Wabi-sabi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Zenträdgården Ryōan ji, uppförd under den tidiga Ashikaga (Higashiyama) perioden
En wabi-sabi teskål från Azuchi-Momoyama-perioden. 1500-tal
Ett japanskt tehus som avspeglar wabi-sabiestetiken i Kenroku-en (兼六園) parken

Wabi-sabi (侘寂?) står för en allsidig japansk världsåskådning eller estetik kring att godta det övergående. Estetiken beskrivs ibland som en skönhet som är "bristfällig, tillfällig och ofullständig".[1] Det är ett begrepp som härrör från det buddhistiska förfäktandet av tillvarons tre kännetecken (三法印 sanbōin?):

och då specifikt anicca 無常 (mujō?), det obeständiga.

Utmärkande för wabi-sabiestetiken är asymmetri, skrovlighet (asperitet), enkelhet, ekonomi, stramhet, anspråkslöshet, intimitet och uppskattning av naturliga föremåls och processers oförställda integritet.

Beskrivning 
"Wabi-sabi är den mest iögonenfallande och karaktäristiska egenskapen hos traditionell japansk skönhet. Den intar ungefär samma position i det japanska panteon av estetiska värden, som de grekiska skönhetsidealen och perfektion gör i västvärlden."[1]

Anknytande företeelser[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Koren, Leonard (1994). Wabi-Sabi for Artists, Designers, Poets and Philosophers. Stone Bridge Press. ISBN 1-880656-12-4 
  • Agneta Nyholm Winqvist; Wabi Sabi - Tidlös visdom, Norstedts (mars 2011). ISBN 9789113030753