William James Sidis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
William James Sidis 1914.

William James Sidis, född 1 april 1898 i New York, död 17 juli 1944, var ett amerikanskt underbarn som gjorde sig känd på det matematiska och lingvistiska området. Han uppmärksammades tidigt för sin intelligensutveckling, och senare i livet för sitt sätt att dra sig tillbaka ifrån allmänhetens ögon. Han undvek matematik helt och hållet senare i livet, och skrev under pseudonymer om andra ämnen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Föräldrarna och deras uppfostran (1898-1909)[redigera | redigera wikitext]

William James Sidis föräldrar var två rysk-judiska immigranter och han föddes den 1 april 1898 i New York. Hans far, Boris Sidis, hade immigrerat 1887 för att undgå politisk förföljelse. Hans mor, Sarah Mandelbaum Sidis, och hennes familj hade flytt en pogrom omkring 1889. Sarah studerade vid Bostons universitet och utexaminerades 1897 efter att ha läst medicinprogrammet[1]. William uppkallades efter sin gudfar, Boris's vän och kollega, psykologen William James. Boris tog examen vid Harvard University där han läste psykologi. Han jobbade också som psykiater, publicerade ett flertal böcker och artiklar och utförde banbrytande arbete i psykopatologi. Boris var flerspråkig och hans son William skulle följa i hans fotspår.

När han var sex månader gammal kunde han redan säga sina första ord. Under barndomsåldern visade sig Sidis kunna lära sig många saker snabbt. Vid 18 månaders ålder läste Sidis New York Times[2] och när han var åtta kunde han åtta språk, nämligen latin, grekiska, franska, ryska, tyska, hebreiska, turkiska och armeniska. Utöver detta hade han även kommit på ett eget språk som han kallade Vendergood.

Han tyckte inte om icke akademiska intressen. Sport, lekar och utforskning av naturen ansåg han vara trivialiteter.

Harvard och skollivet (1909-1915)[redigera | redigera wikitext]

När han började i skolan som en normal sexårig pojke, rusade han igenom sju årskurser på ett halvt skolår. Universitetet hade nekat Sidis inträde när han var nio år, mot pappans vilja, vilket berodde på att Harvard inte tog emot barn. Vid 11 års ålder, 1909, släppte de in honom, vilket var ett rekord. Han togs in genom ett program där syftet var att fånga upp begåvade studenter tidigt. I den experimentella gruppen ingick matematikern Norbert Wiener, Richard Buckminster Fuller, och tonsättaren Roger Sessions. 1910 behärskade Sidis mer avancerad matematik och började föreläsa på Harvard Mathematical Club i 4D. Den 18 juni 1914, vid 16 års ålder, tog han fil kand.[3].

Strax efter examen berättade han för reportrar att han ville leva ett liv i avskildhet, för han hade börjat att avsky matematik. "Blotta åsynen av en matematisk formel gör mig fysiskt sjuk. Allt jag vill är att sköta en räknemaskin men de (pressen) låter mig inte vara ifred" uppgavs han ha sagt i en artikel från 1937 i The New Yorker. Sidis hade då hunnit lära sig tala fyrtio olika språk. Han bodde ensam i ett hyreshus med möbelerat rum. Hyresvärden uppgav i artikeln att Sidis led av ett slags kronisk bitterhet. Han dog den 17 juli år 1944 av en stroke.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.homeoint.org/history/king/3-05.htm
  2. ^ Wallace och mata sig själv vid köksbordet, sida 23
  3. ^ http://www.sidis.net/transcript1.jpg

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]