Wikipedia:Svar på vanliga invändningar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Wikipedia kan väcka starka reaktioner hos många besökare: Somliga fastnar direkt och blir kvar, andra tycker att projektet är oseriöst och gör vad de kan för att ignorera det. En del invändningar är vanligare än andra och på den här sidan försöker vi bemöta kritiken. Somliga invändningar är inte specifikt inriktade på Wikipedia, utan syftar på wikiprojekt i allmänhet.

Det är vansinne att tillåta vem som helst att redigera vilken text som helst[redigera | redigera wikitext]

Mitt författarskap[redigera | redigera wikitext]

Jag kan verkligen inte acceptera att vem som helst stuvar om i min text efter eget gottfinnande.

På Wikipedia gör vi (som bidrar till projektet) inte anspråk på att "äga" de bidrag vi lämnar. Vi arbetar tillsammans med att redogöra för det samlade mänskliga kunnandet och vi tjänar alla på detta arrangemang. Det är svårt att på egen hand skriva den perfekta artikeln, men eftersom vi, med alla våra olikheter, kompletterar varandra, når vi lättare dit tillsammans. Följande exempel är hämtat från engelskspråkiga Wikipedia:
"Jag trodde att jag förstod Gödels ofullständighetssats ganska bra och eftersom den dåvarande artikeln var kort och ofullständig (!), bestämde jag mig för att skriva om den. Sedan dess har flera andra personer redigerat artikeln. Ibland har ett stycke skrivits om, ibland har ett utelämnande kritiserats och ibland har delar raderats. Jag tyckte inte att alla ändringar var bra, men det mesta blev mycket bättre. Inget material är heller försvunnet, eftersom Wikipedia sparar alla tidigare versioner av alla artiklar. Därför rullade jag tillbaka ett par mindre lyckade ändringar. Nu är artikeln mycket, mycket bättre än den någonsin kunnat bli om jag skrivit den själv."
Vi tror att världen är full av vettiga människor som tillsammans kan resonera sig fram till rimliga slutsatser. Tron att detta är en slagkraftigare konstellation än några ettriga och isolerade haverister kallar vi optimism.
Se även Wikipedia:Ägarskap av artiklar.

Galenpannor[redigera | redigera wikitext]

Det finns mängder med idioter som aldrig tröttnar på att slänga upp sina löjliga teorier på Internet. De kommer att fylla Wikipedia med sin dynga.

Det är inte särskilt vanligt att galenpannor lämnar sina fotavtryck på Wikipedia. När det ändå händer sticker det i allmänhet ut i listan över de senaste ändringarna och kan snabbt åtgärdas.
Det finns hemsidor som hävdar att jorden är platt och att 5 = 6. Det går inte förbättra dessa människors teorier där de presenterar dem, men på Wikipedia kan alla begrepp redas ut.
Mindre väletablerade åsikter körs inte över så att deras förkämpar tvingas till tystnad. Istället knyts olika åsikter till sina respektive förespråkare och ämnet blir på så sätt speglat ur olika synvinklar. Galenpannor som inte kan acceptera att deras bidrag redigeras av andra brukar inte heller uppskatta Wikitekniken och blir därför inte långvariga här. De som framgångsrikt kan presentera sina åsikter på ett neutralt sätt upphör att vara isolerade excentriker. Det faktum att ingen "äger" informationen på Wikipedia och att kontroversiella bidrag redigeras oftare än andra, inbjuder till sanningsenliga artiklar.
En del knäppgökar kan vara väldigt, väldigt ihärdiga. Någon kan skriva en förljugen artikel om förintelsen och ändra tillbaka den till "sin" version hela tiden. I extrema fall kan enskilda IP-adresser blockeras och kontroversiella sidor låsas.

Pundhuvuden och ordkrig[redigera | redigera wikitext]

Det kommer väl att bli med Wikipedia som med vilket Chatrum som helst – en massa knäppgökar som skriker i munnen på varandra.

Stundtals kan debattens vågor gå höga, men den etikett som finns på Wikipedia är lätt att godta och de flesta accepterar den. Dessutom kan partiska åsikter flyttas till den diskussionssida som hör till den omdiskuterade artikeln eller presenteras tillsammans i en separat artikel på ett neutralt sätt.
Normalt fokuserar dock diskussionssidorna på hur artiklarna ska förbättras. Wikipedia är inte ämnad för ideologisk pajkastning och nästan alla bidragsgivare accepterar regeln om att skriva utifrån en neutral synpunkt.
Det finns ett par viktiga saker som skiljer Wikipedia från olika debattforum: (1) På Wikipedia kan vi ändra varandras bidrag, något som inbjuder till samarbete och leder till samförstånd. I förlängningen finns det helt enkelt inte något som är "de andras åsikt" eftersom informationen inte hör till eller ägs av någon enskild. (2) Wikipedia är inte ett diskussionsforum utan ett projekt med encyklopediska ambitioner: förutom att redan de informella regler som finns ger en viss inriktning, ger också målsättningen en bild av vad Wikipedia inte är.

Amatörer[redigera | redigera wikitext]

Världen kryllar av självutnämnda experter. Artiklarna här är dömda att innehålla horder med sakfel och allvarliga brister.

Visst, på Wikipedia finns det en hel del artiklar som faktiskt är dåligt underbyggda. De flesta av dessa artiklar är emellertid skrivna "i god tro" och vi till och med välkomnar dem – hellre ett verk av en klåpare än ingenting. Även dessa artiklar inbjuder till bidrag av andra och när väl någon välinitierad bidragsgivare tittar förbi brukar alla konstigheter rättas till. Egentligen finns det inga artiklar som blir sämre och de allra grövsta försyndelserna brukar snabbt justeras av de användare som läser Wikipedia dagligen.
Amatörer brukar snabbt märka när en expert redigerar en artikel. I idealfallet börjar då amatören ställa frågor till experten och pekar ut avsnitt som är svårbegripliga och kan sedan assistera med faktainsamling och dylikt. Det kan till exempel göra matematiska artiklar mer lättillgängliga än de mest rekommenderade standardverken. Tillsammans bidrar alltså både expertisen och novisen till att göra Wikipedia bättre.
Utan amatörernas medverkan skulle Wikipedia förmodligen bli ett uttömmande referensverk, men dess artiklar skulle söka på djupet isolerade från varandra. Wikipedias öppna struktur och dess inkluderande princip, med sitt lättanvända gränssnitt, leder till artiklar som är tillräckligt bra för att forskare ska vilja bidra, men håller också dörren öppen för den breda allmänheten.
Flera test visar faktiskt på att Wikipedia inte är så pass dåligt jämfört med traditionella encyklopedier som man skulle kunna tro.

Partisaner[redigera | redigera wikitext]

Det finns gott om folk som inte skulle tveka att vinkla och utelämna information som är viktig för att ge en balanserad och allsidig redovisning. De skulle gärna framföra sina åsikter och på så sätt skulle det uppstå stora hål i täckningen, vilket skulle förstöra projektet.

Ofta utelämnar den första författaren viktig information, antingen av okunnighet eller av illvilja. I många fall, men inte alltid, rättas detta till snabbt av skaror av människor som läser Wikipedia varje dag. Engelska Wikipedia har hyfsat balanserade artiklar om krig, kapitalism, utvecklingslära, abort, Islam, scientologi och prostitution. På svenska finns nyanserade artiklar om {...} och {...}. Wikipedia fungerar faktiskt ofta som ett medel att komma överens i kontroversiella frågor, och studeras av forskare för dess förmåga att neutralisera heta debatter om sådana ämnen. Det går ofta att hitta någon gemensam grund att utgå ifrån där förespråkare för båda sidorna kan komma överens om åtminstone metoden, och ibland även fakta.
Kom ihåg att Wikipedia är ett pågående arbete, ett utkast, en "alfa-version" om man så vill. Den har många viktiga luckor, som vi försöker tydliggöra. Bristen på täckning beror inte på okunnighet, partisaner, tokstollar, eller något annat illvilligt, det beror helt enkelt på den ändliga tidsrymden som ett ändligt antal människor har arbetat med den.
Slutligen är vi medvetna om möjligheten att bokstavligen stora skaror av partisaner kan anlända som en del i ett storskaligt åsiktskrig. Om detta bekymrar dig, kan du kanske hjälpa oss att utforma våra regler så att risken för detta minimeras.

Marknadsföring[redigera | redigera wikitext]

Försäljarna då? De som inte dra sig för att prångla ut sina tjänster och produkter hur som helst? De kommer att skriva artiklar om sina varor fulla med lovord för den egna produkten. Kanske till och med ersätta befintligt material relaterat till deras varor!

Det har redan inträffat. Vanligen faller sådana redigeringar in i tre kategorier: (1) De lägger till en massa länkar till sina hemsidor eller ersätter befintliga länkar, (2) De lägger in artiklar som hyllar det egna företaget och (3) de lägger till information i befintliga artiklar som smutskastar konkurrenterna. De två första kategorierna betraktar vi som rent sabotage – de flesta wikipedianer ogillar skräppost ("spam") och dess kolportörer och dessa artiklar tas bort. Den tredje sortens bidrag kan också tas bort eller också kan de alltid kompletteras med den länk som saknas.
Det vanliga är dock att webbaserad marknadsföring utvärderas genom att den positiva responsen från användarna registreras i till exempel loggfiler. Eftersom Wikipedia inte erbjuder något sådant är det inte speciellt troligt att någon skulle uppleva Wikipedia som en tillfredsställande plattform. Dessutom hyser förstås mycket få wikipedianer någon som helst sympati för denna typ av aggressiv marknadsföring och de skulle naturligtvis genast återställa artiklarna. Förutom att dessa sabotörer inte kan utvärdera sin marknadsföring, skulle de behöva lägga ned mycket energi på att veta om den ens finns tillgänglig.
Dessutom kan även "kommersiellt klotter" inspirera wikipedianer till att skriva initierade artiklar. Dessa artiklar blir då förmodligen inte lika välvilligt inställda som dem de ersätter. På engelska Wikipedia har den här typen av vinklade bidrag om till exempel Microsoft ersatts med artiklar om de domstolsuttalanden som omgärdar företagets marknadsstrategi.
Se även: Utkast till strategi mot spam på Wikipedia (Artikel på engelska)

Robotar[redigera | redigera wikitext]

Men vad händer när spammare och vandaler börjar använda automatiska verktyg för att fylla sidorna med reklam för Viagra? Det tog död på Usenet och det kommer att bli Wikipedias bane också.

Jo, förr eller senare kommer någon att skriva ett program som postar skräp på sida efter sida. Det finns dock ett antal sätt att hantera detta. Som alltid i Wikipedia är det förstås trivialt att återställa förstörda sidor, mycket lättare än att förstöra dem. IP-adresser kan snabbt och enkelt blockeras av administratörer. Om detta blir ett allvarligt problem kan man börja införa gränser för antalet redigeringar per användare.
Men än så länge finns det inget som tyder på att detta kommer att bli ett stort problem. Mediet lämpar sig inte för reklam. Varje individuell artikel läses väldigt sällan jämfört med exempelvis ett Usenet-inlägg. Spammaren får en väldigt liten exponering för sin insats, vilket gör att de förhoppningsvis väljer att lägga sin tid på andra offer.

Vad händer när/om någon genomför en attack med robotar från många olika IP-adresser så att det blir omöjligt att spärra dem alla eller hinna återställa allting manuellt?

Detta skulle vara likvärdigt med en distribuerad attack av den typen som stora sajter ibland drabbas av. Det har än så länge aldrig drabbat en wiki. Men skulle det hända går det att skriva program som automatiskt spärrar alla IP-adresser som används för anfallet. Efteråt kan hela wikin återställas från backup som den såg ut någon dag innan. Sådana här attacker är mycket krävande av anfallaren och dessutom gravt olagliga, och kan därför inte pågå särskilt länge. Det är svårt att se att någon skulle finna det mödan värt till att börja med.

Inneboende partiskhet[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias innehåll är starkt vinklat eftersom bara en viss typ av människor bidrar till ett sådant projekt.

Det finns all anledning att påstå detta. På svenska Wikipedia finns till exempel långa artiklar om historia men verkligen inte mycket om dans. Detta beror naturligtvis på att enskilda entusiaster bidrar med artiklar inom "sitt" område medan bidragsgivare saknas inom andra. På engelska Wikipedia kan man dessutom träffa på formuleringar som "men denna tradition finns inte i vårt land, men är vanlig i Europa".
Emellertid har innehållet på Wikipedia breddats kontinuerligt sedan starten och det ursprungligen uppenbart västerländska, liberala perspektivet har långsamt fått ge plats åt andra synsätt. Vi hoppas att även om den procentuella andelen som skriver om impopulära ämnen förblir densamma kommer det faktiska antalet entusiaster inom dessa områden att öka allteftersom Wikipedia växer.
meta:systematic bias diskuteras hur rekryteringen av nya kategorier Wikipedia:användare kan förbättras.

Wikipedia-artiklar har låg kvalitet och kontrollprocess saknas[redigera | redigera wikitext]

Många Wikipedia-artiklar har låg kvalitet och det finns ingen kontrollprocess för att kontrollera innehållet i artiklarna; ingen intellektuell med självrespekt skulle vilja ha något med detta att göra.

Det blir aldrig klart[redigera | redigera wikitext]

Det skulle behövas en stor "arbete pågår"-skylt på alla Wikipediasidor. De fungerar inte alls som ett referensverk. Jag förstår inte meningen.

Wikipedia är både en produkt och en process. Som produkt är den kanske, just nu, inte så mycket att hetsa upp sig över, eller inte ens att respektera. Som process är den emellertid anmärkningsvärd. Om man ser Wikipedia som en process kan man döma den, inte efter det tillstånd som den befinner sig i vid en given tidpunkt, utan efter hur mycket den växer och hur bra den håller på att bli det den strävar efter.
Ett sätt att förstå denna process är att tänka sig den perfekta artikeln, en artikel som får 100 poäng på en skala av 100 möjliga. En artikel som inte existerar än skulle få 0 poäng och en just skapad "stubbe" (kort artikel) kanske 1 poäng. Wikipediaprocessen fungerar genom att ständigt förbättra kvaliteten på varje artikel, på så sätt att varje väsentlig förändring flyttar artikeln 10 % närmare det slutliga perfekta målet.
En första redigering kanske förflyttar artikeln från 0 till 10 på skalan. Om man då betraktar den som en produkt, kanske denna tiopoängare kan tyckas vara ganska värdelös. Men allt eftersom processen fortsätter, förbättras kvaliteten hela tiden. Nästa redigering förflyttar den 10 % närmare målet, till 19, nästa till 27,1 och så vidare. Allt eftersom fler och fler redigeringar ackumuleras, förflyttar sig artikeln asymptotiskt mot perfektion och likaså encyklopedin som helhet. Sedan är det svårt för för en artikel att vara helt perfekt, särskilt under en längre period. Världen förändras, nya forskningsrön kommer, och artiklar blir med tiden inaktuella. Just insikten om att Wikipedia är en ständigt pågående process som aldrig tar slut gör att texter hela tiden måste ses över och uppdateras.
Människorna som arbetar här tycker att Wikipediaprocessen är märkvärdig och de tror att det kommer att leda till en fantastisk produkt. Denna åsikt delas av många som studerar den noga och som har bred erfarenhet av projekt med en mer styrd redigering. Tom Atlee kallar den till exempel "det ultimata exemplet på mass-samarbete". IBM:s T.J. Watson-laboratorier studerar det sätt på vilket åsikter konvergerar när det gäller kontroversiella frågor. Intresset från sådana människor kan inte helt sakna betydelse.

Inte många intellektuella skulle vilja delta[redigera | redigera wikitext]

Det kan inte vara speciellt många framstående intellektuella som skulle vilja delta i Wikipedia. Wiki måste var det mest urskillningslösa sättet att publicera som finns. Wikipedia tar vad som helst från vem som helst.

Men det är möjligt, därför att många framstående intellektuella faktiskt deltar i Wikipedia. Först och främst är det roligt. Men i längden, är det intressant för dessa människor endast om de vet att det som skapas har en viss kvalitet. Och hur vet man det? Svaret ligger i det enkla faktum att om man kan ändra vilken sida som helst, så kan vi ändra i varandras arbete. För att citera Linus Torvalds: "Given enough eyeballs, all bugs are shallow". Vi fångar upp andras misstag och njuter av att korrigera dem.
Så vi bevakar ständigt de senaste ändringarna. När någon galning dyker upp och vandaliserar en sida, fixas detta nästan omedelbart. (Vi sparar kopior av alla sidor, och de är lätt åtkomliga.) Vi (det vill säga vi registrerade användare) lägger ned mycket arbete på olika sidor, och många av oss känner oss gemensamt ansvariga för hur helheten ser ut. Vi städar ständigt upp efter varandra och nya människor.
I processen har ett kamratskap utvecklats. En hövlighet och själsfrändskap som man inte träffar på så mycket av i så många diskussionsforum. Vi måste respektera varandra, därför att vi redigerar varandras arbete, och vi har mer eller mindre samma mål: Att skapa en jättelik encyklopedi av hög kvalitet.
Man kan ha olika åsikter om det är gemenskapen eller encyklopedin som är målet eller medlet. Detta är normalt och finns säkert i andra encyklopediska projekt också. Det finns helt enkelt ingen anledning varför inte denna process kommer att leda till en lika bra, ja kanske bättre, produkt.

Inte tillräckligt seriöst[redigera | redigera wikitext]

Strålande! Men varför skulle en akademiker delta i projektet? Det finns ju ingen kontrollprocess! Varför skulle någon med seriösa ambitioner över huvud taget bry sig om Wikipedia? Det kan inte ens vara seriöst menat! Wikipedia är verkligen en trevlig miljö där intelligenta människor kan umgås med varandra, men den saknar både bredd, djup och trovärdighet. Om man vill ha seriös information vänder man sig snarare till Nationalencyklopedin eller någon annan trovärdig källa.

"Seriös" kan betyda välinitierat och uppdaterat. Eller stridbart, befriat från heliga kor. Eller att något är immunt för politiskt och ekonomiskt inflytande. Det kan också avse etablissemangets marginalisering av alternativa synsätt. Huruvida Wikipedia är seriöst eller inte, beror på vad som menas med seriöst. Dessutom genomgår allt material på Wikipedia en tuffare kontroll än de flesta akademiska avhandlingar. Skillnaden är att vår "panel" är mycket större och bredare och att kontrollprocessen aldrig avslutas – allt material är föremål för konstant prövning.
Det är vår innerliga övertygelse att vi gradvis bygger upp en trovärdig informationskälla. Det måste förstås medges att det ibland sker från en mycket låg nivå. Men om vi wikipedianer vore elitistiskt lagda skulle hela projektet rasa omedelbart. Den självadministrerande processen (eller "självläkande" som en av Wikipedias grundare, Jimbo Wales, kallar det) som är Wikipedias essens – är lätt att underskatta om man inte har tagit del av den själv. Värdet av detta offentliga prövningsförfarande är unikt och i högsta grad trovärdigt.
Dessutom har Wikipedia bara funnits sedan januari 2001. Alla alternativa encyklopedier har haft en betydligt längre startsträcka. Eftersom Wikipedia växer konstant, oavsett om man räknar antal artiklar, internettrafik eller antal deltagare, förbättras allting både kvantitativt och kvalitativt hela tiden. Det är orimligt att tro något annat än att Wikipedia på några få år kommer att bli mer trovärdigt och flitigare använt som informationskälla än Nationalencyklopedin (NE) eller någon annan källa.
Det är också så att Wikipedia tillhandahåller fritt och obegränsat serverutrymme och bättre och mer lättanvända verktyg för formatering än några alternativa instanser. De flesta forskare vill i första hand dela med sig av sina rön snarare än att försöka få dem förknippade med "sin" disciplin – Wikipedia passar den genomsnittlige akademikern bättre än någon annan plattform eftersom chansen att "bli läst" är betydligt större på Wikipedia än i branschspecifika annaler.
Även om mycket material på Wikipedia inte alls lever upp till de höga krav man kunde förvänta sig, finns det redan många artiklar som gör det. Wikipedia kommer att ha minst lika mycket bredd, djup och trovärdighet som någon annan källa inom mycket kort tid.
När vi har nått dit kommer vi att ha skapat ett helt referensbibliotek förknippat med fler initierade och trovärdiga informationskällor än någon encyklopedi någonsin har gjort. Även om ett referensverk som Nationalencyklopedin är fullt trovärdig som informationskälla (vi använder själva NE som referens) så kommer den aldrig att kunna erbjuda sina bidragsgivare direkt feedback – Nationalencyklopedin distanserar till exempel doktorander från informationskällorna där Wikipedia istället erbjuder dem möjligheten att utgöra en del av referensramen. Insikten att man utgör en betydelsefull del av det allmänt tillgängliga informationsflödet motverkas av referensverk som Nationalencyklopedin men finns "naturligt" integrerat i Wikipedia.

Låg kvalitet[redigera | redigera wikitext]

Det låter ju bra, men jag tittade på ett ämne som jag känner till lite om, och jag fann massor av olika sorters fel och luckor. Jag blev förvånad och road. Självklart skulle jag inte vilja ha något att göra med något med denna låga kvalitet.

Men bidra då anonymt eller med en pseudonym tills du förbättrat innehållet till en nivå då du är beredd att sätta ditt namn på det. Många högt kvalificerade människor gör det, och vi tycker att det är bra.
Vi försöker inte dölja det faktum att många artiklar behöver omarbetas mycket. Vi började så sent som januari 2001. Wikipediaprocessen har varit mycket robust och effektiv under ett stort antal månader.
Vi tycker inte heller om dåligt arbete. Men oftast sätter vi bara igång och försöker fixa de svagheter vi ser. Vi skulle uppskatta mycket om du försökte göra samma sak. Ja, det finns en massa halvbra grejer som har lagts till. Men Wikipedia är inte färdig. Se den som ett jättestort utkast till en encyklopedi, skriven av en samling olika människor. Och trots allt detta, mycket av det du hittar här, är inte så dåligt om man betänker att det inte är så gammalt och en del är ganska bra.
Till att börja med kan en del områden verka vara rena sankmarken och sida för sida, bit för bit, försöker man nå upp till fast mark och det kan synas oöverstigligt. Men det är roligt. Om du inte vill bli förknippad med det i början kan du alltid vara anonym. Själva begreppet författare är i varje fall inte relevant för wikis. Du kan inte belastas för en dålig artikel, för ingen artikel tillhör någon speciell person.
Vi räknar naturligtvis inte med att alla kommer med, men om det största hindret för dig just nu är att några artiklar inom vissa områden är undermåliga, så ber vi dig att komma tillbaka nästa år, eller året därpå, eller helst att du försöker rätta till det som är fel. Vid den tidpunkten är det ganska troligt att de bristerna i de artiklarna har åtgärdats, och en massa detaljer har lagts till. Kort sagt, tiden kommer, rimligen, att göra projektet till något du skulle vilja bli förknippad med.

Kanske det kommer att bli bättre, kanske inte. Men just nu är det ganska svagt. Jag slog upp något som jag vet lite om och jag fann bara några korta meningar. Det är ju löjligt.

Ja, det finns en massa korta artiklar, och vi tycker också att de är löjliga. Men man kan inte döma hela projektet, varken resultatet eller processen, utgående från dessa artiklars innehåll. Det finns en massa utmärkta artiklar i Wikipedia också. De flesta är bara okej, inte spektakulära, men detta förändras hela tiden därför att vi kontinuerligt redigerar dem. Folk fyller på i artiklarna hela tiden.
Det är rimligt att tro att vi en dag har uttömt de flesta vanliga ämnesområden, och att vi åtminstone har några korta notiser om nästan allt. Då har vi inget annat alternativ än att fördjupa artiklarna. Vi ser fram mot detta. Man måste ha tålamod.

Det verkar som om Britannica har extremt höga krav för vad de tar med i det de publicerar, både online och offline. Wikipedia har inga sådana krav. Det är dömt att bli dålig kvalitet.

Det är helt enkelt inte sant att Wikipedia inte har några standardkrav, de krav vi följer är de som sätts av var och en som bidrar, och i vissa fall är detta mycket höga krav. Allt eftersom deltagandet ökar kommer vi att få mer hjälp från experter och luckorna kommer sakta att fyllas. Det enda sättet som återstår för Wikipedia att förbättras är i kvalitet och djup. Detta i sin tur kommer att dra till sig fler experter som har egna höga krav.
Att påstå något om de standardkrav som Wikipedia följer är att uttala sig om vilka krav dagens och framtidens bidragsgivare kommer att ha. Att påstå att dessa inte kommer att ha höga krav är grundlöst.

Det krävs expertgranskning[redigera | redigera wikitext]

God kvalitet kräver expertgranskning, som Wikipedia inte har.

Nationalencyklopedin är bra, men inte bara för att den är omfattande, utan för att den är ett auktoritativt uppslagsverk, vilket den har blivit genom att göra ett urval. Wikipedia gör inget urval och kommer alltså inte att bli auktoritativt.

Det är alldeles riktigt att säga att Nationalencyklopedin inte är bra endast för att den är omfattande, utan även den höga kvaliteten på artiklarna är viktig. Naturligtvis har det blivit så på grund av den höga standarden. Vi erkänner detta, men vad finns det för anledning att tro att det bara är "genom att göra ett urval" (genom att välja vem som skriver om vad) som man kan nå en hög standard? Det finns kanske en annan, mer öppen väg. Wikipedia är en bra prövning av den frågan. Vi har trots allt lyckats producera några mycket bra artiklar – och dessa är inte skrivna enbart av utbildade experter på området.

Ert experiment kommer troligen inte att lyckas. God kvalitet kräver expertgranskning. Varför skulle jag bry mig om vad en godtycklig grupp människor producerar, människor vars kunskaper och kompetens kan vara allt från expertis till hopplös okunnighet? Okunnighet parat med kunskap gynnar inte kunskapen.

För det första; hypotesen att öppenhet gynnar kvaliteten har redan prövats och visat sig vara till hypotesens fördel. Artiklar som har skrivits i samarbete mellan många olika människor på Wikipedia är nu fullt jämförbara med artiklar i utmärkta uppslagsverk. Om du insisterar på att pröva hypotesen a priori hoppas vi att du frågar dig vilket av följande påståenden som är riktigt:
  1. En artikel som kontinuerligt nagelfars och korrigeras av många människor som är både experter och entusiaster.
  2. En artikel som är skriven av en icke-specialiserad professionell författare (som många artiklar i ett uppslagsverk är) och som inte granskas och förbättras av allmänheten.

Allt detta spekulerande och experimenterande är fint och bra, men om det är något jag lärt mig under mina studier, så är det att man inte kan utvärdera en text om man inte vet något om författaren och hans eller hennes kvalifikationer i att kunna uttala sig om ämnet. Åtminstone borde man ha referenser som kan intyga riktigheten i författarens påståenden.

Det kan verka vara ett rättmätigt krav, men det finns ett par saker man bör hålla i minnet. För det första så har ett ökande antal Wikipedia-artiklar referenser, och detta är något vi verkligen uppmuntrar.
För det andra; ju större antal deltagare i projektet, desto större andel experter som lyfter våra svagare artiklar till en högre nivå. Även om du inte vet vilken expert som arbetat på en viss artikel, så vet du att när en artikel har funnits i flera månader så har någon eller några av våra experter säkerligen tittat igenom den. Med andra ord, kunskap om Wikipediaprocessen och det faktum att här finns deltagare som verkligen är experter på olika områden, är en ersättning för kunskapen att en viss artikel skrivits av en speciell expert. En relevant fråga att ställa sig kan vara "Hur kunnig är samlingen av människor som skapar Wikipedia?". Svaret är "Här finns experter på flera olika områden, och nya väl kvalificerade människor kommer hit kontinuerligt."
För det tredje; om vi tror att det är en fördel så kommer vi att införa någon sorts godkännande-procedur. Alternativt (eftersom innehållet på Wikipedia är öppet) kommer någon annan att starta ett projekt som "godkänner" Wikipedias innehåll.

Jag skulle verkligen vilja se något försök till expertgranskning redan innan ändringar accepteras i artiklar som redan godkänts i någon sorts process som ska likna expertgranskning. För tillfället ligger det ju helt i händerna på enskilda individer om en ändring ses som en förbättring. Troligen inträffar det förr eller senare att en ändring förstör i stället för förbättrar. Om ni kunde installera ett godkännande-system så skulle ni skydda er både mot sabotage och missbedömningar och försäkra er om att projektet hela tiden verkligen förbättras.

Som grupp vänder nästan alla sig mot att skydda eller låsa vissa sidor, så att de endast kan redigeras av vissa utvalda. Vi tycker att vår egen koll på listan över de senaste ändringarna är en tillräcklig åtgärd mot sabotage och klotter. Dessutom är det ganska uppenbart att Wikipedias framgångar hittills har uppnåtts just genom att vara så öppet som det är. Vi vill inte kasta ut barnet med badvattnet!
Och med det sagt, så titta gärna på våra kriterier i samband med godkännande till "Utmärkta artiklar" eller "bra artiklar". Artiklar som utvalts i denna process kommer även efter en status som "utvald" att kunna ändras lika lätt som tidigare, men man kanske kan ha en låst kopia på artikeln i godkänt skick för att visa på ett verkligt högkvalitativt innehåll.

Uppskattningen av tillväxten kan ifrågasättas[redigera | redigera wikitext]

Många av era svar ser ut att ta för givet att kvaliteten kommer att öka ju mer Wikipedia växer. Med kvantitet ökar inte alltid kvaliteten. Det finns helt enkelt ingen anledning att anta att fler artiklar automatiskt är bättre.

Det finns faktiskt minst tre anledningar till att ett ökande antal artiklar och deltagare leder till högre kvalitet, åtminstone i Wikipedias fall.
För det första; ju fler personer som deltar, desto snabbare får vi riktiga artiklar i alla lätta ämnen. Därmed blir projektet intressantare för specialister, som annars skulle ledsna på att skriva grundläggande fakta.
För det andra; ju fler som läser våra artiklar, desto större chans att fel upptäcks. Säg att vi har en filosof ibland oss nu, som skriver artiklar om filosofi. Om ett år kanske här finns tio eller femton filosofer, som mycket snabbare kan upptäcka fel i just filosofi-artiklarna.
För det tredje; rent statistiskt är det så att ju fler människor som deltar, desto större blir andelen experter. Det är i alla fall vår erfarenhet hittills. Dessutom verkar det som om människor helst inte ändrar i artiklar om ämnen de inte vet något om, speciellt om artikeln håller en bra kvalitet eller om de vet att det finns en expert närvarande som kommer att upptäcka fel och misstag direkt. Det finns givetvis vissa undantag! Alltså, ju större antal deltagande experter, desto högre blir den genomsnittliga kvaliteten på innehållet.

Det verkar ganska dumt att beräkna tillväxt genom att se tillbaka. Det är lätt att öka med 20 % i några månader, eller till och med några få år, men en sådan ökningstakt kan inte hålla i längden.

Det verkar som om vår kritiker här tror att vi gör följande enkla antagande: "Antalet Wikipedia-artiklar har vuxit med Χ % i nio månader och därför kommer antalet att fortsätta att växa med Χ % i all framtid." Så enkelt är det naturligtvis inte.
Vi håller med om att det är riskfyllt att göra några specifika antagande om tillväxthastighet. Men det är inte fel att anta att Wikipedia kommer att fortsätta att växa med snabb hastighet.
Varför kan man då anta en fortsatt snabb tillväxt? Man får se på orsakerna till varför Wikipedia vuxit så snabbt hittills. Google ger oss många träffar varje dag. Ju fler som kommer hit via Google, desto fler människor som stannar till och skapar något, vilket i sin tur leder till ännu fler Google-träffar. Dessutom kommer fler och fler att länka till Wikipedia från sina egna hemsidor, vilket höjer Wikipedias Google-rankning. Redan nu finns många Wikipedia-sidor listade som första-träffar på Google, se Wikipedia:Google 10-i-topp.
Även om det finns utmattningstendenser, som att de som deltagit länge inte längre är så produktiva, så är ändå aktiviteten ökande om man ser till samtliga deltagare. Det är många fler aktiva wikipedianer nu, än för till exempel ett halvår sedan.
Den allmänna kvaliteten på Wikipedia har ökat, och vår erfarenhet hittills är att den kommer att fortsätta öka. Vilket gör det troligt att fler uppmärksammar projektet, länkar till det, använder innehållet (och anger att källan är Wikipedia) och så vidare, och så vidare.
I korthet; rik blir rikare. Detta är inte spekulation, utan det är vad som hänt Wikipedia hittills.
Till slut kommer antalet ämnen att ta slut – det finns ju inte ett oändligt antal ämnen som platsar i en encyklopedi. Men antalet är ändå mycket stort, mycket större än 100 000 och definitivt mycket större än antalet ämnen i Nationalencyklopedin. Men när vi når punkten att vi inte kan växa mer på bredden, så kan vi ändå växa på djupet.

Du säger att Wikipedia växer fort. Anta att det blir verkligt stort. Då kommer ni verkligen att få uppmärksamhet från mindre nogräknade element. Allt "oväsen" kommer då att bli större än vad en grupp administratörer kan hantera.

Wikipedia är världens största wiki och det är en öppen fråga om den kommer att fortsätta växa om den blir ännu större. Det finns många som tror det.
Många av oss här tror att Wikipedia kan växa oändligt. Ju fler människor som förstör, desto fler människor som kan ställa tillrätta igen. De få som kommer hit för att sabotera märker snart att det inte är värt ansträngningen. Det finns folk som sagt oss att Wikipedia inte kommer att växa mer sedan 2001, och hittills har det ändå gjort det.
Å andra sidan finns det några av oss som håller med dig om att Wikipedia inte kan växa i oändlighet. Det kanske kommer en tidpunkt i framtiden när vi kan se tillbaka och säga att Wikipedia är en bra encyklopedi, men var bättre för en månad sedan. Men då kan vi fortsätta framåt genom att ta nya grepp. Vi kanske kan ha ett strängare granskningssystem, eller så kan vi överlämna den delen till någon annan. Men för tillfället ökar kvaliteten på ett bra sätt, och det kommer den förmodligen att fortsätta att göra under lång tid.

Blandat[redigera | redigera wikitext]

Redundans[redigera | redigera wikitext]

Varför behövs det en encyklopedi över huvud taget, nu i när vi har det allomfattande Internet? Varför inte bara använda en bra sökmotor och söka på det ämne som intresserar en? Förmodligen kommer man då att hitta mer information som dessutom är både intressantare och mer aktuell än i er encyklopedi.

Här är ett kort svar: Är det inte intressant att tusentals människor kommer till Wikipedia via Google varje dag?
Här är ett längre svar: Synpunkten här kan inte förnekas; Internet med bra sökmotorer fungerar inte helt olikt en gigantisk och användbar encyklopedi. Men innebär det att det inte behövs en encyklopedi med öppet innehåll? Nej.
Det finns något man kan kalla intellektuell arbetsfördelning – inte bland människor, men bland olika sorters böcker och referensmaterial. Exempelvis läser man inte i en ordbok när man letar efter en encyklopedisk artikel, trots att informationen ibland kan finnas där. På samma sätt kan en encyklopedisk artikel ibland vara precis vad man behöver. Sådana artiklar förväntas innehålla en viss sorts information och endast den informationen. Bland annat förväntas det vara skrivna på ett neutralt sätt.
Dessutom är Wikipedia gratis, både innehållet och programvaran, vilket är värdefull. Det innebär att vem som helst kan använda innehållet för vilket syfte som helst, särskilt i undervisande syfte. Utsikterna av en riktigt stor, gratis encyklopedi för utbildningsändamål är spännande.
Det är också viktigt att komma ihåg att både privata och företags hemsidor på Internet kan innehålla både fel och länkröta. När webbansvariga struntar i eller glömmer information, försvinner dess relevans. Faktafel kan finnas kvar i åratal. På Wikipedia är läsarna också korrekturläsare. Intresserade deltagare kan hålla artiklarna uppdaterade och aktuella även om den ursprungliga författaren inte finns kvar.
Det är fullt möjligt att Wikipedia i sinom tid kommer att innehålla mer relevant, pålitlig information i vilket ämne som helst än vad man kan hitta med en sökmotor. Det är definitivt vår plan för Wikipedia.

Markup och utseende[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias mjukvara är otillräcklig för uppgiften att gemensamt skriva en encyklopedi. Det är svårt att redigera bilder gemensamt och det finns ingen WYSIWYG-editering, och när det blir det minsta komplicerat behövs mängder med HTML.

På många sätt är Wikipedia inte idealiskt ur editerings-synvinkel. Vi arbetar med att förbättra några av de här funktionerna. Tidigare var ett stort bekymmer hur de matematiska artiklarna skulle kunna fungera, men sedan januari 2003 använder Wikipedia TeX och det hela är inte längre ett problem. Sedan 2013 finns VisualEditor för dig som vill undvika kod i din redigering.
Det finns andra förslag för att förenkla bildhantering och tabeller, se Meta-Wikis artiklar Wiki markup tables och Image pages, samt MediaWikis Simplified table syntax. Wikipedias programvara består av öppen källkod, så gå gärna med i den tekniska gruppen Wikitech-L och erbjud dina tjänster, om du är intresserad av att arbeta med dessa frågor.
Under tiden kan vi kanske enas om att nuvarande programvara inte är idealisk men inte heller otillräcklig, och att allt vi skriver på Wikipedia kommer att fungera även när programvaran uppdateras.

Se även[redigera | redigera wikitext]