1914
Från Wikipedia
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 5 januari - Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag.
- 13 januari - Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord.
- 6 februari - 30.000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
- 8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige.
- 10 februari - Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot kungens tal och ersätts av en opolitisk ministär med Hjalmar Hammarskjöld som statsminister.
- Före 26 februari - Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
- 26 februari - Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm.
- 27 mars - Extravalen till Andra kammaren i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
- 21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
- 25 april - Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona.
- 15 maj - Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland öppnas i Malmö.
- 20 maj - Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.
- 28 maj - Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien.
- 7 juni - Arbetet med Panamakanalen avslutat. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och ca. 6 000 människoliv.
- 28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
- 6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
- 25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
- 28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
- 30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
- 1 augusti
- Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
- Socialdemokraterna i Sverige sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
- 2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
- 3 augusti
- Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
- Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
- 4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
- 5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
- 7 augusti - Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
- 15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
- 15 augusti - Panamakanalen öppnas.
- 18 augusti - Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
- 20 augusti - Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
- 22 augusti - Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
- 23 augusti - Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
- 26 augusti - Slaget vid Tannenberg inleds. Tyska framgångar mot Ryssland.
- 28 augusti - Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
- Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
- 1 september - Orten St Petersburg i Ryssland byter namn till Petrograd.
- 5 september - Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
- 6 september – Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
- 11 september - Den tyska offensiven hejdas vid Marne.
- 12 september - Sveriges riksdag antar den svenska regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
- 22 september - Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
- 25 september - Valen till Andra kammaren i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
- 28 september - Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
- 30 september - Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas".
- 4 oktober - Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
- 9 oktober - Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
- 15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
- 19 oktober
- Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
- Fyrar och lysbojar vid den svenska sydkusten släcks efter tyska påtryckningar.
- 29 oktober – Ottomanska krigsfartyg beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
- 1 november – En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
- 2 november - Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
- 5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
- 11 november - Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Lódz i Polen.
- 25 november - Tyskarna intar Lódz.
- November - De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
- 2 december
- Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt.
- Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
- 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare - den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
- 18-19 december - Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.
- Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms Universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, "Opp och hoppa".
- UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
- Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
- Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
- Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
- Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
- Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt.
- Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
- Sverige får en utvisningslag.
- Den svenska folkskolöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning.
- Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.
- Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken.
[redigera] Födda
- 4 januari - Jane Wyman, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 8 januari - Gerda Nilsson, svensk socialistisk riksdagspolitiker.
- 12 januari - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
- 16 januari - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
- 17 januari - Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka.
- 30 januari
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 4 februari
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
- 14 februari
- Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
- Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
- 17 februari - Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
- 24 februari - Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
- 26 februari
- Robert Alda, amerikansk skådespelare.
- William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953-1961.
- 27 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
- 1 mars - Ralph Ellison, amerikansk författare.
- 6 mars
- Maks Luburić, kroatisk general och Ustaša-medlem.
- Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - Julia Lennon, John Lennons mor.
- 13 mars - Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
- 26 mars - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- 28 mars - Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
- 31 mars - Dagmar Lange, svensk deckarförfattarinna, pseud. Maria Lang.
- 1 april - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 2 april
- Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
- Hans J. Wegner, dansk arkitekt och möbelformgivare.
- 8 april - María Félix, mexikansk skådespelare.
- 14 april - Kari Grønn, norsk skådespelare.
- 18 april - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 22 april - Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
- 8 maj - Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
- 13 maj - Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
- 15 maj - Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
- 16 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 18 maj - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
- 22 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
- 29 maj - Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
- 15 juni - Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982-1984.
- 18 juni - E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
- 24 juni - Kari Diesen, norsk skådespelare.
- 30 juni - Gösta Qvist, svensk skådespelare och filmarbetare.
- 1 juli - Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
- 8 juli
- Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
- Folke Udenius, svensk skådespelare.
- 9 juli - Willi Stoph, östtysk politiker.
- 10 juli - Henrik Schildt, svensk skådespelare.
- 15 juli - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
- 21 juli - Philippe Ariès, fransk historiker.
- 23 juli - Alf Prøysen, norsk visdiktare.
- 25 juli - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 28 juli - Woody Strode, amerikansk skådespelare.
- 30 juli - Mario Bava, italiensk filmregissör.
- 31 juli
- Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop.
- Louis de Funès, fransk skådespelare.
- 9 augusti - Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
- 10 augusti - Ken Annakin, brittisk filmregissör, producent och manusförfattare.
- 11 augusti - José Silva, parapsykologisk författare.
- 14 augusti - Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare.
- 22 augusti - Gunnar Hübinette, svensk lantbrukare och moderat politiker.
- 4 september - Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
- 7 september - James Van Allen, amerikansk astrofysiker
- 8 september
- Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972-1991.
- Erik Carlsson, svensk bonde och centerpartistisk politiker.
- 10 september
- Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
- Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
- 14 september - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
- 20 september - Kenneth More, brittisk skådespelare.
- 25 september
- Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987-1989.
- 28 september - Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker.
- 1 oktober - Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.
- 2 oktober - Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
- 6 oktober - Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande.
- 10 oktober - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
- 15 oktober - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
- 20 oktober - Arne Jones, svensk skulptör.
- 21 oktober - Martin Gardner, amerikansk matematiker, författare och kolumnist.
- 24 oktober - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
- 26 oktober - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
- 28 oktober
- Dody Goodman, amerikansk komiker och skådespelerska.
- Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
- Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.
- 4 november - Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954-1957.
- 11 november - Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.
- 16 november - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
- 25 november - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 29 november - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
- 10 december - Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
- 13 december - Alan Bullock, brittisk historiker - Adolf Hitler - en studie i tyranni.
- 14 december - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 21 december
- Einar Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
- Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
- 26 december - Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
- 30 december - Bert Parks, amerikansk sångare.
- Marcel Bich, fransk industriman.
[redigera] Avlidna
- 20 april - Ivar Wickman, svensk läkare.
- 24 april - Benito Menni, italiensk katolsk präst, helgon.
- 19 juni - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 21 juni - Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
- 1 juli - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 6 augusti - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
- 20 augusti - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
- 27 augusti - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
- 18 september - Johan Forssell, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat).
- 26 september - August Macke, tysk konstnär.
- 29 september - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 14 november - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
- 18 november - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
[redigera] Nobelpris
- Fysik - Max von Laue, Tyskland
- Kemi - Theodore William Richards, USA
- Medicin - Robert Bárány, Österrike
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades
