Viktimologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Viktimologi är det akademiska studiet av viktimisering och brottsoffer och av personer som riskerar att utsättas för brott, och är en delvetenskap av kriminologin. Viktimologin ägnar sig bland annat åt studier av samspelet mellan brottsoffer och rättsväsende (polis och domstolar), samt åt hur brottsoffret påverkas av andra institutioner som media och sociala och ekonomiska institutioner. Till viktimologin förs också studier av hur brottsoffer påverkas av maktmissbruk, handlingar som ännu inte är olagliga enligt den nationella lagstiftningen men som utgör brott mot grundläggande rättigheter och internationella normer.

En stor del av viktimologin sysslar med de offer som formellt sett utsatts för brott i lagens mening, hur väl rättsväsendet och samhället lyckas tillgodose deras behov och stödja dem. Dit hör också studier i fall där ingen brottsling lyckats knytas till brottet och det därmed inte kunnat bli fråga om en rättegång eller dom, men även mekanismer bakom falska brottsanmälan. Inom psykologin studeras hur brottsoffer mentalt påverkas av brott. Samhällsvetenskapligt kan viktimologin inrikta sig på hur offrets omgivning eller samhället reagerar på brottsfall, till exempel genom skuldbeläggning av offret eller genom att skylla offret för att ha medverkat till att framkalla brottet, eller genom att studera hur ett samhälle påverkas av att en gärningsman inte gripits.

En del brott kan innebära att stora delar av en befolkning kan vara brottsoffer kollektivt, så till exempel vid folkmord, krigsbrott och terroristbrott.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]