William Whewell

Från Wikipedia
William Whewell
Född24 maj 1794[1][2][3]
Lancaster, Storbritannien
Död6 mars 1866[1][2][3] (71 år)
Cambridge[4]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College, Cambridge[5]
Lancaster Royal Grammar School
Dallam School
Universitetet i Cambridge[6]
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare, matematiker, geolog, teolog, författare[7], historiker, filosof, fysiker, konsthistoriker[8]
Befattning
Ordförande för Geological Society of London (1837–1839)[9]
Ordförande för British Science Association (1841–1842)[10]
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
MakaEverina Frances Ellis
(g. 1858–)[11]
Utmärkelser
Royal Medal (1837)
Bakerföreläsningen (1848)
Fellow of the Royal Society
Smith's Prize
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Chancellor's Gold Medal
Redigera Wikidata

Whilliam Whewell, född 24 maj 1794, död 6 mars 1866, var en brittisk forskare och filosof.

Whewell var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. Han bidrog kraftigt till reformerandet av den matematiska undervisningen i Cambridge samt till införandet av praktisk filosofi och naturvetenskaper som läroämnen. Han författade bland annat Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny upplaga 1864; svensk översättning "Astronomi och allmän physik", 1842), History of the inductive sciences (1837; 3:e upplagan 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 delar, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som hävdade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofins empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e upplagan 1854), Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e upplagan 1862), i vilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte översatte han Grotius De jure belli et pacis (1853), Goethes Hermann und Dorothea med mera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, William Whewell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Union List of Artist Names, 26 april 2011, läs online, läst: 14 april 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  6. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  9. ^ Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, books.google.co.uk .[källa från Wikidata]
  11. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]