prästgården har 2009 sålts till Dellner Couplers AB (se nedan) som avser att använda den som kurs- och konferensanläggning. Under 2012 har uppförts en stor kontorsbyggnad i den gamla prästgårdsträdgården, vilket avsevärt har förändrat miljön och begränsat utsikten över sjön. Komministergården (Kaplansgården, "Kaplagården") låg där Vika Café nu ligger och hade sina åkrar bland annat på den nu igenväxta "Djuptomten" öster om kafébyggnaden. Kaplagårdens mangårdsbyggnad (riven sedan länge) hade en stor, dekorerad samlingssal som under en tid fungerade som sockenstuga.

Skolor

Strax söder om kyrkan finns Vikas två äldsta skolbyggnader med tillhörande uthuslänga. Den äldsta skolbyggnaden, som är från 1700-talet och tillbyggd på tidigt 1800-tal och på 1960-80-talet, är idag sockenstuga (församlingshem). Den "nyare", byggd 1889 och med texten FOLKSKOLA på fasaden, är idag ett privatägt bostadshus. Den, liksom uthuslängan, har renoverats till ett utseende liknande det ursprungliga. Skolorna ersattes under 1960-talet av den nya Vikaskolan.

Önsgärdet

Gården Önsgärdet i Vika är känd sedan medeltiden och har bland annat haft ett soldattorp (soldatnamnen Hedberg och Stare) och i senare tid en snickerifabrik (som brann) i den gamla ladugården. Den vackra mangårdsbyggnaden liksom äldre ekonomibyggnader finns fortfarande kvar. På gårdens ägor är idag delvis villabebyggelse.

Kommunikationer

Vika hade fram till andra världskriget regelbunden ångbåtstrafik till Falun för passagerare och gods (ångbåtarna Runn, Gunn, Blenda, Najad och Sylfid). Man skeppade även (i bogserade pråmar) stora mängder grus från grustag i Vika (bl.a. vid Kyrbytjärn och på Heden) till Falun och även ved i pråmar. Efter kriget ersattes dessa transporter med bussar och lastbilar.

Föreningsliv

Nykterhetsrörelsen har varit stark i Vika. Templarordens hus ("Templet", idag ägt av Vika Scoutkår) som byggdes 1897, finns kvar. Det gör även Vika Bygdegård ("Sundet", byggd på 1920-talet och numera ägd av Vika Bygdegårdsförening) där nykterhets- och frikyrkomöten tidigare hölls men som idag hyrs ut till fester och andra arrangemang.

Service och företagande

I Vika har tidigare funnits bl.a. mejeri, bageri (Petterssons Bageri), flera affärer (Johanssons handelsbod, Koop, Jers affär, Bergs affär, Valdy Berg, Lasses Livs, Konsum, ICA), distriktssköterska, telestation, poststation (Runnvika), bankkontor m m. Idag utgörs servicen av ett kafé med "minilivs" (Vika Café), ett bibliotek, en växande låg-/mellanstadieskola (Vikaskolan) och en likaså växande förskola (Vika Förskola).

Erik Sjöbergs Fiskeredskapsfabrik, Runnvika Mekaniska Verkstad och Vika Ångsåg utgjorde tidigare - vid sidan av jordbruken och grustagen - de största näringsverksamheterna i Vika. Fiskeredskapsfabriken och Ångsågen är nedlagda sedan länge men Vika har nu många småföretag och en stor industri, Dellner Couplers AB (som efterträdde Runnvika Mekaniska Verkstad), med försäljning av tågkoppel m m över hela världen.

Sevärdheter

Vika Kyrka och miljön runt den är självfallet värda ett besök. Tar man en promenad genom Kyrkbyn kan man lägga märke till de stora äldre villorna och f.d. prästgården som alla ligger med utsikt över Vikasjön. Den röda vinkelbyggnaden direkt vid vägen i centrala Kyrkbyn var Erik Sjöbergs Fiskeredskapsfabrik och mitt emot den byggnaden på andra sidan vägen ligger "Bergs", en vacker gammal bostadsgård med två byggnader från mitten av 1800-talet. Lägg även märke till de gamla skolorna söder om kyrkan. I backen österut från kyrkan (Kolviksvägen) ligger den gamla Templarlokalen (Templet) byggd 1897. Om man fortsätter några hundra meter på den östra sidan av Vikasjön ligger på höger sida en hög vit byggnad alldeles vid vattnet. Den var ursprungligen en privatvilla ("kapten Vallbloms villa"), byggd 1915, men under åren 1938-1968 var den "Arbetarkvinnornas Semesterhem", kallat "Solviken". Numera är byggnaden åter en privatbostad och den är mycket vackert renoverad. Gränsande till Kyrkbyn ligger Kyrkbytjärn, en känd fågelsjö med en trevlig promenadstig runt.

Vikas utveckling

Eftersom Vika har förskola/skola, ligger på bekvämt pendlingsavstånd till Falun, Borlänge, Hedemora och Säter och dessutom erbjuder närhet till både Vikasjön och Runn, sker det inflyttning till orten, särskilt av barnfamiljer.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Vika 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			326
1965			336
1970			281
1975			338
1980			350
1990			405	58
1995			417	58
2000			413	58
2005			398	58
2010			445	60

Se även

• Kniva
• Hosjö
• Strand
• Gamla Staberg

Externa länkar

• Vikabygden
• Vika Scoutkår