Haiku

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om dikthaiku. För operativsystemet Haiku, se Haiku (operativsystem).
Poeten Masaoka Shiki som myntade begreppet haiku.

Haiku (japanska: 俳句) är en dikt i miniformat, enligt japanskt mönster. Diktformen är en vidareutveckling av hokka, som är inledningsfrasen i en traditionell rengadikt. På 1600-talet utvecklades hokkan till en fristående diktform, med poeter som Matsuo Bashō (1644–1694). Termen haiku myntades 200 år senare av Masaoka Shiki.

En haiku innehåller normalt 17 teckenljud (mora), vilket ofta felaktigt översatts med stavelser. Ett teckenljud är ofta kortare än en västerländsk stavelse – exempelvis innehåller ”Tokyo” (とうきょう, to-u-kyo-u) fyra teckenljud, men endast tre stavelser i svensk translitteration. Även uppdelningen på tre rader enligt mönstret 5-7-5 är en sanning med modifikation, japansk haiku skrivs inte vågrätt utan lodrätt - i en enda kolumn. Ingen hänsyn tas till tryck-accent eller ton och dikten är utan slutrim.

I själva verket använder alla möjliga japanska texter en 5-7-5-rytm, men det är ingenting som i sig kännetecknar poesi.

Struktur[redigera | redigera wikitext]

Det som är utmärkande för en haiku är uppbyggnaden, där den korta formen är grunden. Eftersom våra stavelser vanligtvis är längre än en japansk mora, blir västerländska dikter, om de har färre än 17 stavelser, ofta mer lika en japansk haiku . Att flera av de japanska morana dessutom återger så kallade kireji, ett slags partiklar som fungerar som skiljetecken, är ytterligare en sak att väga in.

De här skiljeorden, kireji, delar ofta dikten i två delar – de skapar en paus mitt i, ibland även i anslutning till dikten. Pausen ger rum för en förvandling av scenen som målats upp, en oväntad vändning, en känsla av lätt förvåning.

I västerländsk haiku kan liknande effekter återges genom att man väljer var man byter rad. Radbytet kan förstärkas genom att man lägger till tankstreck eller ellips. Samma princip gäller vid översättningar av japansk haiku, som i denna dikt av Masaoka Shiki:

Stillhet –
plommonblom
faller på koton

Varje rad blir som ett penselstreck som förändrar scenen. Ofta är det frågan om ett skeende som framkallar en stämning.

En haiku innehåller i regel också ett årstidsord eller kigo, ett tecken som särskilt förknippas med en viss tid på året. Exempel på vanligt förekommande årstidsord är "cikada" för sommaren eller "körsbärsblom" för sen vår.

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]